FI EN

Fortsatt stöd för kliniska forskarkarriärer

(08.06.11)

Finlands Akademis forskningsråd för hälsa har beslutat att bevilja treårig finansiering till åtta kliniska forskare, dvs. 40 procent av de 20 ansökningarna fick bifall. Forskningsrådet har främjat kliniska forskarkarriärer sedan 2006.

Målet med finansieringen för kliniska forskare är att stödja forskare som är sysselsatta med kliniskt arbete genom att finansiera deltidsforskning. Akademin vill främja kliniska forskarkarriärer, till exempel i samarbete med universitetssjukhus, och uppmuntra de läkare som sysslar med kliniskt arbete att forska, så att forskarkarriären kunde fortsätta under specialiseringen och därefter vid sidan av det kliniska arbetet. 

Forskningsrådet för hälsa beviljade dessutom finansiering till 11 akademiforskare och 26 forskardoktorer. Dessa inleder sin anställning i september. Sammanlagt beviljade forskningsrådet cirka 4,3 miljoner euro för akademiforskarnas avlöning och cirka 7,2 miljoner euro för forskardoktorernas avlöning.

Till Akademins oktoberutlysning 2010 lämnades in totalt 61 ansökningar om forskaranställning som akademiforskare. De nu utsedda akademiforskarna disputerade för 3–9 år sedan. Akademiforskarperioden är fem år, varefter de som haft anställningen ofta placerar sig i krävande uppgifter vid universitet eller forskningsinstitut, men också på andra platser. Forskningsrådet fattar i augusti ett separat beslut om bidrag för de nya akademiforskarnas forskningskostnader.

I utlysningen för forskardoktorer inlämnades 113 ansökningar. En forskardoktor kan utnämnas för en tre års period då det vid tidpunkten för utlysningen har gått högst fyra år från disputationen. Förutom lön får forskardoktorerna finansiering för bland annat internationellt samarbete och internationell mobilitet. Med det här finansieringsinstrumentet vill Akademin stödja forskarnas självständiga utveckling efter disputationen.

Akademiforskarnas forskningsteman:

Kaisa Hartikainen från Tammerfors universitetssjukhus: Många neurologiska och psykiatriska sjukdomar orsakar störningar i frontallobsfunktionerna. Även en lindrigt nedsatt funktion i frontalloberna kan märkbart påverka hur vi klarar av vår vardag, vårt arbete och våra sociala relationer. Syftet med studien är att utreda vilken betydelse de olika områdena i frontalloberna har, särskilt när det gäller att reglera känslor och handlingar. Studien strävar efter att hitta de mest centrala nervförbindelserna i frontalloberna med tanke på regleringen av känslor och handlingar och utreda hur dessa förbindelser samverkar i syfte att utveckla känsligare objektiva test och nya rehabiliteringsmetoder.

Kari Kalliokoski från Åbo universitet: Tidsbrist är en av de viktigaste orsakerna till att vi inte motionerar tillräckligt. Färska forskningsresultat visar att högintensiv intervallträning (HIIT, high-intensity interval training), som inte kräver mycket tid, kan ge samma hälsoeffekter som den traditionella, tidskrävande aerobiska träningen. Det finns dock många obesvarade frågor om HIIT-träningen, t.ex. om även patienter klarar av den här träningsformen och om den är lika effektiv ur ett hälsoperspektiv. Kalliokoskis forskningsprojekt har som mål att utreda detta genom att studera friska medelålders män, typ 2-diabetiker och hjärtpatienter. Om projektet lyckas kommer resultaten att vara användbara för att utveckla rekommendationerna om motion och de kan erbjuda nya möjligheter att förebygga och vårda sjukdomar.

Alberto Sanz Montero från Tammerfors universitet: Den åldrande befolkningen är en av de största samhälleliga utmaningarna i västländerna. Om vi förstår hur de faktorer som orsakar åldrande fungerar kan vi lindra de degenererande effekterna av sjukdomar som hör samman med åldrande. Man antar att så kallade fria radikaler ger upphov till skador i cellerna, vilket leder till åldrande. Genom att undersöka de biokemiska processernas betydelse för åldrandet kan det bli möjligt att utveckla nya och mer specifika vårdmetoder.

Forskardoktorernas forskningsteman:

Tibor Veres från Åbo universitet: Immunsystemet skyddar kroppen från mikroorganismer som orsakar infektioner. Skyddet baserar sig på att immuncellerna ständigt migrerar, dvs. rör sig genom vävnaderna. Om immuncellernas migration avviker från det normala kan de dock orsaka allvarliga inflammationssjukdomar, som astma. I framtiden kan läkemedel som förmår stoppa liknande avvikande migrationer bli effektiva i vården av patienter som lider av astma eller andra luftvägssjukdomar. Därför är det viktigt att förstå hur de cell- och molekylmekanismer som reglerar immuncellernas migration i luftvägsvävnaderna fungerar. Projektet går ut på att undersöka hur vissa nyfunna molekyler reglerar immuncellernas migration i luftvägsvävnaderna.

Johanna Jyrkkärinne från Östra Finlands universitet: Diabetes blir allt mer allmänt globalt, vilket bland annat beror på ohälsosamma levnadsvanor och fetma. Jyrkkärinnes mångvetenskapliga projekt kombinerar tekniker som används inom molekylmodellering, kemisk design och syntes med moderna molekylärbiologiska metoder. Målet är att utveckla vårdmetoderna för diabetes och störningar i lipidmetabolismen.

Kliniska forskningsprojekt:

Outi Mäkitie från Folkhälsan: Fetma är ett växande folkhälsomässigt problem. Speciellt oroväckande är att fetma bland barn snabbt blir allt vanligare. Forskningsprojektet har som mål att kartlägga hur fetma som utvecklats i den tidiga barndomen påverkar ämnesomsättningen, skelettet och det centrala nervsystemet, samt hur dessa faktorer påverkar varandra. I undersökningen deltar barn och unga över 10 år som Barn- och ungdomssjukhuset vid HUCS följt upp på grund av grav övervikt och vars övervikt utvecklats redan före skolåldern, samt väsentligen friska barn i samma ålder som inte lider av övervikt. Deltagarnas bakgrundsinformation, levnadsvanor och hälsotillstånd kartläggs. Resultaten bidrar till kunskapen om de komplikationer som kan förekomma i samband med fetma och kan användas för att utveckla vårdmetoder för fetma.

Terhi Piltonen från Uleåborgs universitetssjukhus: Endometrios är en östrogenberoende sjukdom, där vävnad från livmoderns slemhinna förekommer i vävnader utanför livmodern, bland annat i bukhinnan och äggstockarna. Syftet med studien är att verifiera sambandet mellan endometrios och äggstockscancer. Även om tidigare studier har påvisat ett samband mellan endometrios och äggstockscancer, har ett direkt kausalt samband inte kunnat fastställas. Målet med studien är att identifiera potentiella biomarkörer som kan beskriva och förutspå cellförändringar. Forskningsarbetet utförs i USA och Finland.

 

Mer information

  • Akademiforskare: ledande vetenskapsrådgivare Saara Leppinen, tfn 040-848 6637, saara.leppinen(at)aka.fi
  • Forskardoktorer: vetenskapsrådgivare Kaisa Koli, tfn 040-162 6929, kaisa.koli(at)aka.fi
  • Kliniska forskare: vetenskapsrådgivare Sara Illman, tfn 0400-125 236, sara.illman(at)aka.fi

Finlands Akademi, kommunikationen
Vesa Varpula
webbinformatör
tfn 09-7748 8458
vesa.varpula(at)aka.fi

  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »