Harri Mäcklin

2:a plats, nationella kategorin
Harri Mäcklin, Mäntän lukio
Hemort: Mänttä

En allegori över vilja. En studie av världen av föreställningar som vilja i Arthur Schopenhauers filosofi
(3 000 euro)

Hela arbete

Forskaren fastnade för Schopenhauer

Mänttäbon Harri Mäcklin studerade i sitt arbete den år 1788 födde tyske filosofen Arthur Schopenhauers tankar om metafysik. Föremål för Harris granskning är den store filosofens två centrala meningar: ”Världen är min föreställning” och ”världen är min vilja”. Hur och under vilka förutsättningar kan dessa påståenden förstås som rimliga? Ämnet var en utmaning, men incitamentet för att göra en krävande undersökning låg nära till hands för Harri.
– Det allra klaraste motivet för det här arbetet var mitt intresse för Schopenhauers filosofi. Då jag började studera Schopenhauer systematiskt råkade jag som på beställning få syn på annonsen för vetenskapstävlingen Viksu. Tävlingen gav mig en bra orsak att fördjupa mig i Schopenhauer och Schopenhauer gav mig en bra orsak att delta i tävlingen, förklarar Harri.

Världen som dels vilja och dels föreställning

Harri gav sig målmedvetet i kast med att finna svaret på sin problemställning, genom att punkt för punkt granska Schopenhauers grunddogmer gällande metafysik. Han studerade Kants inverkan på Schopenhauers tänkande, Schopenhauers syn på den s.k. lagen om grunden samt hans uppfattning om världen som föreställning, dvs. som enbart en sinnebild. I denna punkt når Harri kärnan av sitt arbete: Bakom föreställningsvärlden kan hittas en universell Vilja.
Harri anser att Schopenhauers påståenden är rena fakta. Detta framför han dock med vissa reservationer.
– Schopenhauers säregna satser är mycket väl underbyggda och sist och slutligen relativt uppenbara – i det fall att vi tror på det som Schopenhauer lär. Han anser att hela världen enbart är ett uttryck för den universella Viljan. Vi kan se hela världen som en slags allegori för viljan, som ett camera obscura, där Viljans dunkla bilder återspeglas.

Schopenhauers uppfattning om världens tudelade natur representerar två sidor av samma mynt. Harri jämför konstellationen med en jättelik dockteater. ”Världen är min vilja” är jämförbar med den egenmäktiga marionettspelaren som rycker i snörena och ”Världen är min föreställning” med dess ovetande ”skådespelare”.

Som en blomma i öknen

Harri har skrivit sin studie på en vacker prosa, vilket inte är det allra vanligaste inom vetenskapligt skrivande.
– Jag har länge varit av den åsikten att den s.k. vetenskapliga stilen i fråga om filosofisk text inte nödvändigtvis gör att föremålet kommer till sin rätt. Jag anser att en väl avvägd prosa är ett säkrare val än tusen begreppsliga bevis. Min essä är samtidigt ett experiment där jag testade hur fritt och vackert jag kunde uttrycka min sak utan att textens analytiska grepp blir lidande. Jag ville på sätt och vis se om vackra blommor kan växa i den annars så torra öknen, beskriver Harri.

Arbetet återspeglar skribentens filosofiska begåvning

Arbetet förmedlar Harrys genuina entusiasm för filosofi i allmänhet och för Schopenhauer i synnerhet. Detta hindrar dock inte honom från att också framföra motiverad kritik mot Schopenhauer. Arbetet utgör en mycket bra och konsekvent helhet. Harri har ett klart intresse för filosofi och även den begåvning som krävs för att begrunda filosofiska frågor.