Katri Piiparinen

3:e plats, internationella kategorin

An inquiry into the factors leading to the successful resettlement of the Karelian refugees between 1944–1949.

(En undersökning av de faktorer som ledde till en framgångsrik omlokalisering av karelska flyktingar åren 1944–1949.)

Hela arbete

Katri Piiparinen, 18 år och studerande vid gymnasiet Helsingin Suomalainen Yhteiskoulu, ville göra sitt Viksuarbete om ett ämne som berör henne personligen. På grund av sin internationella bakgrund hade Katri just inte studerat Finlands historia, varför hon snabbt bestämde sig för att hennes kommande arbete skulle relatera till detta ämne.

”Min farfar evakuerades från Karelen, så ämnet var bekant för mig sedan tidigare. Det har dock alltid varit en avlägsen och nästan mystisk del av mitt släktarv och inget jag någonsin hyst något akademiskt intresse för. Efter långt övervägande konstaterade jag att jag ville ha ett ämne där jag kunde granska omlokaliseringen ur en analytisk synvinkel och ett något vidare perspektiv. Genom att beakta internationella perspektiv och undersökningar om omlokaliseringsprocesser på olika håll i världen försökte jag ge mig själv och läsaren en möjlighet att se omlokaliseringsprocessen som en del av en större helhet.”

Syftet med Katris studie var att slå fast och utvärdera de viktigaste faktorerna som ledde till en framgångsrik omlokalisering av de karelare som evakuerats till följd av territorieförluster efter andra världskriget. Ämnet är av betydelse internationellt sett, för de arrangemang genom vilka man utplacerade karelarna är – enligt vilka internationella befolkningsstrukturella kriterier som helst – ett unikt exempel på omlokalisering av människor som evakuerats mot sin vilja.

Den snabba regionala spridningen av den karelska befolkningen var ett viktigt steg som innebar att man slapp inrätta flyktingläger. Man måste dock beakta att om den geografiska utspridningen av den karelska befolkningen inte hade åtföljts av långsiktiga planer för omlokaliseringen så hade den samhälleliga nyttan i form av undvikande av oroligheter blivit tillfällig. Enligt Katris undersökning var en av de viktigaste faktorerna för omlokaliseringens hållbarhet de kommunvisa planerna för utplaceringen. De evakuerade karelarna omlokaliserades enligt hemort, något som hjälpte dem att bevara sin karelska identitet, vilken var starkt knuten till hemkommunens bygemenskap.

Jordanskaffningslagen (1945), som var den mest centrala lagen för kolonisationsverksamheten, förankrades i flera generationers kunskap om och traditioner av kolonisation. Den skapade en stabil grund för kolonisationsverksamheten efter andra världskriget och möjliggjorde en flexibel tolkning av jordanskaffningslagen. Den fria tolkningen möjliggjorde en decentralisering av kolonisationsverksamheten till kommunal nivå. Det kommunala beslutsfattandet främjade i sin tur samarbetet mellan alla parter.

Under ledning av Veikko Vennamo, den huvudsakliga auktoriteten inom kolonisationsverksamheten och överdirektör för lantbruksministeriets kolonisationsavdelning, åstadkom man med hjälp av regeringens effektiva beslutsfattande i ärendet snabba men ändå långsiktiga lösningar, som möjliggjorde ett samarbete mellan olika intressenter. Utifrån studiens avvägda evidens var den gemensamma nämnaren för de olika faktorerna som bidrog till kolonisationens framgång en öppen samhällelig diskussion och lokalt beslutsfattande.

Katri handleddes av läraren Steven Huxley.

Enligt utvärderarna utgör Katris arbete en förstklassig studie av de faktorer som ledde till den framgångsrika omlokaliseringen av de evakuerade karelarna. Genom att hon på ett kreativt sätt knyter sitt ämne till den moderna diskussionen om flyktingskap och massmigration samt den internationella forskningen på dessa teman lyckas skribenten ge sitt ämne nya och intressanta infallsvinklar. I sitt arbete för Katri en förtjänstfull dialog med internationell och nationell forskningslitteratur, men rör sig naturligt även på andra plan. Hon återvänder då och då från en mer teoretisk granskning till mycket konkreta frågor: hon dryftar exempelvis hur omlokaliseringen organiserades eller de utmaningar kolonisationsverksamheten medförde. Arbetets största förtjänst är det sätt på vilket Katri vartefter arbetet framskrider rör sig från det allmänna till det privata och tillbaka till det allmänna. Arbetet är analytiskt: Katri angriper forskningsfrågan ur många olika perspektiv och materialet är mycket väl valt. Som en helhet är arbetet ett mycket starkt bevis på Katris förutsättningar för seriös vetenskaplig forskning.

Katris hobbyer är ridning, promenader med hunden, idrott och läsning.