FI EN

Asteroiden Lutetia ett minne från tidernas begynnelse

 28.10.11

Man har fått fram ny information om asteroiden Lutetia och dess egenskaper. Lutetia observerades 2010 och analysen av resultaten visar att asteroiden är en kompakt och intakt rest från tiden då solsystemet bildades. Den europeiska rymdorganisationen ESAs rymdsond Rosetta observerade Lutetia, en asteroid med en diameter på över hundra kilometer, sommaren 2010.

De nya forskningsresultaten publiceras i tidsskriften Science den här veckan. Resultaten har tagits fram i internationellt samarbete med hjälp av en matematisk metod som professor Mikko Kaasalainen har utvecklat. Undersökningen som utfördes vid Tammerfors tekniska universitet är en del av forskningen inom spetsenheten för inversionsproblem som finansieras av Finlands Akademi.

Lutetias densitet fastställdes genom att beräkna dess massa utgående från ändringar i rymdsondens bana och dess volym med hjälp av en modell av hela asteroiden. Man lyckades konstruera modellen matematiskt, trots att sonden ursprungligen observerade endast ungefär hälften av objektets yta då den ilade förbi. Kaasalainen har utvecklat sin metod för att användas i situationer där en sond passerar ett objekt. Med hjälp av metoden kan man kombinera bilder tagna av en rymdsond med mätningar över variationer i objektets ljusstyrka utförda på jorden och bilder tagna med hjälp av så kallad adaptiv optik. ”På detta sätt lyckades vi få en bra modell även över den del av Lutetia som sonden inte kunde observera, vilket ledde till att vi kunde beräkna objektets densitet. Den visade sig vara högre än de uppskattningar man kunnat göra för andra asteroider”, berättar Kaasalainen.

 

Matematiken stöder rymdforskningen

”Att rekonstruera Lutetias historia var som att lägga ett pussel, där forskningsgrupper från olika vetenskapsområden och från olika håll av världen bidrog med sin bit av helheten”, säger Kaasalainen. ”Utgående från Lutetias höga densitet, spåren efter stora, gamla kollisioner och övriga egenskaper i asteroidens yta, drog geologerna slutsatsen att Lutetia sannolikt har en kärna av metall som omgärdas av ett mer poröst skikt. Lutetia är alltså – trots sina törnar – i tämligen ursprungligt skick, i motsats till de flesta andra asteroider som till största delen är anhopningar av fragment från olika kollisioner. Objekt som Lutetia är speciellt värdefulla eftersom de kan ge oss information om förhållandena under solsystemets barndom.”

Förbiflygningen av Lutetia bevisade också att den mer allmänna metoden för att skapa modeller av asteroider enbart med hjälp av mätningar från jorden som Kaasalainen utvecklat tillsammans med sitt internationella forskningsnätverk är tämligen exakt. ”Vi blev förbluffade då vi märkte att den preliminära modell som gjordes av Lutetia före förbiflygningen, och som användes vid planeringen av sondens bana, stämde med några procents noggrannhet för hela det område som sonden avbildade.” 

Hösten 2008 passerade Rosetta på samma sätt den betydligt mindre asteroiden Steins. Även den här asteroiden kartlades med samma metod som Lutetia och resultaten publicerades i tidsskriften Science 2010. Steins har en helt annan sammansättning än Lutetia. Den är närmast lik en grushög och dess utveckling har påverkats av solljusets inverkan på dess rotation. Kaasalainens forskningsgrupps observation av detta fenomen publicerades i tidsskriften Nature 2007. Nu är sonden Rosetta på väg mot sitt slutliga mål, kometen Churyumov-Gerasimenko, som den kommer att nå 2014. 

Kaasalainen deltar i ESAs rymdsondsprogram Rosettas forskningskonsortium som sammanställde publikationen om Lutetia. Konsortiet har 58 medlemmar från 11 länder och 33 forskningsinstitut. Kaasalainen är vice direktör för spetsenheten för inversionsproblem, där man utvecklar och tillämpar matematiska metoder för att tolka olika typer av observationsmaterial inom olika vetenskapsgrenar, från biologi till kosmologi. 

Artikel i tidsskriften Science 28.10.2011: H. Sierks et al. ”Images of Asteroid 21 Lutetia: a Remnant Planetesimal from the Early Solar System”

Mer information:
Professor Mikko Kaasalainen, Tammerfors tekniska universitet, matematiska institutionen, tfn 040-832 9412, mikko.kaasalainen(at)tut.fi  

Finlands Akademi, kommunikationen
Riitta Tirronen
informationschef
tfn 09-7748 8369
riitta.tirronen(at)aka.fi

  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »