6:e plats, internationella kategorin

Krista Koskivirta

What was the genesis of the humanitarian reform of Roman law concerning the status of slaves?

(Vilken var orsaken till den humanitära reform som gav slavarna en ny ställning i den romerska rätten?)

Hela bidraget

Krista Koskivirta, 18, studerar vid gymnasiet Helsingin Suomalainen Yhteiskoulu i Helsingfors.

Idén till sitt arbete fick Krista när hon granskade sina anteckningar om antikens historia från den första historiekursen.

”Historia är ett av mina huvudämnen, och eftersom kursen fokuserar på 1900-talets historia ville jag skriva min essä om något annat. Jag bestämde mig för romersk rätt, eftersom juridik och framför allt mänskliga rättigheter intresserar mig. Dessutom fascineras jag av grekisk filosofi, och därför beslutade jag mig för att forska i stoicismens inverkan på slavarnas ställning i den romerska rätten. Eftersom jag också har ekonomi som huvudämne ville jag undersöka de ekonomiska orsaker som kan ha lett till förändringen i slavarnas ställning i den romerska rätten.”

I sitt arbete fäster Krista särskild uppmärksamhet vid stoicismens eventuella inverkan; stoicismen anses ha påverkat den romerska lagstiftningen inom det humanitära fältet, i synnerhet de mänskliga rättigheterna för de lägre samhällsklasserna. Hon studerar material som stöder stoicismens inverkan, men också material som lyfter fram kristendomens och de ekonomiska aspekternas roll.

Kristas arbete är avgränsat till tre slag av lagreformer: införandet av peculium samt frigörandet och behandlingen av slavar. I sitt arbete avväger Krista stoicismens, kristendomens och de ekonomiska aspekternas inverkan på ovan nämnda lagreformer genom att studera primärkällor om kristendom och stoicism samt historikers tolkningar och påståenden om den ekonomiska effekten. Primärkällorna, som förespråkar en förbättring av slavarnas ställning, betraktar hon också i ljuset av hur de kunnat påverka lagreformerna på en konkret nivå.

Slutledningen är att även om kristendomen och stoicismen på ett ideologiskt plan stödde en förbättring av slavarnas ställning, föreligger inget trovärdigt bevismaterial om deras inverkan på lagreformerna. Å andra sidan kan flera ekonomiska aspekter, till exempel att antalet slavar var litet och att den romerska ekonomin vittrade sönder, ha lett till lagreformerna i fråga. Det är dock svårt att uppskatta vilka ekonomiska aspekter som mest sannolikt föranledde lagreformerna, och ännu svårare att bevisa korrelationen mellan den kejserliga lagstiftningen och de ekonomiska aspekterna.

Utvärderarnas kommentarer

Utvärderarna konstaterar att ämnet är krävande och originellt samt synnerligen relevant i ljuset av modern forskning. Uppkomsten av människovärdet utifrån stoicismens inverkan har undersökts tämligen flitigt, liksom även kristendomens inverkan på slaveriet, men en jämförelse mellan dessa två är något nytt. Ämnet kräver ansenlig förhandskunskap och insikter i forskningslitteraturen. Att samla in det svårtillgängliga materialet är också en utmaning i sig. Ett väl avgränsat ämne, även om tidsspannet är mycket långt (från romarriket till Justinianus).

Frågeställningarna och bakgrundsfakta är mycket tydliga och relevanta. Forskningslitteraturen är diger och välvald, och anlitandet av primärkällor är en särskild merit. Skribenten utvärderar teorierna på ett kritiskt, objektivt och förståndigt sätt och framför också egna åsikter. Styrkan i metoderna ligger i analysen och resonemanget.

Framställningen är logisk och genomtänkt och ger en bra bild av resultaten. Slutledningarna är tillförlitliga. Skribenten har ett kritiskt, resonerande grepp: hon är lagom försiktig och sunt skeptisk i sin granskning av respektive alternativs svaga och starka sidor. Formuleringen är utomordentligt klar och nästan professionell. Sammandraget ger en bra bild av forskningsförloppet och de huvudsakliga slutledningarna. Källförteckningen är mycket mångsidig. Engelskan är flytande och utmärkt. Utformningen är klanderfri.

Allt som allt ett utmärkt arbete.

Kristas intressen: Pianospel, läsning, skrivning