Fiffighetsguide - Hur du gör en studie

Fiffighetsguide (pdf)

Innehållsförteckning
1. TILL LÄSAREN
2. DELMOMENT I ETT FORSKNINGSPROJEKT

2.1 Val och avgränsning av ämne
2.2 Planering
2.3 Forskningsplan
2.4 Praktiskt utförande
2.5 Upprättande av en forskningsrapport

3. FORSKNINGSRAPPORTENS STRUKTUR

3.1 Pärmblad
3.2 Sammanfattning
3.3 Innehållsförteckning
3.4 Inledning
3.5 Material och metoder
3.6 Resultat
3.7 Iakttagelser
3.8 Källförteckning
3.9 Bilagor

4. UPPSTÄLLNINGSTEKNIK

4.1 Språk och stil
4.2 Namn på forskningsrapporten
4.3 Tabeller och bilder
4.4 Hänvisning till källor

5. YTTERLIGARE INFORMATION

1. Till läsaren

Ett forskningsprojekt utmynnar i en koncis forskningsrapport, som skrivs i vetenskaplig stil.
Forskningsrapporten presenterar det aktuella ämnet som en enhetlig och väl strukturerad helhet.

Denna guide har utarbetats för deltagarna i tävlingen Viksu. Kapitel 2 (Delmoment i ett
forskningsprojekt) beskriver allmänt ett forskningsprojekts olika delmoment och ger samtidigt
praktiska anvisningar och tips. Kapitel 3 (Forskningsrapportens struktur) behandlar steg för steg
själva forskningsrapporten. Dessutom ger kapitlet anvisningar om hur källhänvisningar skall anges
och källförteckningen ställas upp.

Guiden bygger delvis på boken Tutki ja kirjoita (Hirsjärvi, Remes & Sajavaara 2004) och andra
forskningsguider. Anvisningar i källorna har inte kopierats som sådana, utan de har omarbetats
uttryckligen för Viksu-deltagarnas behov.

Anvisningarna behöver inte följas bokstavligen. Utformningen av Viksu-bidragen kan - såsom i
fråga om vilken annan forskning som helst - variera beroende på den aktuella vetenskapsgrenen
och undersökningsmetoderna. Ett forskningsprojekt som grundar sig uteslutande på litteratur
avviker till exempel från ett bidrag som stöder sig på exempelvis intervjuer, observationer eller
experimentell forskning.

Arbetssätten beror även på forskarens person. Ett gott slutresultat kan nås på flera olika sätt -
genom mycket systematiskt arbete eller enligt friare metoder.

2. Delmoment i ett forskningsprojekt

Forskningsarbetet är en långt utdragen process som består av många arbetsmoment. I detta
kapitel presenteras de viktigaste momenten:

Val och avgränsning av ämne
Planering
Forskningsplan
Praktiskt utförande
Materialanskaffning
Materialanalys
Upprättande av en forskningsrapport (eller annan forskningspublikation)
I praktiken är delmomenten inte särskilt tydligt avgränsade. Redan när man väljer ämne måste
man i viss mån fundera till exempel på metoderna, även om dessa fastställs slutgiltigt först i
samband med planeringen. Ofta blir man tvungen att precisera metoderna ännu i samband med
det praktiska utförandet. Också skrivandet anknyter i viss mån till samtliga arbetsmoment.
Planerna utarbetas i början, men ofta måste de revideras under arbetets gång.

2.1 Val och avgränsning av ämne

Valet och avgränsningen av ämnet hör till de viktigaste delmomenten i ett forskningsprojekt. Lägg
ner tid på detta. Det är lätt att forska i ett bra och noggrant avgränsat ämne.

När du har hittat ett intressant ämne bör du först gestalta det utgående från din egen erfarenhet.
Dra dig till minnes vad du har lärt dig om saken i skolan och vad du har fått höra på annat håll.
Diskutera därefter till exempel med din lärare, dina föräldrar eller dina vänner. Gör minnesanteckningar, fundera och fortsätta att fråga. Du kan också kontakta sakkunniga på området. Det lönar sig att skaffa ytterligare information via internet och litteratur. Koncentrera dig dock till en början på enbart de viktigaste informationskällorna; då undviker du att drunkna i detaljer. Den noggrannare informationssökningen infaller senare.

