FI EN

Forskningsrådet för kultur och samhälle utnämnde nya akademiforskare och forskardoktorer

(18.05.11)

Forskningsrådet för kultur och samhälle vid Finlands Akademi har utnämnt 16 nya akademiforskare och 45 forskardoktorer vid sitt sammanträde fredagen den 6 maj. Forskarna inleder sina respektive forskningsperioder i september i år. Forskningsrådet anvisade sammanlagt cirka 6,3 miljoner euro för akademiforskarna och 12,3 miljoner euro för forskardoktorerna.

Forskningsrådet för kultur och samhälle mottog totalt 110 akademiforskaransökningar och 189 forskardoktorsansökningar. De nu utsedda akademiforskarna disputerade för 3–9 år sedan medan forskardoktorerna är forskare som helt nyligen har doktorerat. Akademiforskarna utses för fem år och forskardoktorerna för tre år.

Finansieringen täcker för akademiforskarnas del lönen. Forskarna har dessutom möjlighet att hos Akademin ansöka om bidrag för sina forskningskostnader. För forskardoktorerna inkluderar finansieringen såväl lönekostnaderna som nödvändiga kostnader för att genomföra forskningsplanen.

Finansieringen av akademiforskare syftar till att främja och stärka de bästa och mest erfarna forskarnas möjligheter att kvalificera sig för akademiskt ledarskap samt att etablera sig som självständiga forskare. Finansieringen av forskardoktorer är avsedd att främja lovande forskares möjligheter att kvalificera sig som professionella forskare.

De nyutnämnda akademiforskarna forskar inom bland annat i följande områden:

Rani-Henrik Andersson från Helsingfors universitet forskar om andedans, en religion som i slutet av 1880-talet spred sig bland indianerna i Förenta staterna. Hans forskningskällor är skriftligt material från lakotaindianerna. Forskningsperspektiven är tre: lakoternas interna, kontroversiella och konfliktskapande synsätt. De knyts ihop till en berättelse som inordnar lakoternas erfarenheter i en mer omfattande, politisk och historisk referensram.

Jan Kuhanen från Östra Finlands universitet studerar HIV/AIDS i Afrika som ett historiskt postkolonialt problem. I sin forskning ifrågasätter han meningsfullheten i stora, dyra AIDS-projekt och försöker påvisa att lokalbefolkningens medverkan i kampen mot AIDS har hamnat i bakgrunden. Enligt Kuhanens forskningsupplägg har de stora nationella och globala aktörerna definierat AIDS-epidemin som ett fenomen som passar deras egna syften och som man kan närma sig med enkla, tekniska lösningar. I sin forskning försöker han också visa att dessa utifrån givna lösningar strider mot lokala kulturella och religiösa normer.

Lauri Nummenmaa från Åbo universitet studerar vilka slags förändringar i hjärnans funktion och struktur som förklarar ett ökat matsug och fetma. Med hjälp av positronemissionstomografi och funktionell magnetresonanstomografi undersöks hjärnan hos överviktiga patienter och friska kontrollpersoner, varvid man får fram information dels om hur de signalsubstanser i hjärnan som reglerar vårt ätande fungerar, dels om hur hjärnan hanterar sådant som hör samman med maten och ätandet. De överviktiga patienterna genomgår också en bantningsoperation som följs av ny hjärntomografi. På det här sättet får man reda på vilka förändringar fetma och avmagring orsakar på hjärnan, vilket hjälper forskarna att ta fram nya, effektivare behandlingsmetoder mot fetma och matsug.

Kaius Tuori från Helsingfors universitet undersöker det kejserliga rättssystemets uppkomst i Rom 31 f.Kr.–228 e.Kr. Han utreder kejsarnas roller som domare, lagstiftare och förvaltare som en del av förändringarna i det romerska rättssystemet. Kejsarna mötte medborgarna inom rättsskipningens och lagstiftningens områden och utfärdade dessutom bestämmelser som gällde medborgarnas intressen, rättigheter och skyldigheter. Forskningen bygger på källor om kejsarna och deras verksamhet samt på den idéhistoriska utvecklingen såsom den avspeglas i skönlitteratur, historieskrivning och kejserlig propaganda.

De nya forskardoktorerna forskar inom bland annat i följande områden:

Noora Ellonen från Tammerfors universitet studerar barns erfarenheter av våld före skolåldern. Forskningen genomförs som en enkätstudie riktad till barnens föräldrar. Resultaten jämförs med motsvarande material från Sverige. I projektet studeras även polisens förundersökningar i fall där man misstänkt våld mot barn. Ellonen intervjuar involverade poliser och analyserar med hjälp av vetenskapliga metoder de tillvägagångssätt de beskriver. Syftet är att få fram information som kan användas för att utveckla polisens arbete vid utredning av våld mot barn.

Inari Mattsson från Helsingfors universitet forskar i nationella historieuppfattningar, kollektiva känslor och högerextremism. Hon studerar retoriken hos ett finskt och ett svenskt populistparti. Målet är att belysa innehållet i deras ideologier och framför allt hur man inom dessa rörelser bygger upp föreställningen om en nationell identitet och en nationalstat. Syftet är att reda ut i vilken mån dagens ideologier återspeglar nationalistiska diskurser från andra världskrigets tid och att granska de nationella historieuppfattningarnas relation till stödet för extremhögern.

Howard Sklar från Helsingfors universitet undersöker i sitt tvärvetenskapliga forskningsprojekt hur psykiska utvecklingsstörningar beskrivs i fiktiva och självbiografiska berättelser och hur dessa beskrivningar påverkar uppfattningarna och föreställningarna hos icke-utvecklingsstörda. Han utgår från antagandet att skönlitteraturen ofta beskriver utvecklingsstörda personer med stereotypa metaforer som sällan motsvarar de utvecklingsstördas egna upplevelser. Forskaren studerar texterna ur olika berättarteoretiska perspektiv. I den empiriska delen studeras 200 ungdomar från huvudstadsregionen i åldern 16–18 år. Sklar granskar i synnerhet deras attityder gentemot psykiskt utvecklingsstörda och deras intryck både före och efter att de läst berättelserna.

Mer information: 

  • meddelande till sökandena om beslut om akademiforskare
  • meddelande till sökandena om beslut om forskardoktorer
  • akademiforskare: vetenskapsrådgivare Päivi Messo-Linden, Finlands Akademi, tfn 09-7748 8224, paivi.messo-linden(at)aka.fi
  • forskardoktorer: vetenskapsrådgivare Helena Vänskä, Finlands Akademi, tfn 09-7748 8227, helena.vanska(at)aka.fi

Finlands Akademi, kommunikationen
Vesa Varpula
webbinformatör
tfn 09-7748 8458
vesa.varpula(at)aka.fi

  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »