FI

Infektioner kan skydda mot allergier

11.11.11

Ny forskning visar att vissa virus och bakterier kan ha positiv inverkan på immunsystemet hos barn under ett år. I Karelska republiken är infektioner mycket vanligare än i Finland och där förekommer fem gånger färre allergier än här. Samma skillnader gäller också andra immunologiskt förmedlade sjukdomar som typ 1-diabetes och celiaki. I forskningen konstaterades att de karelska barn som utvecklade både typ 1-diabetes och allergier hade levt i en miljö liknande Finlands med mycket få mikrober.

Dessa resultat har tagits fram inom forskningsprojektet PREVALLER som ingår i Finlands Akademis forskningsprogram Utmaningar för folkhälsan (SALVE).

”Särskilt de mikrober som påverkar tarmarnas immunsystem kan vara viktiga. Om vi kunde identifiera dessa mikrober skulle vi bättre kunna utveckla nya effektivare sätt att behandla och förebygga allergier”, säger projektledaren, professor Heikki Hyöty.

Man har redan länge anat att barn som tidigt utsätts för mikrober kan få ett bättre skydd mot allergier. Det finns både epidemiologiska studier och undersökningar gjorda på försöksdjur som pekar på det. Man har fått lovande resultat av effekterna av olika preparat som innehåller mjölksyrabakterier vid förebyggandet av allergier. Samtidigt pågår också utvecklingen av andra mikrobbaserade behandlingar som förbättrar immunsystemets balans i rask takt.

Generna och miljön påverkar allergier

Sjukdomsgener påverkar endast i liten utsträckning risken för astma och allergier. En av de nya forskningsgrenarna på området är epigenetik, som ser på hur genernas funktion kan förändras oberoende av arvsmassans struktur. Bland annat miljöfaktorer kan åstadkomma epigenetiska förändringar i geners funktion.

”I våra undersökningar har vi under de senaste åren koncentrerat oss särskilt på den s.k. DNA-metyleringens effekter som en epigenetisk mekanism vid astma och allergier. Vårt nuvarande projekt ger oss en ypperlig möjlighet att fortsätta detta arbete”, säger professor Juha Kere, som medverkar i forskningsprojektet PREVALLER.

Tvilling- och familjestudier har visat att astma och allergier till en stor del beror på ärftliga faktorer. Arvsmassans inverkan är mer än 50 procent. Under de senaste åren har man letat efter predispositionsgener med allt noggrannare metoder, vilket har gjort att man idag redan känner till flera gener som ökar risken för astma. Exakt vilka mekanismer som ligger astma bakom vet man ännu inte, eftersom man dåligt känner till hur predispositionsgenerna egentligen fungerar.

Samband mellan kost och astma

I en annan studie som ingår i forskningsprojektet PREVALLER har man undersökt hur man kan förutsäga och förebygga typ 1-diabetes. Resultaten hittills har pekat på vissa kopplingar mellan blivande mödrars och spädbarns kost och utvecklingen av astma och allergier. Forskarna analyserar dels mödrars kost under graviditet och amning, dels barnens kost under olika åldrar med 3–12 månaders intervaller. Man följer också barnen i fråga om virusinfektioner och olika immunologiska indikatorer. Därtill undersöker man ärftliga faktorer, typ 1-diabetes, förstadier för diabetes, astma, allergisk snuva, atopisk hudinflammation och matallergier.

Även den mat som mamman äter spelar en roll: ”Det som mamman äter under graviditeten kan påverka fostrets s.k. programmering, utvecklingen av immunsystemet och vidare förekomsten av allergier hos barnet. Det finns en konsensus om att en elimineringsdiet under graviditet och amning inte gör någon nytta för förebyggandet av astma och allergier”, berättar forskningsprofessor Suvi Virtanen.

Astma och allergier har ökat stadigt under de senaste årtionden, även bland de yngre. En av orsakerna kan ligga i förändringar i kost, säger Virtanen: ”Eftersom vi utvecklar astma och många allergier, t.ex. matallergier, mycket tidigt är det helt klart att fostertiden och spädbarnstiden är mycket viktiga faser i sjukdomarnas utveckling.”

I fråga om kost har forskarna särskilt analyserat amning, fettsyror, antioxidanter, D-vitamin, mat som påverkar tarmmikroberna och fetma. Av olika livsmedel har man undersökt fisk, grönsaker, frukter, spannmål och mjölk. Enligt Virtanen är det mycket kritiskt när exakt barnet utsätts. Redan den mat som mamman äter under graviditeten kan påverka utvecklingen av allergier hos barnet.

I forskningsprojektet PREVALLER siktar man till att identifiera mikrober som skyddar mot allergier och utreda deras effektmekanismer. Forskarna i projektet analyserar och utnyttjar tillgängliga forskningsmaterial som är väsentliga för allergiforskning. Projektet för samman forskare inom ett flertal olika områden för att de ska klarlägga de mekanismer som ligger bakom allergier. Forskningen omfattar forskningsgrenarna genetik, näringslära, mikrobiologi och immunologi. Forskningen inom dessa områden pågår med full kraft och forskarna har nu kombinerat existerande kunskap, kliniska studier och de senaste laboratoriemetoderna för att koppla samman det splittrade materialet.

Mer information:

• professor Heikki Hyöty, enheten för medicin vid Tammerfors universitet, tfn 050-5168 480, heikki.hyoty(at)uta.fi

• professor Juha Kere, Helsingfors universitet och Karolinska Institutet, tfn +46 734 213 550, juha.kere(at)ki.se, juha.kere(at)helsinki.fi

• forskningsprofessor Suvi Virtanen, Institutet för hälsa och välfärd (THL), tfn 050-327 9696, 020 610 8729, suvi.virtanen(at)thl.fi

Finlands Akademi, kommunikationen
informatör Leena Vähäkylä
tfn 09-7748 8327
leena.vahakyla(at)aka.fi

  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »