3:e plats, nationella kategorin

Petriina Piuhola

Inställningen till politik bland gymnasieelever i Helsingfors

Hela bidraget

Petriina Piuhola, 20, studerar vid gymnasiet Ressun lukio i Helsingfors.

”När jag tidigare studerade vid gymnasiet Mäkelänrinteen lukio tänkte jag att det skulle vara intressant att arrangera en valpanel och göra en enkät om gymnasieelevernas intresse för politik. Jag upplevde då att politik inte intresserar någon – endast ett fåtal verka ens veta att vi snart ska ha riksdagsval. Det blev ingenting av enkäten då, men våren 2010 började jag igen fundera på att det skulle vara meningsfullt att göra en studie. Jag visste genast att min studie ska gälla samhällslära, ett ämne som intresserar mig också med tanke på framtida studier. Jag funderade på saken tillsammans med min lärare i samhällslära Antti Koli. Idén tog sin form som en enkätstudie om ungdomars intresse för partipolitik och samhällelig påverkan.”

Med tanke på en fungerande representativ demokrati är det alarmerande att de ungas röstningsaktivitet och intresse för politik ständigt minskar. Vid internationell jämförelse är de finländska ungdomarna i genomsnitt mindre aktiva i samhället och mindre politiskt intresserade. Någon entydig orsak till detta fenomen har man inte hittat. Petriina utredde därför i sin studie intresset för partipolitik och samhällelig påverkan bland gymnasieelever i Helsingfors. Dessutom undersökte hon elevernas inställning till olika påverkningsmetoder, sänkandet av rösträttsåldern och uppståndelsen kring valfinansieringen samt utredde via vilka medier ungdomarna följer politiken. Hon frågade också respondenterna om hur ivriga de är att rösta. Petriina använde ett frågeformulär som fylldes i av 283 respondenter från fyra gymnasier i Helsingfors. Petriina gjorde upp statistik över svaren och transkriberade kommentarerna.

Av Petriinas studie framgick det att de unga är mer intresserade av samhällelig påverkan än av partipolitik. Respondenterna ansåg att de partirelaterade metoderna för påverkan är effektiva – men var trots detta inte redo att använda dem. Nästan alla respondenter var dock redo att rösta. Trots detta understödde de inte en sänkning av rösträttsåldern. De traditionella medierna ansågs vara de bästa för att följa med politiken. Valfinansieringshärvan minskade i någon mån de ungas förtroende för politiken. Respondenterna bedömde också hur de upplever ungdomars allmänna intresse för partipolitik och samhällelig påverkan: båda upplevdes som mer negativa än de i själva verket var.

Av Petriinas svar kan man dra slutsatsen att de unga är intresserade av politik och deltagande även om många av dem för tillfället av olika orsaker är passiva och inte verkar aktivt i samhället. Petriina skulle i fortsättningen gärna göra internationella jämförelser och finna orsaker till varför de finländska ungdomarna är mindre intresserade av politik än ungdomarna i andra länder.

Utvärderarnas kommentarer

Utvärderarna anser att de ungas förhållande till politik är ett viktigt och aktuellt ämne. Skribenten lyckas närma sig sitt ämne på ett fräscht sätt och studien blir inte ett referat av tidigare observationer.

Forskningsfrågan och målen för arbetet har formulerats tydligt och realistiskt. En av arbetets främsta förtjänster är insamlingen av ett brett empiriskt material och en bra analys. Även frågeformuläret har ett mycket professionellt upplägg. Skribenten har förmåga att behandla sitt omfattande material på ett mycket moget sätt. Resultaten presenteras i en logisk ordningsföljd och skribenten besvarar de frågor hon ställt såväl med hjälp av sina egna resultat som genom att använda och jämföra andras resultat. Detta gör att arbetet så att säga står i dialog med tidigare studier.

Petriinas slutledningar är klara och hon medger att det finns vissa behov av förbättring. De observationer om hur arbetet kunde utvecklas som presenteras i slutet är likaså utomordentligt insiktsfulla – särskilt förslaget om att komplettera studien med flera bakgrundsvariabler.

Sammandraget av arbetet är synnerligen klart och ger en heltäckande bild av arbetets innehåll. Skribenten använder relativt många källor som har införts korrekt i såväl texten som källförteckningen. Framställningssättet är tydligt och disciplinerat och följer alla anvisningar för vetenskapligt skrivande. Språket är mycket flytande.

Studien är välavvägd från början till slut och besvarar de frågor som ställts på ett övertygande sätt. Arbetet är som helhet förvånansvärt moget för att vara skrivet av en gymnasieelev och skribenten visar prov på tydlig forskningsbegåvning.

Petriinas intressen: Dans, yoga och kultur