Riikka Haapasaari

3:e plats, internationella kategorin
Riikka Haapasaari, Tikkurilan lukio
Hemort: Vanda

Kroppens nonsenskaraktär i Kirsi Kunnas verk Tiitiäisen satupuu och Tiitiäisen tarinoita
(2 000 euro)

Hela arbete

I Kirsi Kunnas böcker ges utrymme för olikhet

Litteraturintresserade Riikka Haapasaari, 18, valde att göra sitt arbete på Kirsi Kunnas verk, eftersom hon redan tidigare i någon mån kände till Kunnas produktion och ville granska den ur ett nytt perspektiv.

Inom essägruppen i Riikkas skola, Tikkurilan lukio i Dickursby, kom man upp med idéer till olika ämnen och funderade på dessa i några dagar. Riikka tyckte att ämnet som handlade om kroppens nonsenskaraktär var intressantast. Riikka skrev största delen av sitt arbete hemma. Dessutom diskuterades de halvfärdiga texterna ett par gånger i skolans essägrupp.

Nonsenslitteratur för barn utgör en betydande del av Kunnas produktion och dess betydelse framhävs särskilt i hennes verk om Tiitiäinen från 1950-talet. Typiska drag för nonsensgenren är ordlekar, listor och ett visst narrativt avstånd.

I sitt arbete granskar Riikka den identitet Kunnas skapar med hjälp av nonsens. Hon koncentrerar sig huvudsakligen på metamorfoser samt på olika former av missbildningar och förändringar, vilka utgör en betydande del av nonsenskropparna i de verk som var föremål för undersökningen.

Såsom Riikka framhåller i sina slutledningar: de missbildningar och avvikelser som förekommer i Tiitiäinen-verken visar läsaren att man inte får förakta någons utseende. Hänvisningarna i verken säger att människor är olika men trots det likvärdiga. Ett speciellt utseende eller en egenhet kan också vara något fint. Intolerans och att enbart fästa uppmärksamheten vid det yttre skalet ifrågasätts också moraliskt.

Metamorfoser, förändringar och missbildningar presenteras i Kunnas böcker som unika fenomen. De är egenskaper som gör kroppen, men också människan eller djuret självt, till något speciellt.

Beröm för det flytande språket och användningen av källor

Enligt utvärderarna har bakgrunden till och målsättningarna för detta välskrivna arbete framförts tydligt. En föredömlig användning av källor till stöd för den egna analysen ger arbetet en stabil teoretisk bas. Källorna har använts kritiskt och med eftertanke. Riikka har gjort en noggrann genomgång av de undersökta verken och dragit goda slutledningar av dem. Till arbetets styrkor hör även att det har en utmärkt disposition och att perspektivet är väl avgränsat och framställningen är klar och ledig.