FI EN

Makt i Finland

 

Finska samhället och maktsystemet har under de senaste årtiondena stått under förändringstryck. Finland har blivit medlem i EU och EMU, finska företag har blivit mer internationella och den finska ekonomin har integrerats tätt i den globala ekonomin. Förutom att maktsystemet har blivit mer internationellt, har det också förändrats internt. Liknande förändringar i maktfrågor har skett runt om i Europa.

Maktsystemet i Finland har inte undersökts i vidare utsträckning sedan 1970-talet. Sedan dess har mycket hänt såväl inom den begreppsmässiga struktureringen av makt som i samhället överlag. Makt, jämställdhet och demokrati är inte längre begrepp som förknippas med politiska åsikter och förhållandet mellan näringslivet och maktsystemet framtonas inte enbart som en konflikt mellan samhällsklasser. De sociala frågorna kring makt har blivit mer komplicerade. Makt kan också överskådas som en central dimension i samtliga former av mänskligt umgänge.

Makt anknyter också till en möjlighet att åstadkomma goda resultat vad gäller samhällsstrukturen: till exempel miljöproblem kan inte administreras utan makt. Mer komplicerad information och informationens ökade betydelse leder till flera olika maktfrågor som gäller människor, samhällen och nationer. Dessa kan till exempel utgöras av den ökade mängden av medicinsk information, miljöfrågor och frågor som berör lagstiftning och domstolar. Samtidigt har både det finska samhällets verksamhetsområde och kulturen och teknologin förändrats så att maktsystemet och beslutsfattandet avsevärt påverkats.

Sverige, Danmark och Norge genomförde under 1990-talet utförliga vetenskapliga maktundersökningar. De nordiska maktstudierna har producerat ny information om makt på en begreppsmässig och en empirisk nivå, vilket har väckt såväl nationell som internationell diskussion. Resultaten från ländernas studier har också varit lätt jämförbara.

Centrala frågor

En samhällsteoretisk synvinkel är viktig inom forskningen av maktsystem. Det finns många aktuella och fruktbara tillvägagångssätt och forskningstraditioner att använda sig av. Oberoende av vilket tillvägagångssätt man utnyttjar, kan man framhäva aktuella och viktiga ämnesområden som är viktiga ur ett maktperspektiv.

Forskningsprogrammets centrala frågor kan anknyta till statssystemets och de statliga organens och administrationens procedurer, EU-medlemskapet, ekonomisk makt, media, informationens ökade betydelse i samhället, till exempel i form av medicinsk information och därmed förknippade frågor kring beslutsfattande, prioritering och hälsa samt många andra specialfrågor. Betydelsen av maktstudier belyses med hjälp av några av de tematiska områdena som listas nedan. Dessa innehåller naturligtvis också viktiga frågor kring maktbegreppet, maktens historia och moral.

- Makt och det internationella systemet
- Makt i en stat och statens makt
- Ekonomi och makt
- Media och makt
- Folkrörelser och maktkritik
- Kön och makt

Maktstudierna undersöker inte bara fördelningen av makt i Finland och hur den kommer till uttryck, utan också Finlands ställning i relation till Europa och den globala ordningen.

Programbeskrivning

Evaluation report (på engelska)

Programchef Petteri Pietikäinen Finlands Akademi

  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »