4. Meeri Honkanen, Oulun Lyseon lukio

The inhibitory allelopathic effects of Callona Vulgaris extracts on seed germination and radicle elongation

På delad fjärde plats i Viksu-tävlingen år 2002 kom 18-åriga Meeri Honkanen från gymnasiet Oulun Lyseo med sitt arbete inom området biologi.

Meeri Honkanen har undersökt ljungens (Calluna vulgaris) allelopatiska effekt på hur frön från testväxter gror och växer efter groddstadiet. Syftet var att utreda vilken del av ljungen som frigör mest allelopatiska ämnen, dvs. vilken del som har den största hämmande effekten på testväxterna. Därtill utredde Honkanen om yngre växter har en större hämmande effekt än gamla.

Allelopati är en mekanism med hjälp av vilken en växt påverkar en annan växt genom ämnen, som ofta har en hämmande effekt på hur den andra växtens frön gror eller växer efter groddstadiet. Allelopatiska ämnen kan komma ut i miljön på många olika sätt; de kan t.ex. avdunsta, utsöndras från rötterna, sköljas med regnvattnet eller spridas genom växtrester som bryts ned. Växterna producerar ofta mindre allelopatiska ämnen när de blir gamla.

Honkanen placerade frön från olika testväxter i partier på en plastbricka och studerade hur de grodde och växte under 120 timmar. Fröna vattnades med ljungextrakt. Honkanen framställde ljungextrakten genom att blöta upp olika delar av växten och aska av bränd ljung i destillerat vatten, varefter hon filtrerade blandningarna för att ta tillvara de ämnen som löst sig i vattnet.

Resultaten visade att de allelopatiska ämnena frigörs allra effektivast genom avsköljning från bladen. Då resultaten jämfördes med en kontrollgrupp visade det sig att de extrakt som framställts av bladen hade haft den största hämmande effekten på hur testväxternas frön grodde och växte. Effekten av de övriga växtdelarna var inte statistiskt signifikanta. Honkanens resultat antydde också att unga växter hämmar andra växters grodd och tillväxt i högre grad än gamla, med andra ord att de förstnämnda producerar mera allelopatiska ämnen.

Experimenten utfördes i en konstgjord miljö, inte ute i naturen. Även om resultaten antyder att ljungen har en hämmande allelopatisk effekt, är det svårt att bedöma hur stor denna effekt skulle vara ute i naturen.

Jurymedlemmarna konstaterade att Meeri Honkanen har goda förutsättningar att ägna sig åt forskning inom naturvetenskap. Hennes experiment var mångsidigt samt väl planerat och genomfört. Resultaten kunde också analyseras med mer avancerade statistiska metoder.