Pauliina Vesterinen

6:e plats, nationella kategorin
Pauliina Vesterinen

Barn i förskoleåldern och deras uppfattningar om könens egenskaper

Pauliina, 19, studerar vid gymnasiet Lahden yhteiskoulu.

Jämställdhetsfrågor har alltid intresserat Pauliina och var det första hon kom att tänka på då hon funderade på ett lämpligt forskningsobjekt för forskningskursen inom ämnet psykologi. Under en tidigare kurs i socialpsykologi hade det varit tal om hur olika könsspecifika rollförväntningar ställs på barn ända sedan de är små. Detta inspirerade Pauliina till att välja just barn som sin målgrupp.

Pauliina ville klarlägga om könsstereotypa uppfattningar förekommer redan hos barn i förskoleåldern. Hon undersökte närmare barnens attityder till hemarbete, yrken, förmågor och karaktärsdrag, de krav som vuxna ställer på barnen och barnens framtidsplaner. Som forskningsmetod använde Pauliina sig av strukturerade intervjuer och innehållsanalys. Hennes hypotes var att flickornas och pojkarnas svar skulle vara rätt likadana eller att de åtminstone skulle ha närmat sig varandra jämfört med tidigare undersökningar.

Av Pauliinas resultat framgick dock att det bland barnen ännu rådde en stark klassificering av flickor och pojkar som olika. Ur intervjuerna framgick att barn i förskoleåldern har ett tankesätt som ännu är knutet till konkreta fall: då de skulle föreställa sig en man och en kvinna relaterade största delen av barnen i första hand till pappa och mamma och funderade över könens egenskaper utgående från föräldrarnas beteende.  Detta visar hur viktig föräldrarnas roll är då barnet formar sina attityder. Det är sannolikt av denna anledning som barnens attityder redan var ganska tydligt formade och typiskt traditionella. Barnen ansåg att städning och matlagning är typiska kvinnosysslor medan renovering och bilreparationer hör till männen.

Utvärderarnas kommentarer om Pauliinas arbete

Pauliina har skrivit sitt arbete om ett krävande och intressant ämne. Arbetet är utmärkt välskrivet och följer bra den struktur som förväntas av en vetenskaplig forskningsrapport. Arbetets särskilda styrka ligger i den intervju med barnen som skribenten själv realiserade och de metoder som presenteras i samband med denna. I samband med intervjuerna använde Pauliina sig av visuella hjälpmedel som hon själv utvecklat: "sorteringskammen" och "framtidstrappan". Metoderna tycktes fungera bra på barn, som är svårintervjuade. Särskilt förtjänstfullt är arbetet med att utveckla metoderna, vilket vittnar om skribentens stora engagemang i tävlingsarbetet.

Pauliina har behandlat sitt material såväl kvalitativt som kvantitativt och de intressanta resultaten har presenterats på ett logiskt och klart sätt. Vid granskningen av resultaten framkommer även att skribenten har förmåga till kritiskt tänkande, vilket är en viktig egenskap för en forskare. Som helhet är arbetet idérikt, klart och logiskt.