7:e plats, internationella kategorin

Sakari Mesimäki

How far, and in the face of what impediments, have Japanese historians managed to portray a historically accurate interpretation of events in Nanking in the 1930s?

(Hur har japanska historiker lyckats med att på ett sanningsenligt sätt tolka händelserna i Nanjing under 1930-talet? Vilka svårigheter har de stött på?)

Hela bidraget

Sakari Mesimäki, 19, studerar vid gymnasiet Etelä-Tapiolan lukio.

Sakaris intresse för Japan växte under hans år som utbytesstudent i Tokyo 2008‒2009: ”Historia har varit min passion ända sedan jag var liten. I denna studie hade jag möjlighet att reflektera över Japans historia och det sätt på vilket japanerna förhåller sig till historiska händelser i sitt land.”

Den 13 december 1937 ockuperades den kinesiska staden Nanjing av den japanska armén. Ockupationen resulterade i en lång rad av de mest noggrant dokumenterade och omtvistade beskrivningarna av händelserna i kriget mellan Kina och Japan. Åsikterna om de grymheter som begicks under den s.k. Nanjingmassakern omfattar allt från Iris Changs beskrivning av en våldsorgie utan like i världshistorien till påståenden om att det handlar om kinesisk propaganda. I Japan klassificeras de akademiska synpunkterna på det skedda vanligtvis i tre skolor utgående från antalet dödsoffer i massakern: illusionsskolan, medelvägsskolan och den stora massakerskolan.

Sakari har utrett hur japanska historiker har lyckats i sina mål att erbjuda historiskt exakta tolkningar av dessa omtvistade händelser. Han undersöker också den press som de japanska forskarna utsatts för i beskrivningen och tolkningen av händelserna, med särskild fokus på den press som den japanska samhällsordningen ställt.

Enligt resultaten har en majoritet av de japanska historikerna gjort betydande framsteg i sin strävan efter att skapa en trovärdig historisk tolkning av händelserna i Nanjing. En sådan slutsats är möjlig främst av den orsak att de flesta historikerna placerar sig i den s.k. medelvägsskolan, som tillämpar den mest framstegsvänliga forskningsmetodiken på ämnet och betraktar det ur en historieforskningsrelaterad synvinkel. Denna skola är också minst mottaglig för ideologiska fördomar och extrema åsikter. I de två ytterlighetsskolorna förekommer i sin tur en bredare opinion som inte representerar professionell historieforskning.

Trots det har den högerextremistiska och nationalistiska tolkningen, som förnekar massakern, fortfarande ett rätt starkt fotfäste i det japanska samhället. Därför är det osannolikt att illusionsskolan kommer att försvinna från det japanska samhället, åtminstone så länge som den har ett brett stöd. Dessutom är det uppenbart att de extrema åsikterna bromsar de mer toleranta historikernas försök att skapa ett bredare stöd för en historiskt mer trovärdig tolkning av massakern också utanför de akademiska forskarkretsarna.

Utvärderarnas kommentarer

Enligt utvärderarna är sambandet mellan historieskrivning och nationell identitet ett viktigt ämne, och skribenten har på ett utmärkt sätt tillägnat sig detta. Forskning om historieskrivning och historiekultur förutsätter inte bara en gedigen förtrogenhet med ämnet och historieskrivningen i fråga utan också god kännedom om kulturen och förmåga att analysera ”skolor” och ”paradigm”. Oftast kan analyser av denna typ inte knytas till den traditionella historieforskningens metoder och empiri. Särskilt aktningsvärt är att skribenten valt ett ämne som inte omfattar Finlands eller Europas historia.

Skribenten presenterar bakgrunden, frågeställningen och målen för sin studie tydligt och konsekvent. Han tillämpar den jämförande metoden på ett exemplariskt sätt och har insett att det väsentliga inte är vad som verkligen hände i Nanjing, utan hur händelserna har tolkats. Skribenten har valt källmaterial som behandlar debatten kring massakern i Nanjing. Materialet stödjer på ett utmärkt sätt skribentens approach.

Forskningsresultaten har övervägts mycket ingående ur många olika perspektiv och de har även framställts klart och uttömmande. Slutledningarna ger ett analytiskt och tillförlitligt intryck. Studien har sammanställts enligt alla akademiska principer och skribentens engelska är utmärkt och ofta rentav häpnadsväckande behärskad och levande.

Studien är ett mycket lyckat och till sin uppbyggnad nästan perfekt sammandrag av den japanska historieskrivningens problem när det gäller massakern i Nanjing. Skribenten har undvikit att själv ta ställning till massakern, vilket är en utmärkt och insiktsfull lösning. Forskningen fokuserar på det som skrivits om det skedda, inte på händelserna i sig. Om skribenten hade valt sida skulle han inte ha haft samma möjligheter att på ett objektivt sätt reflektera över historieforskarnas och de övriga japanska opinionsbildarnas synpunkter. Ett utmärkt arbete!

Sakaris intressen: Street dance, miniatyrer