7. Alma Yrjö-Koskinen, Ressun lukio

Reindeer calf production and mortality

Sjunde i Viksu-tävlingen år 2004 blev 19-åriga Alma Yrjö-Koskinen, som studerar vid Ressun lukio i Helsingfors. Almas arbete faller inom området biologi.

I sitt arbete studerade Alma kalvdödligheten och antalet födda renkalvar. Ämnesvalet var lätt, eftersom Almas favoritämne är biologi och hon tyckte det var intressant att skriva en studie om djur. Samtidigt fick hon möjlighet att få en inblick i forskningsarbete, en bana som intresserar henne i framtiden. Och dessutom fick Alma under arbetets gång göra sitt livs första resa till Lappland!

Under kalvningssäsongen i maj 2004 tillbringade Alma en vecka på renforskningsstationen och försöksgården i Kaamanen. Hon fick lära sig mycket genom utforskning av stationens arkiv och bibliotek och samtal med renskötarna och veterinärerna. Hon deltog i renvallningen samt infångandet, märkningen och vägningen av kalvar. Alma följde också veterinärernas undersökningar och bistod vid preliminära dödsorsaksutredningar. För den statistiska analysen i sin studie fick hon tillgång till ett helt års data från renforskningsstationen.

Att undersöka kalvdödligheten och antalet födda renkalvar är viktigt för renhushållningen eftersom upp till 70 procent av slaktdjuren kan vara kalvar. Ändå kan till och med hälften av de kalvar som föds på våren avlida under sommaren. De vanligaste dödsorsakerna är rovdjur, olyckor, sjukdomar, parasiter och svält. Man har även observerat att många andra faktorer inverkar på antalet födda renkalvar, till exempel vädret, hjordens inbördes beteende, hanteringen, vallningen till rengärden på hösten, födelsetiden, födelsevikten osv.

I den experimentella delen av studien fokuserade Alma på att utreda korrelationen mellan moderns vikt och ålder och kalvens födelsevikt och höstvikt samt hur födelsetid, födelsevikt och kön inverkar på kalvens höstvikt. Almas undersökning visade att moderns vikt hade en betydande inverkan på kalvens kondition, medan åldern inte uppvisade någon anmärkningsvärd korrelation. Ju tidigare en renkalv föds, desto sannolikare är det att den klarar sig. De kalvar som har den högsta födelsevikten är på hösten alltjämt tyngre än de andra kalvarna födda samma år. Det föddes något flera renkor än rentjurar, men dödligheten bland kokalvarna var större. Enligt resultaten är det bästa sättet att höja antalet födda renkalvar att öka renkornas tillgång på näring.

Renarna vid försöksgården hade en låg kalvdödlighet och antalet födda renkalvar var tillfredsställande. Detta kan enligt Alma bland annat bero på att djuren största delen av tiden var skyddade från rovdjur och att det fanns gott om föda på gården.

Utvärderarnas kommentarer om Almas arbete

Enligt utvärderarna är både forskningsgreppet och forskningsplanen i Almas bidrag utmärkta. Alma har använt sitt material på ett innovativt sätt. Panelen uppskattade också forskningen på ort och ställe och de fotografier som illustrerade bidraget. Alma har presenterat sina resultat på ett åskådligt sätt i både bild och text. Allt som allt är Almas arbete en elegant helhet.

Almas intressen

Ridning