Aino-Maria Huilla
2:a plats, nationella kategorin
Aino-Maria Huilla
Modernistiska drag i Eeva-Liisa Manners och Pentti Saarikoskis produktion
- Bild och bildspråk i genombrottsverk inom finländsk modernism under två decennier
Aino-Maria, 18, studerar vid gymnasiet Tampereen klassillinen lukio.
Aino-Maria har alltid varit fascinerad av modernismens era i den finländska litteraturens historia. Hon förmodar att denna period också är den som inverkat mest på hennes uppfattning om finsk litteratur och den moderna finsknationella identiteten. Genom att jämföra skillnaderna mellan 1950- och 1960-talets modernister fick Aino-Maria möjlighet att begrunda inte bara de samhälleliga influenserna och samhällelig påverkan, utan även estetikens betydelse.
I sin utmärkta studie undersöker Aino-Maria skillnaderna mellan användningen av bilder och bildspråk hos två av den finska lyrikens modernister, Eeva-Liisa Manner och Pentti Saarikoski, i deras respektive verk Tämä matka (1956) och Mitä tapahtuu todella (1962). Aino-Maria kartlade i sitt arbete skillnaderna mellan 1950- och 1960-talets moderna lyrik genom två olika verk som bägge var utmärkande för sin tid. Studien fokuserar på det poetiska språkets symbolik, den självständiga bilden, auditiviteten samt det poetiska språkets montage.
Av Aino-Marias arbete framgår att det finns stora skillnader mellan bildspråket i Manners och Saarikoskis dikter, på basis av vilka man dock inte kan dra allmänna slutsatser om skillnader i bildspråket på 1950- och 1960-talet. Allmänt taget är Manners bildspråk mer dekorativt än Saarikoskis och i bakgrunden till Manners poesi framträder vissa spår av 1940-talets tradition. Saarikoskis poesi är mer okonstlad än Manners, och den innehåller väldigt tydliga postmoderna element, allt från dagstidningstext till talspråklighet. Det som de två poeterna å andra sidan har gemensamt, enligt Aino-Maria, är en kraftig associativitet och att man ibland inhämtar influenser från andra decennier: Manner kan vara samhällelig och Saarikoski konventionell. I ljuset av denna studie är det sålunda inte berättigat att dra en skarp gräns mellan 1950- och 1960-talets modernism, även om det komparativa forskningsgreppet ger nya perspektiv på inte bara de två poeterna i fråga, utan också på modernismens teorier.
Utvärderarnas kommentarer om Aino-Marias arbete
Särskilt förtjänstfullt med Aino-Marias fina arbete är att hon så ingående och grundligt satt sig in i ämnesområdet. Lika berömvärt är skribentens starka analytiska grepp då hon behandlar ämnet och den goda motiveringen till de erhållna resultaten.
Ett omsorgsfullt utfört arbete om ett krävande ämne. Det är krävande verk som det skrivits mycket om och som upplyfts till "kanon": det krävs mod och oförtröttlighet att så ingående fördjupa sig i såväl verken som källitteraturen. Källitteraturen har utnyttjats väl. Skribentens analyser är utmärkta och tolkningarna motiverade. Skribenten uppvisar även teoretiska ambitioner. Arbetet är ett starkt prov på skribentens lovande forskaregenskaper.