FI EN

Finlands Akademi premierade två unga forskare: hederspriset till Teivo Teivainen, inspirationspriset till Jyri-Pekka Mikkola

24.10.2006

Finlands Akademi premierade tisdagen den 24 oktober 2006 två unga forskare. Hederspriset utdelades till akademiforskare, professor Teivo Teivainen från Helsingfors universitet. Hederspriset tilldelas en forskare som på ett betydande sätt lyft fram forskningen och forskarnas arbete, som genom sin verksamhet ökat intresset för vetenskap och som i egenskap av forskare deltagit i samhällsdebatten. Inspirationspriset tilldelades akademiforskare, docent Jyri-Pekka Mikkola från Åbo Akademi. Inspirationspriset tilldelas en forskare som i sitt arbete visat prov på exceptionell kreativitet, fördomsfrihet och oförvägenhet. Priset kan beviljas för en djärv eller originell ny forskningsidé, fördomsfritt överskridande av vetenskapliga gränser eller förmåga att ta kontrollerade forskningsrisker.
 
Prisen kan beviljas såväl akademiforskare som forskardoktorer som anställts med finansiering från Akademin. Det slutliga beslutet fattas av Finlands Akademis styrelse på föredragning av de vetenskapliga forskningsråden. Priset är Mika Natris miniatyrskulptur "Stigen". Heders- och inspirationspriset utdelades på Finlands Akademis Vetenskapsgala i Helsingfors. Priserna utdelades nu för fjärde gången.

Teivo Teivainen är en deltagande forskare
Hederspriset tilldelades Teivo Teivainen som framställer teorier om demokratiseringen av det internationella systemet. Teivainens fokus ligger speciellt på politiska och samhälleliga förutsättningar för global demokrati och internationell rättvisa. Teivainen är verksam vid Renvall-institutet vid Helsingfors universitet och San Marcos universitet i Lima i Peru. Han har gjort flera fallstudier särskilt i Latinamerika. "För tillfället koncentrerar jag mig i synnerhet på tvärnationella medborgarrörelser och -organisationer och på hur de fungerar, hur protest leder till en sondering av alternativ samt hurudana former av organisering förknippas därmed", säger Teivainen.

Teivainen undersöker medborgarrörelser på ett intressant sätt, dvs. genom att själv delta i deras verksamhet. Han var med om att grunda World Social Forums internationella råd, och han har också reserverat en central roll för forumet i sin forskning. I egenskap av forskare kommer Teivainen också med kritisk analys av forumet: "Personligt deltagande ger inblick bl.a. i hur demokrati kan tillämpas på världspolitiken, internationella förhållanden och globala institutioner – eller också i vad politik egentligen är och i vilken mån medborgarrörelserna är politiska rörelser."

Utöver sin vetenskapliga verksamhet är Teivainen känd som en aktiv och sakkunnig debattör samt som en produktiv författare. Han har dessutom haft flera expertuppdrag, t.ex. som rådgivare i ärenden som gäller mänskliga rättigheter i Sydafrika och som utomstående bedömare för ett projekt om mänskliga rättigheter som genomfördes i Colombia. Teivainen disputerade år 2000 och har verkat som forskare eller gästprofessor vid flera universitet runt världen. Från augusti 2006 utsågs han till professor i världspolitik vid Institutionen för allmän statslära vid Helsingfors universitet.
 
Jyri-Pekka Mikkola trampar upp nya stigar för joniska vätskor
I motiveringarna för att inspirationspriset tilldelades akademiforskare Jyri-Pekka Mikkola framhävs ett framåtblickande och innovativt grepp samt beredskap att ta risker. Som en mångsidig katalysforskare vid Laboratoriet för teknisk kemi vid Åbo Akademi fokuserar Mikkola på forskning i processutveckling som placerar sig mellan grundkemi och industri. Han har tillämpat sitt kunnande på joniska vätskor, som är ett nytt område inom kemin i Finland. Som en banbrytare på området uppskattar Mikkola att joniska vätskor i framtiden kommer att påverka de flesta processer i kemiindustrin, men också i energiindustrin.

Enligt Mikkola är joniska vätskor till kemiska strukturen saltartade, med många unika egenskaper. Som namnet säger är joniska vätskor flytande inom ett brett temperaturområde. De avdunstar inte och de har utomordentliga upplösningsegenskaper. Typiskt för joniska vätskor är också att många kemiska reaktioner sker snabbare i dem än i traditionella lösningsmedel.

Några hundratal joniska föreningar har tillverkats i världen, av vilka endast några utnyttjas inom industrin. Det kommer konstant fram nya tillämpningsmöjligheter för joniska vätskor. De kan t.ex. användas i separering av malm, läkemedelstillverkning, värmeöverföring, infångning av koldioxid, tillverkning av miljövänligare och förmånligare solceller samt i brännceller. Det senaste är att tillverka joniska vätskor av biomaterial eller naturliga föreningar.

Mer information:

- Överdirektör (administration) Juha Sarkio, Finlands Akademi, tfn (09) 7748 8230, förnamn.efternamn@aka.fi
- Akademiforskare Teivo Teivainen, Helsingfors universitet, tfn 050 350 5120 (i Peru fr.o.m. 29.10, tfn +51 1 243 2199), förnamn.efternamn@helsinki.fi
- Akademiforskare Jyri-Pekka Mikkola, Åbo Akademi, tfn 041 533 5765, förnamn.efternamn@abo.fi
- Bildmaterial på de premierade: Niko Rinta tfn (09) 7748 8405 eller förnamn.efternamn@aka.fi
- Presentationsvideor på de premierade.


Finlands Akademi, kommunikationen
Outi Jalonen
tfn (09) 7748 8214
förnamn.efternamn@aka.fi

 

  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »