Eveliina Tahvanainen ja Siniriikka Ventelä

1:a plats, nationella kategorin

Tillfrisknande från anorexi och faktorer som påverkar tillfrisknandet

Hela arbete

Siniriikka Ventelä och Eveliina Tahvanainen, båda 18 år och från gymnasiet Savonlinnan Lyseon lukio, ville lära sig mer om ätstörningar och hur man tillfrisknar från dem.

”Anorexi har förekommit i vår näromgivning och utan kunskap i och förståelse för ämnet var det svårt att vara ett stöd under tillfriskningsprocessen. Behovet av att veta mer var nog den viktigaste faktorn då vi valde vårt ämne."

Anorexi är en av de allvarligaste och mest komplicerade psykiska sjukdomarna, men likväl känner man inte till de faktorer som leder till ett tillfrisknande. Att förstå processen bättre är viktigt för att man ska kunna undvika att sjukdomen drar ut på tiden och leder till värre komplikationer. Siniriikka och Eveliina ville ta sig an anorexin ur ett nytt perspektiv genom att fokusera på den kraft som anorexipatienten själv ansåg låg till grund för tillfriskningsprocessen.

Det första problemet som Siniriikka och Eveliina redde ut var vad det var som väckte en genuin vilja att bli frisk hos anorektikern. För att förstå detta blev de också tvungna att granska omgivningens inverkan samt klargöra hur anorektikern överlag uppfattar tillfrisknande och sig själv i relation till friska människor.  Materialet samlade flickorna in genom temaintervjuer. De intervjuade fyra kvinnor från östra Finland, som själva upplevde att de hade tillfrisknat eller var i färd att tillfriskna från anorexi. Eveliina och Siniriikka utnyttjade också tidigare undersökningar i ämnet. De tolkade materialet med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.

Siniriikkas och Eveliinas undersökning visar att i fråga om uppfattningen om tillfrisknandet så lägger de som själva insjuknat i anorexi en klart större vikt vid den psykiska sidan än vad experternas definitioner gör. Experterna anser att det rör sig om ett verkligt tillfrisknande först när viljan att bli frisk kommer från patienten själv. Det fanns dock flera olika faktorer som sporrade viljan eller den inre motivationen, varav det att man började få vård visat sig vara viktigt för alla de deltagande. För nästan alla de intervjuade hade tillfrisknandet varit en ”nödlösning”, det enda alternativet i en situation där kroppen eller sinnet inte längre orkade med sjukdomsbördan. De anhörigas roll i tillfrisknandet ansågs närmast bestå av att ge stöd och ordna med vård, även om de också ansågs utgöra modell för det normala. En del av de intervjuade upplevde att berättelser om det normala livet hade stärkt deras vilja att tillfriskna.

Det som var överraskande i Eveliinas och Siniriikkas forskningsresultat var hur liten vikt de intervjuade lade vid kroppsbild och ideal som faktorer i tillfrisknandet. Då det gällde att korrigera tankemönstren betonades däremot den mentala delen av tillfrisknandet och vården mycket starkt i resultaten. Flickornas forskning stärker också tidigare resultat som visat att en tidig tillgång till vård förbättrar sjukdomens prognos och påskyndar tillfrisknandet.

Siniriikka och Eveliina handleddes av sin lärare, lektor Kari Tukiainen.

Utvärderarna ansåg att Siniriikka och Eveliina behärskar sitt mångdimensionella forskningsobjekt väl och att de lyckas gripa sig an ämnet ur nya perspektiv genom att fokusera på tillfriskningsprocessen och subjektiva erfarenheter. De sammankopplar även det beskrivna fenomenet med en bredare psykologisk bas, motivationsteorierna. Den forskningsetiskt krävande undersökningen har genomförts väl och ansvarsfullt med beaktande av etiska synpunkter. Eftersom syftet med undersökningen har varit att sätta sig in i subjektiva erfarenheter är den kvalitativa metodiken och semistrukturerade intervjuer ett motiverat och ändamålsenligt val. Arbetet uppfyller fullkomligt formatet för kvalitativ forskning. Kritik mot det egna arbetet har också framförts på ett klart sätt och arbetet har speglats mot andra undersökningar. Siniriikkas och Eveliinas slutledningar innehåller utmärkta resonemang.

Eveliinas hobbyer är motion, exempelvis balett, och läsning. Siniriikka är aktiv inom Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) och motionerar. Bägge är också intresserade av film.