FI EN

NCoE Welfare 2007–2011


Det nordiska spetsforskningsprogrammet Nordic Centre of Excellence Programme on Welfare Research 2007–2011, eller NCoE Welfare, skulle under fem års tid undersöka den nordiska välfärdsmodellens historiska utveckling och dess förmåga att anpassa sig till yttre förändringar. Programmet finansierades av NordForsk tillsammans med flera nordiska nationella forskningsfinansierande organisationer, med en sammanlagd summa på 75 miljoner norska kronor.

Att kombinera konkurrenskraft och tillväxt med högklassiga socialtjänster, dvs. den nordiska välfärdsmodellen, har dragit till sig internationell uppmärksamhet. De nordiska länderna har t.ex. den minsta risken för fattigdom och den högsta förväntade livslängden jämfört med resten av Europa. Den nordiska modellen är emellertid under press. Globalisering, europeisk integration, immigration, en åldrande befolkning och ökad individualisering är faktorer som många hävdar att tyder på den nordiska välfärdsstatens undergång. Det är därför det finns ett behov av att undersöka om den nordiska modellen kan förnya sig och anpassa sig inför de utmaningar som den globala konkurrensen medför.    

En nordisk spetsforskningsenhet (Nordic Centre of Excellence, NCoE) är ett kompakt och väl organiserat nätverk som bildar ett virtuellt centrum för redan existerande forskargrupper eller -enheter i minst tre nordiska länder. Målet med de två spetsforskningsenheterna inom välfärdsforskning var att genom tätt nordiskt samarbete öka forskningens kvalitet, effektivitet och synlighet. I Norden finns ett flertal högklassiga forskargrupper på området, men eftersom forskningens så kallade ”hot spots” är utbredda i olika länder får den ganska lite internationell exponering. Ett syfte med ett nordiskt program för spetsforskningsenheter är just att uppnå den kritiska massan och ge värdefulla synergieffekter. 

I programmet ingick två spetsforskningsenheter:

  • Nordic Welfare State – Historical Foundations and Future Challenges

    Den nordiska välfärdsstaten är ett begrepp som redan länge har väckt internationellt intresse. Begreppet omfattar den sociala tryggheten, socialtjänsterna, samhällsmodeller och olika normbaserade värdesystem i de fem nordiska länderna.

    Under de senaste årtiondena har man insett att förmågan att kunna möta starka yttre utmaningar på är den nordiska välfärdsstatens stora utmaning framöver. Det man emellertid inte är ense om är vilken roll välfärdsstaten har inför dessa utmaningar. Å ena sidan ses välfärdsstaten bestå av gamla nationella institutioner, som inte klarar sig i den globala konkurrensen. Å andra sidan ser man den som en hållbar modell som genom socialt kapital och förtroende kan erbjuda ett samförståndsbaserat svar på de nya utmaningarna.

    Den nordiska välfärdsstaten uppfattas som en samling av etiska principer och sociala innovationer som ska tillämpas inte bara nationellt utan också i den europeiska integrationen och världen över.

    Spetsforskningsenheten The Nordic Welfare State – Historical Foundations and Future Challenges (Nordiska välfärdsstaten – historiska lager och framtida utmaningar) hade för avsikt att bilda en ram för diskussionen. Enheten skulle för det första undersöka hur olika historiska lager, som återspeglas i olika mentaliteter, traditioner, värden och kunskapsteoretiska sedvanor, syns i den nordiska välfärdsstatens officiella och inofficiella regler och normer. Dessutom skulle enheten föra en interdisciplinär diskussion om hur dessa historiska erfarenheter och institutioner påverkar hur man förstår dagens förändringar och hur man behandlar dem som politiska, ekonomiska och kulturella utmaningar.

    Enheten leddes av professor Pauli Kettunen från institutionen för samhällshistoria vid Helsingfors universitet. Läs mer på enhetens webbsidor https://blogs.helsinki.fi/nord-wel/

  • Reassessing the Nordic Welfare Model

    Spetsforskningsenheten Reassessing the Nordic Welfare Model (Omvärdering av välfärdsmodellen) skulle kritiskt analysera huruvida den nordiska välfärdsmodellen klarar av att förnya sig när de yttre (europeisk integration, ökad mobilitet över nationella gränser, globalisering, m.m.) och inre (en åldrande befolkning, förändringar i föräldraskap och parförhållande, individualisering, m.m.) omständigheterna förändras.

    Enhetens forskare resonerade kring om den infallsvinkel de nordiska välfärdsstaterna har motsvarar välfärdsstatens grundidé eller om de i praktiken håller på att föras allt längre bort från den. Frågan tacklades utgående från tio tematiska grupper som analyserade utvecklingstrender och -kurvor med teman såsom åldrande, förändringar i förhållandena mellan familj, kön och generationer, ekonomisk trygghet vid ålderdom, migration som en utmaning för välfärdsstaternas omfördelning, social marginalisering och deltagande samt ekonomisk och social välfärd i Norden.

    Forskarna samlade, samordnade och analyserade tillgängliga data samt uppmuntrade och hjälpte andra nordiska forskare att granska informationen. Som verktyg i arbetet användes långtidsdata från utredningar och register, seminarier och konferenser, stipendier för forskardoktorer och gästforskare, workshopar, internationella publikationer och informationsspridning samt beredning av gemensamma ansökningar bl.a. till EU:s ramprogram.

    Enheten leddes av professor Bjørn Hvinden, forskningschef vid NOVA, det norska institutet för uppväxt, välfärd och åldrande. Läs mer på enhetens webbsidor www.reassess.no.

Mer information

Leila Häkkinen
ledande vetenskapsrådgivare
tfn 0295 335 033
fornamn.efternamn(at)aka.fi

Senast ändrad 8.10.2015
  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »