Maarit Grönroos

4:e plats, nationella kategorin
Maarit Grönroos

Inlärningspraxis
Som exempel engelskastudier i högstadiet och gymnasiet

Maarit, 19, studerar vid gymnasiet Kimpisen lukio.

Maarit anser att inlärning är en av de absolut viktigaste framtida utmaningarna. Den intensiva samhälleliga utvecklingstakten kräver att människor tar till sig kunskap allt snabbare, noggrannare, mångsidigare och i allt större utsträckning. Dessutom måste människorna kunna tillämpa sina kunskaper, dra slutsatser om saker och sambanden mellan dem samt söka och skapa ny kunskap. Därför beslöt Maarit sig för att i sitt arbete studera nutida inlärningsmetoder och vad som är bra med dem och vad som borde utvecklas. Som forskningsobjekt valde hon en för henne själv bekant och närstående inlärningsmiljö, nämligen skolmiljön och unga studerande.

Maarits klara och logiskt uppbyggda studie erbjuder psykologiska förklaringsmodeller till varför och hur människan lär sig och presenterar några teorier med effekt på inlärningen samt olika slags inlärningsbegrepp, inlärningsstrategier och inlärningsstilar. För arbetet utarbetade hon dessutom en enkät i anslutning till inlärningen av engelska. Enkäten besvarades av högstadieelever i Kimpisen koulu och studerande vid gymnasiet Kimpisen lukio i Villmanstrand. De studerande besvarade utifrån sina egna erfarenheter flervalsfrågor eller öppna frågor om sin egen inlärning och utvärderade också sina egna vanor och färdigheter på en sifferskala.

I analysen av det omfattande enkätmaterialet utnyttjade Maarit inlärningspsykologisk teori och statistiska metoder. Hon jämförde de erhållna resultaten med tidigare undersökningar och konstaterade att hennes egna resultat ganska långt pekade i samma riktning. Som de viktigaste temana i utvecklingen av inlärningen framträdde en inriktning på djupgående inlärning och en ökning av elevens eget ansvar. Också metoder och sätt för s.k. informell inlärning framträdde, eftersom dessa utgör en viktig del av det livslånga lärande som dagens samhälle förutsätter av människor.

I sin studie konstaterar Maarit att den här typen av nya forskningsresultat redan borde beaktas vid planeringen av undervisning, läromaterial och fostran. Ifall de erhållna resultaten om olika slags goda inlärningssätt och inlärningsmetoder börjar tillämpas i praktiken först om många år, föreligger det en risk för att människans utveckling inte längre hinner med i samhällets utvecklingstakt.

Utvärderarnas kommentarer om Maarits arbete

Maarits arbete är mycket bra, koncist och intressant. Hennes kvantitativa studier har många styrkor. Hon lyckas presentera undersökningen som en helhet utan att tappa den röda tråden. Arbetets teoretiska del är stark och den kombineras via forskningsproblemen framgångsrikt med analysen av resultaten. Undervisningens problematik behandlas inte separat, utan den sammankopplas på ett modernt vis med elevens synvinkel genom en presentation av olika uppfattningar om inlärning och inlärningssätt.

Maarits forskningsrapport är mycket omsorgsfullt skriven och hennes tabeller gör presentationen av resultaten tydligare. Hon behärskar tydligt bedrivandet av vetenskaplig forskning och visar att hon känner till tidigare undersökningar och jämför dem med sina egna resultat. Arbetet, som i sin helhet är mycket kompakt och klart, leder skickligt in läsaren i ämnet. Skribentens språkliga framställning och resonemang är utmärkta.