2. Antti Koulumies, Helsingin Suomalainen Yhteiskoulu

The Diplomatic Note Crisis between the Soviet Union and Finland in 1961: A Reflection of the Cold War or a Soviet Attempt to Meddle in a Sovereign Nation's Affairs?

Andra i Viksu-tävlingen år 2004 blev 18-årige Antti Koulumies, som studerar vid Helsingin Suomalainen Yhteiskoulu. Anttis bidrag faller inom området historia.

Ämnet för Anttis studie var notkrisen år 1961 och olika tolkningar av denna samt skillnaderna mellan tolkningarna. Kekkoneneran har redan länge intresserat Antti, och de motstridiga tolkningarna kring notkrisen gör den till ett intressant forskningstema.

Sovjetunionen sände Finland en not, där man med stöd av VSB-pakten krävde att militära konsultationer skulle inledas på grund av det militära hot som utgjordes av Västtyskland. Republikens president Kekkonen var vid denna tidpunkt, i slutet av november 1961, på statsbesök i USA. Han började utreda frågan när han återvände från sin resa. Notkrisen upplöstes när Kekkonen reste till Novosibirsk i Sibirien för att träffa ledaren för Sovjetunionen, Nikita Chrusjtjov. Det verkliga syftet med noten har inte kunnat klargöras. Finland stod inför presidentval i februari. Detta faktum har orsakat många debatter och teorier. Tolkningarna av notkrisen i Max Jakobsons, Hannu Rautkallios, Viktor Vladimirovs samt Juhani Suomis Kekkonen-dagböcker har jämförts och deras skillnader och likheter har tolkats.

Hannu Rautkallio, som på sin tid väckte uppståndelse med sin forskning, påstår att Kekkonen och vissa sovjetiska agenter skulle ha avtalat om noten på förhand för att Kekkonen säkert skulle vinna presidentvalet år 1962. Juhani Suomi å sin sida säger att notkrisen inte hade någon hemlig orsak och att Kekkonen inte kände till den i förväg. Viktor Vladimirov konstaterar i sin bok att syftet med noten var att garantera omvalet av Kekkonen, men att Kekkonen inte beställde noten och att ingen konspiration förelåg. Max Jakobsons tolkning igen är ett slags kombination av ovan nämnda. Han förknippar noten med presidentvalet, men också med det kalla kriget, som var väldigt nära att övergå i brinnande krig just vid tidpunkten för notkrisen, och med den inrikespolitiska situationen i Sovjetunionen.

Det är svårt att dra några säkra slutsatser, men enligt Antti gör en närmare analys av ovan nämnda tolkningar Jakobsons tolkning till den trovärdigaste, eftersom det sannolikt förelåg många olika skäl till att noten sändes. Kekkonen var synnerligen villig att hålla sig kvar vid makten, och han eftersträvade varma relationer med både öst och väst. Sovjetledningen ville också att Kekkonen skulle omväljas, men på deras egna villkor. Syftet med noten var att garantera Kekkonens valseger, men samtidigt också att "återföra honom till ordningen". Det kalla kriget och den interna maktkampen i Sovjetunionen var också bidragande orsaker till att noten sändes.

Utvärderarnas kommentarer om Anttis arbete

Utvärderarna konstaterade att Anttis studie är en kritisk men neutral analys av ett intressant ämne. Den är också utomordentligt välskriven och reflekterar skribentens intresse för ämnet. Anttis bidrag uppvisar redan i rubriken en klar forskningsfrågeställning.

Antti har valt att skriva om tolkningarna av den historieskrivning som gäller händelsen samt skillnaderna i dessa, vilket är ett lyckat perspektiv. Frågeställningen erbjuder möjlighet till reflektion över de problem man möter i historieforskningen samt själva karaktären av historisk kunskap, vilket är särskilt förtjänstfullt. Anttis ämne är viktigt med tanke på Finlands historia, och hans studie utgör en fin syntes av tolkningarna kring notkrisen. Studien uppfyller de kriterier som ställs på vetenskaplig forskning och uppvisar dessutom en förmåga till historiskt tänkande och metodisk utveckling.

Anttis intressen

Golf, slalom, motionsidrott, musik.