Du kan bedöma ditt ämnesförslag till exempel utifrån följande frågor:

Är du intresserad av ämnet?
Passar ämnet för den vetenskapsgren du vill att det skall inrikta sig på?
Lär du dig något av att studera ämnet?
Är ämnet viktigt?
Kan du hitta en handledare för arbetet?
Kan du utföra arbetet inom rimlig tid?
Finns det tillräckligt med information om ämnet?
Kan du genomföra forskningsprojektet i praktiken: Vad kostar det, behöver du specialutrustning osv.?
Visar arbetet vad du går för?
Om du svarade jakande på de flesta frågorna har du valt ett bra ämne. Om du gav många nej-svar
bör du göra en noggrannare avgränsning eller välja ett helt nytt ämne.

2.2 Planering

När forskningsämnet har slagits fast börjar planeringen.

Först skall du ställa upp ett eller flera mål för ditt arbete; du skall med andra ord definiera det
problem som du försöker lösa genom ditt forskningsprojekt. Det lönar sig att utforma problemet till
exempel som 1-3 enkla frågor. Definiera också vad du inte forskar i, dvs. vilka frågor som ditt
forskningsprojekt inte omfattar.

I planeringsskedet gäller det att lösa vissa praktiska frågor. De kan vara till exempel av följande
typ:

Finns materialet eller måste du skaffa det själv?
Genom vilken metod och när lönar det sig att skaffa materialet?
Hur mycket material behöver du?
Hur väljer du ut undersökningsobjekten - till exempel de personer som skall intervjuas eller undersökningsområdena?
Hur når du intervjuobjekten?
Med vem skall du förhandla om arrangemangen?
Vilka hjälpmedel behöver du? Behöver du kanske bandspelare och kassetter eller kuvert och frimärken?
Vad kostar förnödenheterna, resor osv.?
Du gör klokt i att diskutera valet av undersökningsmetod och frågor om materialanskaffningen med
din lärare. Om målen är tydliga låter valet av metoder och övrig planering vanligen sköta sig relativt
lätt.

2.2.1 Material och undersökningsmetoder

När det gäller forskningsprojekt som tangerar människan eller mänskliga handlingar skaffas
materialet ofta genom intervjuer, enkäter, bokföring, direkta observationer och mätningar. Vid
forskningsprojekt inom naturvetenskaper eller teknik kan också experimentella undersökningar bli
aktuella: fenomen studeras till exempel i laboratorium eller på ett begränsat område i naturen.

I många fall finns det färdigt material som lämpar sig som undersökningsmaterial: officiell statistik,
databaser, register, arkiv och material som har skaffats för tidigare undersökningar. Man kan också
utnyttja dagböcker, memoarer och annat personligt material. Studien kan också grunda sig
uteslutande på litteratur.

Anvisningar om informationssökning finns i kapitel 2.4.1 Materialanskaffning.

Enkäter och intervjuer som undersökningsmetoder

Genom en enkät samlar man in likformigt material från alla som har valts till undersökningsobjekt, vanligen på en postad enkätblankett. Enkäten kan gälla till exempel människors verksamhet, värderingar eller åsikter samt bakgrunden till dessa. Genom en enkät kan man samla in omfattande undersökningsmaterial. För materialbehandlingen finns färdiga statistiska metoder.

I samband med en intervju skaffar man information genom att diskutera med intervjuobjektet antingen ansikte mot ansikte eller per telefon. En fördel med intervjuer är bland annat att svaren kan preciseras. Metoden är användbar till exempel om ämnet för undersökningen är mindre bekant från förut eller om undersökningen tangerar känsliga och svåra ämnen.

2.3 Forskningsplan

Det lönar sig att skriva ner forskningsmålet och huvuddragen i det praktiska utförandet i en
forskningsplan. Forskningsplanen är som en arbetsordning som hjälper dig att nå ditt mål inom
utsatt tid: den hjälper dig att hantera helheten, koncentrera dig på det väsentliga och hålla
tidtabellen.

Huvudpunkterna i forskningsplanen kan vara till exempel följande:

Preliminär rubrik för studien
Bakgrund till studien: Varför har du valt ämnet och hur ansluter sig forskningsprojektet till tidigare eller pågående forskningsprojekt?
Mål för och avgränsningar av studien: Vilka problem eller frågor söker du svar på och vilka frågor lämnar du obehandlade?
En kort litteraturöversikt: Vilken kunskap finns om ämnet?
Undersökningsmetoder: Hur skaffas materialet och hur analyseras det?
Arbetsmoment: Vilka är de viktigaste arbetsmomenten och etappmålen?
Tidtabell: När skall de enskilda arbetsmomenten vara slutförda?
Kostnader: Vad kostar forskningsprojektet?
Forskningsplanen är synnerligen nyttig, om du skaffar nytt observationsmaterial, dvs. gör
fältexperiment eller intervjuer. Det lönar sig dock att göra upp en plan även om du använder enbart
redan existerande material.

2.4 Praktiskt utförande

I början består det praktiska utförandet av materialanskaffning, som omfattar anskaffning av
observationsmaterial - såsom experiment, mätningar och intervjuer - samt insamling av annan
information och litteratursökning.

När materialet har sammanställts är det dags att analysera det, tolka resultaten och dra slutsatser;
här har vi forskningens kärna.

2.4.1 Materialanskaffning

Observationsmaterialet skaffas på det sätt som du har bestämt i planeringsskedet och angett i
forskningsplanen.

Det finns ingen färdig modell för hur man söker befintlig information, utan varje sökning måste
övervägas separat. Närbiblioteket och internet hjälper dig en lång bit på väg. Uppslagsverk och
handböcker ger en överblick i ämnet. Mer detaljerad information kan du spåra med hjälp av olika
databaser och internet. Med sökmaskinerna på webben (till exempel Google www.google.com, All
the Web www.alltheweb.com, Altavista www.altavista.com) kan du söka information på basis av
sökord. Du kan även hitta användbar information till exempel i författningsdatabanken Finlex
(www.finlex.fi) och via portalen Suomi (www.suomi.fi). Det blir också allt vanligare att
forskningsinformation och kompletta forskningspublikationer läggs ut på internet.

Be personalen på biblioteket, din lärare eller dina föräldrar om hjälp med informationssökningen.
Nyttiga tips finns också i handboken Tiedonhakijan teho-opas (Heikkinen m.fl. 2001) och till
exempel på följande webbadresser:
- Bibliotek www.kirjastot.fi
- Vetenskapliga bibliotek www.lib.helsinki.fi/tilke
- Öppna universitetet www.avoinyliopisto.fi/kirjastot

När man väljer källmaterial har man orsak att vara kritisk - allra försiktigast skall man förhålla sig
till material på internet. Om det sedan är fråga om en tryckt eller elektronisk publikation bör du alltid
fästa uppmärksamhet vid materialets ursprung, kvalitet och aktualitet: kontrollera utgivaren,
författaren och utgivningsåret. Utgivningsårets betydelse beror dock visserligen på ämnet och
infallsvinkeln. Filosofiskt vetande föråldras knappast lika snabbt som till exempel bioteknologisk
kunskap.

2.4.2 Analys av materialet

Materialanalysen omfattar förbehandling och analys av materialet samt tolkning av resultaten.

Det lönar sig att först gå igenom det observationsmaterial som man har skaffat själv. Korrigera fel
och komplettera i mån av möjlighet uppgifter som saknas, till exempel genom att påminna om att
blanketter skall sändas in eller genom att återkontakta intervjuobjekten. Ordna sedan upp
materialet, spara det på lämpligt sätt och analysera det med hjälp av de metoder som du har valt i
planeringsskedet.

Efter analysen är det dags att tolka resultaten. Fundera på vad resultaten betyder och om de är
förenliga med tidigare kunskap. Det viktiga är att du finner svar på de frågor som du har ställt som
mål. Det är också viktigt att bedöma vilka felkällor som kan ingå i materialet, metoderna eller
tolkningen av resultaten.

Det lönar sig att börja behandla och analysera materialet så fort som möjligt efter det att man har
samlat in materialet. Då är allt ännu i färskt minne.

2.5 Upprättande av en forskningsrapport

Efter det egentliga forskningsarbetet gäller det att skriva en forskningsrapport. Detta kapitel tar upp
skrivprocessen på ett allmänt plan. Närmare anvisningar finns i kapitel 3. FORSKNINGSRAPPORTENS STRUKTUR.

Skrivprocessen börjar med att du planerar innehållet i forskningsrapporten och gör upp en
innehållsförteckning. Ändra innehållsstommen i kapitel 3 så att den passar ditt ämne.
Forskningsplanen ger en bra bas då du skall planera forskningsrapportens innehåll. Ju noggrannare du har planerat ditt arbete och ju mera tankar du har tecknat ner under arbetets gång, desto lättare kommer du igång med skrivandet.

Först lönar det sig att skriva ledigt och snabbt utan att haka upp sig på detaljer eller bekymra sig
över textens längd. Du hinner förkorta, utvärdera och finslipa texten senare. Skriv också ner halvt
genomtänkta tankar samt frågor och anmärkningar. Om du ser dina tankar i skriftlig form blir det
lättare att gestalta helheten och komma vidare. Du kan börja med de punkter som känns lättast, till
exempel med att beskriva metoderna.

