FI EN

Så här gör du en bra forskningsplan


Forskningsrådet för hälsa vid Finlands Akademi vill för sin del hjälpa forskare med att skriva internationellt konkurrenskraftiga och högklassiga forskningsplaner. Varje år vid bedömningen av ansökningar upprepar bedömarna samma kritik om forskningsplanernas innehåll, framställningssätt och struktur. Själva idéerna som presenteras i planerna är mycket innovativa, de sökande har gedigen vetenskaplig kompetens och de finländska datauppgifterna (register och kohorter) är av världsklass. Trots detta är det många ansökningar som inte klarar sig i konkurrensen om finansiering. Oftast beror det just på odugliga framställningssätt, för vidsträckta projektbeskrivningar och bristfälliga motiveringar. Nedan följer några goda tips.

Framställningssätt och struktur

Innehåll

  • Bakgrundsinformationen ska kort beskriva forskningsämnets betydelse och mål i förhållande till nuvarande kunskap samt redogöra för kopplingar till forskarens/gruppens tidigare och nuvarande forskning. Det är ofta en bra idé att redogöra för pågående undersökningar eller analyser som stöder och lägger grunden för ansökan.
  • Beskriv forskningsmetoderna i tillräcklig detalj och motivera varför just de metoderna är de mest lämpliga för projektet.
  • Beroende på forskningsramen ska statistiska analyser och speciellt beräkningar av statistisk styrka presenteras med tillräcklig noggrannhet. Forskningsplanen ska också innehålla en beskrivning av hur forskningsdata behandlas, förvaltas och analyseras.
  • Det framförda projektet ska vara en tydligt avgränsad och enhetlig helhet som kan genomföras under den givna finansieringsperioden (ett tidsschema gör det lättare att uppfatta helheten).
  • I ansökningar med anknytning till större forskningshelheter ska ingå en klar beskrivning av vilken del som ansökan gäller, vilken del har redan finansierats och färdigställts samt vad varje gruppmedlem eller partner gör.
  • Internationellt samarbete (inkl. mobilitetsplanen) ska alltid vara forskningsdrivet och välmotiverat ur ett forskningsperspektiv.
  • Identifiera eventuella forskningsproblem och utarbeta ett alternativt sätt att genomföra projektet om den primära metoden inte skulle lyckas. Övertygande preliminära resultat kan väsentligen öka trovärdigheten av en forskningsplan.
  • Inkludera en klar beskrivning av forskningsmiljön och tillgänglig forskningsinfrastruktur.
  • Unga forskare ska redogöra för sin framtida eller nuvarande ställning som självständig forskare samt sin egen (eftersträvade) forskningslinje.
  • Finländska datauppgifter (register och kohorter) ska inte anses ha något egenvärde, utan de ska utnyttjas efter noggrant övervägande och forskningsfrågorna ska vara innovativa och betydande.
  • Lyft fram effektfullheten av de förväntade resultaten.
Senast ändrad 21.10.2015
  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »