3:e plats, internationella kategorin

Krista Sirola

What were the effects of Finlandisation on Finnish comprehensive school history textbooks in the 1970s?

(Vilken inverkan hade finlandiseringen på läroböckerna i historia i den finländska grundskolan på 1970-talet?)

Hela bidraget

Krista Sirola, 18, studerar vid gymnasiet Jyväskylän Lyseon lukio.

Krista har länge varit intresserad av nationalitetsidén och av hur den nationella identiteten tagit sin nuvarande form. Även de faktorer som påverkat denna process finner hon mycket intressanta: ”Framför allt historieböckerna förmedlar en egen unik version av den nationella berättelsen. Också den ”finlandisering” som har påverkat Finland efter andra världskriget är en fascinerande process. I mitt arbete ville jag därför kombinera dessa två ämnen och undersöka hur statens politiska och kulturella atmosfär påverkar också läroböckerna och därigenom elevernas världsbild.”

Krista studerar i sitt arbete hur finlandiseringsfenomenet påverkade historieböckerna i grundskolan i Finland på 1970-talet. Rötterna till finlandiseringen finns i Paasikivi-Kekkonens utrikespolitiska linje som betonade vikten av att upprätthålla goda relationer till Sovjetunionen. Denna linje började påverka också inrikespolitiken och ledde till självcensur såväl i medierna som i kulturlivet. Det finns relativt lite forskning om hur dessa förändringar påverkade läroböckerna i historia under denna tid trots att de är synnerligen viktiga för hur den historiska och nationella identiteten gestaltar sig.

Krista behandlade i sin studie fyra läroboksserier som allmänt använts i de finska grundskolorna. Hon använde vedertagna metoder för innehållsanalys. För att bestämma volymen av det material som påverkats av finlandiseringen studerade hon beskrivningarna av Ryssland och Sovjetunionen från och med revolutionerna år 1917. Krista undersökte också huruvida läroböckernas innehåll motsvarande den officiella historietolkning som Sovjetunionens Kommunistiska parti förde fram. Dessutom jämförde hon innehållet med beskrivningen av USA på 1970-talet samt med nya finländska läroböcker i historia.

De läroböcker som Krista studerade verkade skapa nationell identitet och ge regeringens utrikespolitiska linje berättigande. Innehållet i läroböckerna förhöll sig mycket okritiskt till Sovjetunionen och dess kommunistiska parti. Den kritik som hittades i böckerna var mycket försiktigt uttryckt och motsvarade närmast den officiella sovjetiska linjen. Som ett exempel på detta nämns personkulten under Stalins tid, vilken kritiserats av Chrusjtjov. Vissa händelser, till exempel Oktoberrevolutionen, beskrivs enligt den sovjetiska historiografin. Vissa händelser som hade större betydelse för den finländska nationalismen, till exempel Vinterkriget, skildrades på annat sätt. Det är dock viktigt att observera att även om man i böckerna presenterade koncept som var viktiga för marxism-leninismen följde böckerna inte på något sätt den marxistiska historieuppfattningen såsom den materialistiska determinismen.

Utvärderarnas kommentarer

Enligt utvärderarna presenterar skribenten bakgrunden till och målen för sin studie klart och konsekvent. Hon har också begränsat sin frågeställning så noggrant att hon behåller kontrollen över sitt ämne. I fråga om innehållet har skribenten på ett utmärkt sätt delat in ämnet i fyra helheter: Revolutionerna år 1917, Stalins tid (före andra världskriget), tiden för andra världskriget samt åren efter kriget. Den väl avvägda strukturen i arbetet har också främjat en god analys. Särskilt berömvärt är att skribenten har insett den växelverkan som råder mellan innehållet i läroböckerna och det samhälleliga inflytandet. En jämförande metod lämpar sig ypperligt för den frågeställning som valts.

Resultaten av studien presenteras detaljerat och tydligt. Det absolut bästa med studien är absolut att texten flyter bra och att de motstridigheter som stiger fram ur materialet tas upp, vilket ger ett synnerligen analytiskt intryck. Slutledningarna motsvarar materialet och är mycket insiktsfulla. Slutledningarnas tillförlitlighet ökar också genom att de inte förts längre än vad materialet ger möjlighet till. Ett gediget arbete!

Källförteckningen är lämplig med hänsyn till arbetets omfattning och innehåller ett heltäckande urval av såväl primära som sekundära källor. Arbetet är skrivet på utmärkt engelska och dess yttre är till alla delar oklanderligt.

Arbetet är som helhet utmärkt: ämnet är aktuellt och har valts med omsorg. I framtiden kommer ”det finlandiserade 1970-talet” att bli föremål för ett allt större intresse och vara ett av de ämnen inom historia som det kommer att skrivas mycket om. Även om den metod som använts i studien (innehållsanalys) inte har beskrivits särskilt noggrant svarar arbetet i praktiken mycket väl på de frågor som ställts och ger ny och relevant information om 1970-talets samhälle.

Kristas intressen: Europeiska ungdomsparlamentet (EYP), organisationsverksamhet, pianospel