Det behövs ett bindande skyddsavtal för att minska övergödningen i Östersjön

 21.11.11

Östersjöländerna har tillsammans värnat om Östersjön redan i fyra decennier. Trots detta engagemang haltar skyddet av Östersjön fortfarande. Ett nytt forskningsprojekt har kommit fram till att de åtgärder som vidtagits för att nå den mellanstatliga kommissionen Helcoms (Konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö) mål inte har varit tillräckligt långtgående. Enligt forskarna i projektet, som går under titeln PROBALT, beror denna ineffektivitet på en brist på genuint internationellt samförstånd kring skyddsmål och nödvändiga åtgärder. Också skyddsåtgärderna på nationell nivå kritiseras. Forskarna säger att de ineffektiva åtgärderna har berott på dåligt formulerade program och en avsaknad av politisk vilja. Forskningsprojektet PROBALT är en del av Östersjöländernas och EU:s gemensamma forsknings- och utvecklingsprogram för Östersjön BONUS, vars finländska finansiär är Finlands Akademi.

Arbetet för att motverka Östersjöns övergödning hänger främst på sociala, ekonomiska och politiska omständigheter. I PROBALT-projektet har forskarna undersökt samhällets roll och möjligheter i att minska övergödningen av Östersjön. Forskningen har koncentrerats till tre nivåer: Östersjöländerna, den regionala nivån och den Europeiska nivån.

Det finns många utmaningar med att skapa en gemensam politik för utsläpp av näringsämnen. Näringsämnen cirkulerar i havet i komplexa ekologiska processer, helt oberoende av nationella gränser och källor. ”Den största belastningskällan är oftast inte det land som värst drabbas av övergödningen. Det innebär att det blir mycket svårt att uppmuntra länder och ge dem en morot att bidra till skyddsarbetet”, konstaterar professor Markku Ollikainen från Helsingfors universitet.  

De samhälleliga skillnaderna mellan Östersjösländerna är stora och det finns ett flertal aktörer som påverkar övergödningen. ”Kunskapen om övergödningen och åtgärderna mot den varierar mellan olika länder, både bland beslutsfattarna och bland den breda publiken. Situationen försvåras ytterligare av att det nuvarande skyddsavtalet inte är internationellt bindande”, säger Ollikainen.

Forskarna i projektet lägger fram fyra rekommendationer för att effektivera arbetet för att motverka övergödningen: 

  1. Det behövs ett makroregionalt, internationellt bindande, kostnadseffektivt och neutralt skyddsavtal.
  2. Det behövs differentierade styrmekanismer som tar i beaktande dels tidsmässiga mellanliggande mål för minskning av näringsämnen från punktutsläpp, dels regional miljökänslighet för diffusa utsläppskällor.
  3. Olika politiska sektorers åtgärder bör sammanjämkas för att effektivt minska tillförseln av näringsämnen.
  4. Alla medverkande länder bör sprida kunskap och miljömedvetande samt främja en förhandlande demokrati.

Forskningsprojektet PROBALT koordineras av Utrikespolitiska institutet och i projektet deltar institutionen för ekonomi vid Helsingfors universitet, Europeiska universitetet i Sankt Petersburg och institutionen för fredsforskning vid Christian-Albrechts-universitetet i Kiel.

Mer information: 

  • professor Markku Ollikainen, Helsingfors universitet, tfn 09-191 58065, fornamn.efternamn(at)helsinki.fi
  • forskare Mia Pihlajamäki, Utrikespolitiska institutet, tfn 09-432 7762, fornamn.efternamn(at) fiia.fi
  • kommunikationschef Maija Sirola, BONUS, tfn 040-352 0076, fornamn.efternamn(at)bonuseeig.fi
  • informationschef Riitta Tirronen, Finlands Akademi, 040-828 1724, fornamn.efternamn(at)aka.fi
  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »