1. Saara Järvinen, Helsingin Suomalainen yhteiskoulu

De fann varandra på kyrkvägen - berättelsen om Silja i Volter Kilpis roman Kirkolle

Vinnare i Viksu-tävlingen år 2004 är 18-åriga Saara Järvinen, som studerar vid Helsingin Suomalainen Yhteiskoulu. Saaras bidrag faller inom området litteratur.

Enligt Saara är Volter Kilpi en unik skildrare av det mänskliga sinnet och en storslagen språkbrukare. Saara anser att de centrala temana i Skärgårdsserien framträder med särskilt eftertryck i romanen Kirkolle och att Kilpis särpräglade språk och berättarteknik här nått sin kulmen. Därför tyckte Saara att just denna roman kändes som ett bra val när hon letade efter ett lagom krävande, mångsidigt och intressant ämne för sin litteraturstudie. En källa till inspiration för Saara var också att Skärgårdsserien och i synnerhet romanen Kirkolle inte har studerats i någon större utsträckning. Forskningsuppgiften erbjöd Saara ett fräscht och meningsfullt sätt att fördjupa sig i ett kärt ämne.

Volter Kilpi började skriva sin Skärgårdsserie år 1924. I serien ingår I salen på Alastalo (Alastalon salissa 1933, på svenska 1997), Pitäjän pienempiä (1934) och Kirkolle (1937). Skärgårdsserien är förlagd till Gustavs, bland människor och landskap som stod författaren nära i hans barndom. Det bärande temat i serien är människolivets oföränderlighet trots tidens gång. Verken bildar en enhetlig helhet som karaktäriseras av till exempel stagnerad tid, ett komplicerat och särpräglat språk och ett överflöd av inre monologer.

I salen på Alastalo skildrar ett möte för husbönderna där man beslutar om att bygga en bark, och novellerna i Pitäjän pienempiä berättar om sockenborna som levde i skuggan av husbönderna. Romanen Kirkolle handlar om skärgårdsbornas kyrkfärd en midsommarsöndag. Bland kyrkfolket på vägen, ett hundratal personer, märks särskilt två kvinnor: den unga Silja och den till åren komna Agata. Silja väntar barn med sin älskade som övergett henne, och Agata försöker hjälpa Silja att klara sig i den svåra situationen. I romanen berättas också om två kvinnor som fött ett utomäktenskapligt barn, Milja Sysilä och Sandra Vierniemi, vilkas oblida öden påminner om Siljas dilemma.

Enligt Saara är romanen Kirkolle intressant eftersom många av de centrala dragen och temana i Skärgårdsserien utkristalliserar sig i den. Å andra sidan finns det skillnader även mellan romanen Kirkolle och de tidigare delarna i Skärgårdsserien. En sådan skillnad berör kvinnornas viktiga ställning i romanen Kirkolle. Kvinnornas berättelser är centrala för romanens betydelse.

I sin essä studerar Saara berättelsen om Silja som en del av romanen Kirkolle. Hon vill utreda med vilka berättartekniska metoder författaren framhäver betydelsen av Siljas berättelse och vilka teman den tillför romanen. Siljas och Agatas inre monologer, berättelserna om Milja och Sandra och skildringen av samhällets attityder visar sig vara viktiga berättartekniska metoder. Med hjälp av dem väcker Silja och Agata läsarens intresse och medkänsla. I romanens teman betonas livets oföränderlighet, samhällets ståndpunkt och ett idealsamhälle samt livstro och föräldraskap.

Utvärderarnas kommentarer om Saaras arbete

Utvärderarna konstaterade att Saara gjort en ingående studie i ett synnerligen krävande ämne. Hon har tagit sig an en äldre klassiker inom finsk litteratur, men motiverar på ett övertygande sätt - så att hon samtidigt även placerar sig själv i ett kontinuum av forskning i ämnet - varför det är så viktigt att studera verket just nu och uttryckligen ur denna synvinkel. Hon har lyckats inkludera Kilpis hela produktion, och inte bara romanen Kirkolle, i sitt arbete.

Saaras bidrag är en balanserad helhet där hon genomgående definierar de forskningsbegrepp hon har använt, de synvinklar hon har begränsat sig till och de slutsatser hon har dragit med hjälp därav. Utöver de vetenskapliga förtjänsterna lyckas Saara på ett anslående sätt förmedla sin egen entusiasm för ämnet till läsaren. Analysen spjälkar alltså inte upp sitt objekt, utan konstruerar en vördnadsfull och rik läsning av det. Saara lyfter också fram sådana delar som tidigare inte utforskats i större omfattning och som på ett nytt sätt ger en bakgrund till studien.

Saaras intressen

Litteratur, musik, verksamhet inom Prometheus-lägrets stöd rf och symbios med hunden