5. Charlotta Salmi, Mattlidens Gymnasium

Ett ansikte i två historier. En jämförande analys av den roll och betydelse Johannes Vermeers porträtt har i två fiktiva verk som baserar sig på detta

På femte plats i Viksu-tävlingen 2003 placerade sig 18-åriga Charlotta Salmi, som studerar vid Mattlidens Gymnasium i Esbo. Charlotta har skrivit sitt tävlingsbidrag inom området litteratur.

Charlotta läste Tracy Chevaliers roman "Girl With A Pearl Earring" (svensk titel: Flicka med pärlörhänge) och tyckte så mycket om boken att hon beslöt att basera sitt arbete på den. Det är en mycket speciell roman eftersom den så långt bygger på holländaren Johannes Vermeers målning, och Charlotta ville koncentrera sig på just den här aspekten. Sedan råkade hon dessutom få syn på Morazzonis novellsamling i Akademiska Bokhandeln och beslöt att jämföra hur två olika berättare använder målningen i sina respektive verk.

Charlotta analyserade vilken roll och betydelse det berömda porträtt av en flicka som målades av Vermeer på 1600-talet har i två fiktiva verk som baserar sig på samma målning. Charlotta undersökte Marta Morazzonis novell "Girl In A Turban" (svensk titel: Flicka i turban) och Tracy Chevaliers roman "Girl With A Pearl Earring" och jämförde författarnas bruk av porträttet i sina respektive verk.

I sin analys koncentrerade Charlotta sig på tre aspekter som är gemensamma för de bägge berättelserna. Först undersökte hon konstens allmänna betydelse i texterna samt hur konsten påverkar de manliga huvudpersonerna, eftersom det är detta som ligger till grund för porträttets roll längre fram i historierna. Därefter granskade hon hur de manliga huvudpersonerna fäste sig vid målningen och hur detta inverkar på skeendena genom att förstöra männens relationer till sina fruar. Charlotta undersökte också de uppoffringar och val som görs för målningens skull samt dessas effekter på personerna i berättelserna och på personernas agerande. Slutligen analyserade Salmi hur det unika i porträttet och dess speciella stämning återspeglar sig i texterna och hurdana stilistiska medel författarna har använt för att skapa en likadan stämning i sina texter som i porträttet.

Charlottas slutsats var att den roll som Vermeers målning spelar i såväl Marazzonis novell som Chevaliers roman är att vara föremål för de manliga huvudpersonernas kärlek. Målningen har en liknande betydelse i bägge verken: den inverkar på skeendena via personernas inbördes relationer genom att förstöra berättelsernas harmoni, något som den dock till slut också återställer i bägge texterna.

Utvärderarna anser att Charlotta i sitt arbete förenar litteratur och bildkonst på ett elegant sätt. Charlottas arbete har en logisk, fungerande struktur och hennes analys är utmärkt. Dessutom är språket i Charlottas arbete mycket bra.

Charlottas intressen är
skönlitteratur, piano.