3. Henna Tahvanainen, gymnasiet Joensuu lyceum

Jämförelse av två speltekniker för kantele

På tredje plats i Viksu 2003 kom 19-åriga Henna Tahvanainen. Henna studerar vid gymnasiet Joensuun Lyseo och hennes tävlingsbidrag anknyter till fysiken.

Henna har spelat kantele i 14 år och ville anlägga ett nytt perspektiv på sitt instrument. Hennes musikaliska erfarenhet ligger till grund för intresset för fysik och särskilt instrumentakustik. Ämnet är inte speciellt känt i bredare kretsar, och Henna hoppades kunna utreda vilka möjligheter hon skulle ha att påverka sitt eget spelande utgående från ett fysikaliskt perspektiv. Dessutom ville hon undersöka om det går att påverka kantelens klang icke-medvetet.

Kantelens, Finlands nationalinstrument, historia sträcker sig minst ett årtusende bakåt i tiden. Det finns ett flertal olika typer av kantele, vilket gör det möjligt att använda olika speltekniker. Tack vare att ljudet kan variera avsevärt kan man göra olika typer av jämförelser. Henna jämför i sin undersökning användningen av två speltekniker för en femsträngad kantele. Dessutom redogör hon för de grundläggande egenskaper som påverkar klangen i en femsträngad kantele.

Komplexitet innebär i fråga om strängens vibration att strängen förutom grundtonen även avger ett flertal multipler, d.v.s. deltoner eller partialtoner. Kantelen uppträder dock inte enligt instrumentakustikens grundförutsättningar vad gäller deltonerna. Till kantelens särdrag hör bland annat att den andra deltonen har en stark klang och att ljudet svajar kraftigt.

Den första tekniken är den grundläggande plockteknik som utlärs för femsträngad kantele. Den andra tekniken är en så kallad kontrollerad teknik som syftar till att skapa samma förhållanden för varje anslagen sträng. Anslagspunkten är alltså den samma. Den första tekniken verkar av undersökningsresultaten att döma uppträda mer enligt instrumentakustikens grundförutsättningar än den kontrollerade tekniken. Den första speltekniken ger också större variation i deltonsserien, eftersom strängarna anslås med olika fingrar och på olika punkter. Anslagspunkt och anslagsfinger påverkar deltonsseriens komplexitet. När den yta som träffar strängen vid anslaget blir större, uppstår fler icke-harmoniska deltoner än normalt.

Kantelen är ett ytterst känsligt instrument och det är svårt att behärska alla faktorer som påverkar klangen. När man undersöker en faktor hittar man alltid nya faktorer. Det understryker samtidigt att kantelemusik alltid är särpräglad, eftersom varje musiker har ett unikt anslag.

Bedömarna konstaterade att Hennas arbete återspeglar en stark förtrogenhet med och ett djupt intresse för ämnet. Hennes arbete är en ytterst klar, analytisk och klanderfri helhet. Arbetet uppfyller väl de vetenskapliga kriterierna.

Hennas fritidssysselsättningar:
Spela kantele, ishockey, karate, läsning, programmering, främmande kulturer