Reetta Humalajoki

5:e plats, internationella kategorin
Reetta Humalajoki
 
To what extent is it fair to say that the Warsaw Ghetto Uprising of 1943 was doomed to fail?

(I vilken mån är det berättigat att säga att upproret i Warszawagettot år 1943 var dömt att misslyckats?)

Reetta, 18, studerar vid gymnasiet Jyväskylän lyseon lukio.

Reettas intresse för andra världskriget och i synnerhet judeförföljelserna framkommer i hennes utmärkta och moraliskt tankeväckande historiska studie. Reetta ville inte skriva sitt tävlingsarbete om ett traditionellt ämne utan beslöt sig för att angripa ämnet ur ett nytt och ovanligare perspektiv, dvs. tidpunkten då judarna gjorde uppror.
Inspirationen till tävlingsarbetet fick Reetta från en bok som hon både anser vara viktig och tycker mycket om, nämligen "Pianisten", som är kompositören Wladyslaw Szpilmans memoarer.

Reetta forskade i ett ämne som är viktigt för det historiska minnet: Hur judarna i Warszawas getto försvarade sig mot tyskarna. I arbetet begrundar hon i vilken mån det är berättigat att säga att upprorsförsöket var dömt att misslyckas och undersöker i vilken utsträckning gettots trupper och invånare uppnådde sina mål ställda inför en nästan säker död. I tävlingsarbetet konstateras att även om upproret i Warszawagettot slutligen slogs ner, lämnade det ett bestående spår i såväl judarnas mentalitet som hos det allmänna internationella samfundet. Händelserna under upproret vittnar om hur man kan finna en mening i en hopplös situation.

Utvärderarnas kommentarer om Reettas arbete

Reettas tävlingsarbete behandlar ett viktigt ämne och väcker medmänskliga och moraliska tankar. Till sin struktur och argumentation är arbetet från början till slut enhetligt problemcentrerat och Reetta har kunnat besvara den uppställda forskningsfrågan på ett uttömmande sätt. Särskilt berömvärd är hennes strävan att kritiskt analysera det ursprungliga källmaterialet. Studien är en välavvägd, argumenterande helhet och i grunden en analytisk lösning av ett moraliskt problem.

Reetta har i sitt arbete mångsidigt använt sig av såväl källor och memoarer som ligger tidsmässigt nära händelsen som forskningslitteratur och film. Argumentationen är övertygande och medryckande och hon har också strävat efter att i texten analysera passande citat. Fotnoter har använts föredömligt som ett hjälpmedel för källkritiken. Arbetet fokuserar inte enbart på Warszawas getto utan lyckas knyta ihop händelserna i gettot som en del av den judiska historien och berättar också hur de allierades regeringar ställde sig i frågan. Arbetet uppvisar såväl vetenskaplig positioneringsförmåga som en förmåga till originellt historiskt tänkande; en förståelse för historia.