3. Samuli Kangaslampi, Tampereen Lyseon lukio
How the Hall-Ward skew the Death-Shadow near the Whale's-Riding or What problems exist in translating the kennings of Beowulf into modern English? How have some verse translations dealt with them?
På tredje plats i Viksu-tävlingen år 2002 kom 18-åriga Samuli Kangaslampi från gymnasiet Tampereen Lyseon lukio med sin essä inom området litteratur.
Samuli Kangaslampi har klargjort vilka problem och svårigheter översättarna stött på när det gällt att översätta den anglosaxiska episka dikten Beowulf till modern engelska, speciellt de metaforiska uttrycken eller de så kallade kenningarna. I sin undersökning kategoriserar han de olika aspekterna av kenningarna som en del av dikten i dess helhet samt de svårigheter som dessa medför när det gäller att producera en modern översättning av dikten. Problemet ligger i att man måste vara ordagrann, förmedla samma känslor och bibehålla alliterationerna.
Därtill har Samuli Kangaslampi studerat tre olika översättningar och vilka metoder översättarna har använt för att lösa ovannämnda problem. Han har i detalj granskat de olika översättningarnas starka och svaga sidor i förhållande till hur de lyckats återge kenningarna på modern engelska. Kangaslampi beskriver också hur det sätt på vilket översättarna behandlat kenningarna i Beowulf återspeglar deras allmänna approach till dikten i dess helhet.
Det primära studieobjektet i essän är dikten Beowulf i originalversion på anglosaxiska. Kangaslampi har utgått från Oxford Text Archives okommenterade version. Utöver originalversionen har han också studerat tre översättningar och de olika översättarnas sätt att närma sig eposet: Frances B. Grummeres (Beowulf, 1910), Michael Alexanders (Beowulf: A Verse Translation, 1973) och Seamus Heaneys (Beowulf: A New Translation, 1999) översättningar. Dessa versioner erbjöd tre tämligen olika synvinklar på kenningarna och var därför tjänliga när det gällde att undersöka vilka olika metoder det finns för att hantera översättningsproblemen.
Samuli Kangaslampi har samlat kenningar ur den anglosaxiska originalversionen och jämfört dessa med motsvarande uttryck i de moderna översättningarna. På basis av detta har han sammanställt hypoteser om översättningar av kenningarna i allmänhet och hur de förhåller sig till Beowulf som helhet.
Kangaslampi konstaterar att det finns ett antal problem när det gäller översättningen av kenningar, och att problemen i hög grad överlappar varandra. För att hitta en exakt översättning av en viss aspekt måste man offra en viss mån av exakthet i fråga om en annan aspekt. Enligt Kangaslampi visar detta att varje sätt att närma sig problemet har sina för- och nackdelar, och att kenningarna i översättningsprocessen kan betraktas som ett mikrokosmos av hela Beowulf.
Jurymedlemmarna konstaterade att Samuli Kangaslampis ämnesval tyder på stor kreativitet och gedigen förtrogenhet med ett synnerligen krävande ämnesområde. Han visar klart och tydligt prov på självständig frågeställning och problemlösning. Kangaslampis engelska är mycket flytande och han uttrycker sig koncist och träffande. Dessutom har arbetet en klar struktur.