FI

Finländarna framgångsrika på den europeiska arbetsmarknaden – återflyttning ingen självklarhet

13.01.2011

Välutbildade finländska ungdomar är framgångsrika på den europeiska arbetsmarknaden, visar enkäten ”Anställd i Europa”. Av dem som svarade på enkäten hade 76 procent heltidsanställning i det land de flyttat till. De var också nöjda med sina arbetsuppgifter och sin ställning på arbetsmarknaden. Få hade planer på att flytta tillbaka till Finland: flyttning till ett annat EU-land betraktades som ett minst lika sannolikt alternativ. Studien ingår i Finlands Akademis forskningsprogram Arbetets och välfärdens framtid.

Arbetskraftens fria rörlighet inom EU har ökat också finländarnas vilja att flytta till kontinenten. Under de tio första åren av Finlands EU-medlemskap flyttade 12 000 högskoleutbildade unga finländare (25–44 år) till ett annat EU-land. ”Sverige är fortfarande det land dit man flyttar mest, men även Storbritannien, Frankrike och Spanien har ökat i popularitet”, uppger forskare Saara Koikkalainen vid Lapplands universitet. Koikkalainen forskar om hur den europeiska arbetsmarknaden fungerar för personer som flyttat från Finland till ett annat EU-land.

De som besvarade enkäten ”Anställd i Europa” uppgav olika orsaker till varför de flyttat utomlands. Oftast nämndes äventyrslust och livskvalitet, arbete, arbetslivserfarenhet och karriärutveckling samt makens karriär eller medborgarskap. ”Enbart högre inkomster eller lägre beskattning lockar inte högutbildade att lämna Finland. Karriären är sällan den enda orsaken, utan det krävs även annat som lockar”, uppger Koikkalainen.

Karriär- och löneutvecklingen verkar icke desto mindre ha varit gynnsam för finländarna i Europa. 70 procent av dem som besvarade enkäten bedömde att de fick högre lön än i Finland och 79 procent att de arbetade i arbetsuppgifter som motsvarade deras utbildning och tidigare arbetserfarenhet. Dessutom bedömde 77 procent att deras examen och 82 procent att deras tidigare arbetserfarenhet erkänts korrekt på arbetsmarknaden i det nya landet. Endast 11 procent uppgav att de hade upplevt diskriminering på arbetsmarknaden i det nya landet.

Kunskaper i svenska ett trumfkort

Enligt många respondenter har finländare gott rykte utomlands, och den utländska bakgrunden ansågs inte i sig utgöra något hinder på arbetsmarknaden. Många arbetar i internationella företag och organisationer där en mångfald av nationaliteter är en självklarhet. Enligt Saara Koikkalainen har förvånansvärt många unga hittat arbete tack vare sina goda språkkunskaper och framförallt tack vare kunskaper i två ovanliga språk: finska och svenska. ”Det finns många som talar ryska, franska eller spanska, men för en finsk arbetssökande kan kunskaper i två ovanliga språk utgöra en konkurrensfördel jämfört med andra arbetssökande.”

Drygt 70 procent av dem som besvarade enkäten hade för avsikt att bo kvar i det aktuella landet i minst 3–5 år. De ansåg inte en återflyttning till Finland som särskilt sannolik. En flyttning till ett annat EU-land sågs som ett lika sannolikt alternativ. Barnen och deras uppfostran är dock skäl som talar för en återflyttning till Finland, till exempel tack vare bra och gratis utbildning, förmånlig barnomsorg, trygghet och naturen. Den slutna, begränsade arbetsmarknaden i Finland utgör dock ett hinder för en återflyttning framförallt för dem vars make är från ett annat land.

”En del av respondenterna uppgav att en återflyttning försvåras av att arbetsgivarna i Finland inte verkar uppskatta en utländsk examen eller arbetserfarenhet. Förvånansvärt många av dessa välutbildade, språkkunniga, internationella finländare uppgav att de hade upplevt diskriminering uttryckligen på den finska arbetsmarknaden.”

Enkäten ”Anställd i Europa” genomfördes i två faser. Den första enkäten genomfördes våren 2008 och besvarades av drygt 360 personer. Nära 200 av dem besvarade fortsättningsenkäten våren 2010. Hälften av dem hade flyttat till utlandet efter 2004. Majoriteten var kvinnor som arbetade heltid och bodde i landets huvudstad eller någon annan stor stad.

Majoriteten bodde i de stora EU-länderna (Storbritannien, Belgien, Frankrike, Spanien) och var ogifta och barnlösa. Över 60 procent var födda på 1970-talet. Nära hälften hade en högskoleexamen från Finland, en femtedel hade avlagt examen utomlands och en fjärdedel hade examen från båda länderna.


Mer information:
Forskare Saara Koikkalainen, Lapplands universitet, tfn 045-112 8670, förnamn.efternamn.(at)ulapland.fi

www.aka.fi/work

Finlands Akademi finansierar högklassig vetenskaplig forskning, fungerar som ett vetenskapligt och forskningspolitiskt sakkunnigorgan samt stärker vetenskapens och forskningens ställning i samhället. Akademin finansierar årligen forskning med över 300 miljoner euro.

Finlands Akademi
Riitta Tirronen
informationschef
tfn 09-7748 8369, 040-828 1724
förnamn.efternamn(at)aka.fi

 

  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »