Delat sjätte pris
Marton Nagy granskade orsakerna till USA:s passiva förhållningssätt till folkresningen i Ungern år 1956
Marton Nagy begrundar i sitt tävlingsbidrag orsakerna till USA:s passiva förhållningssätt till folkresningen i Ungern år 1956. I sitt arbete granskar han de politiska förhållanden under vilka Eisenhoweradministrationen beslöt att lämna Ungern åt sitt öde.
Marton behandlar USA:s östeuropapolitik åren 1953 - 1956 och kommer fram till att USA aldrig hade för avsikt att ge militär hjälp vid befrielsen av de sovjetiska satellitstaterna. USA:s administration oroade sig för Västeuropas säkerhet och ville undvika en beväpnad konflikt med Sovjetunionen. Marton konstaterar också att det faktum att spänningen mellan öst och väst hade börjat minska bidrog till amerikanarnas ovilja att aktivt stödja Ungern.
Marton behandlar också USA-administrationens beslutsfattande under krisen och de faktorer som påverkade detta. USA övervägde olika åtgärder under den två veckor långa folkresningen. Man ansåg dock västs intressen vara viktigare än Ungerns, varför USA:s nationella säkerhetsråd avslog alla förslag som kunde ha inneburit en risk för krigsutbrott. Även Suezkrisen och Sovjetunionens löfte om att liberalisera sin satellitstatspolitik bidrog enligt Marton till USA:s ovilja att blanda sig i konflikten.
Marton lyfter i sitt arbete också fram USA:s åtgärder i FN. De amerikanska politikerna hoppades att omfattande publicitet skulle göra ungrarnas sak tillräckligt synlig. Till följd av Sovjetunionens vetorätt i FN:s säkerhetsråd och västmakternas varierande syn på Suezkrisen kunde FN i praktiken inte ge någon som helst hjälp åt Ungern.
Till slut konstaterar Marton att de politiska förhållandena var ytterst svåra och komplicerade och att beslutsfattandet inte var någon lätt uppgift för USA:s ledare. Detta ledde till att USA valde en passiv och försiktig linje.