En bra forskningsrapport har en tydlig röd tråd, som utformas genom att din infallsvinkel alltid utgår
från ditt eget ämne och dina frågor. Du får inte låna direkta citat från andra publikationer. Återge
tankar från andra publikationer med egna ord. Försök förstå tankarnas innebörd och deras
betydelse för ditt eget arbete. Berätta också om du utifrån ditt eget material har kommit fram till
samma resultat eller inte. Givetvis kan du använda dig av korta direkta citat, men då måste du
ange källan (anvisningar om hur källhänvisningar skall anges finns i kapitel 4.4 Hänvisning till källor.

Då du tycker att du har skrivit ner allt det väsentliga, lönar det sig att - i mån av möjlighet - ta en
paus på ett par dagar. Gå sedan kritiskt igenom texten. Bedöm om ditt arbete svarar på de frågor
som du har haft för avsikt att reda ut, om din presentation är tydlig och om tankegången är logisk.
Ändra, förtydliga, komplettera och förkorta. Om du märker att den ursprungliga
innehållsförteckningen inte är den bästa möjliga, ändra den.

Be att till exempel en lärare eller dina vänner eller föräldrar kommenterar ditt manuskript. Gör dock
bara de textändringar som du tror förbättrar kvaliteten - kommentörerna behöver inte
nödvändigtvis ha rätt.

Ta ytterligare någon dags paus. Finslipa sedan forskningsrapportens struktur, språk, stil och
layout; därefter är din Viksu-studie färdig!

3. Forskningsrapportens struktur

Detta kapitel tar upp forskningsrapportens olika delar, beskriver varje dels betydelse med avseende på helheten och ger dessutom praktiska anvisningar. Du kan ändra strukturen efter behov. Du kan också dela in kapitlen i underkapitel.

En forskningsrapport består av följande huvuddelar:

Pärmblad
Sammanfattning (högst 1 sida)
Innehållsförteckning
Inledning
Material och metoder
Resultat
Iakttagelser
Källförteckning
Bilagor
3.1 Pärmblad

På pärmbladet skrivs forskningsrapportens namn, författarens namn och skola samt den vetenskapsgren som arbetet representerar.

Obs! Författarens kontaktinformation skrivs endast på blanketten för anmälan om deltagande i Viksu, som sänds in tillsammans med bidraget. Om ett bidrag har gjorts som pararbete, skall vardera parten fylla i sin egen deltagarblankett.

3.2 Sammanfattning

Sammanfattningen, dvs. resumén, utgör en självständig del av rapporten. Den får vara högst 1 sida lång. Sammanfattningen skall ge en överblick över studiens mål, metoder och resultat. Den skall inte innehålla hänvisningar till andra delar av forskningsrapporten.

I sammanfattningen anges bland annat följande:

Ämnet för studien: Vad undersöktes och varför?
Forskningsmål: Vilka problem skulle lösas eller vilka frågor besvaras?
Material: Vilket material användes? Varifrån och från vilken tid härstammar materialet?
Undersökningsmetoder: Hur skaffades materialet? Hur analyserades det?
De viktigaste forskningsrönen: Vilka var resultaten?
Slutledningar utifrån resultaten: Vad innebär resultaten och vad medför de? Borde något undersökas ytterligare?
Obs! En Viksu-studie som skrivs på engelska skall förses med en sammanfattning på både engelska och dessutom svenska eller finska.

3.3 Innehållsförteckning

Innehållsförteckningen ger en helhetsbild av arbetets innehåll och struktur. Den hjälper läsaren att finna det som han eller hon söker och visar dessutom i vilken omfattning ämnet har behandlats.

Skriv i innehållsförteckningen rubrikerna och underrubrikerna på de olika kapitlen och de sidor där dessa börjar. Ange också på vilka sidor innehållsförteckningen och bilagorna finns.
 
Exempel:                                 Sida
Inledning........................   1
Material och metoder......... 3
Källförteckning.................15
Bilaga 1.........................  17
Bilaga 2.........................  18

Obs! Kontrollera slutligen att rubrikerna i innehållsförteckningen är identiska med rubrikerna i textdelen och att sidnumren stämmer.

3.4 Inledning

Inledningen skall väcka läsarens intresse och ge grundläggande information om ämnet för studien. I inledningen behandlas bl.a. följande:

Bakgrunden till ämnet: Varför behövs mera kunskap? Varför är ämnet aktuellt?
En kort sammanfattning av de resultat eller uppgifter som undersökningen grundar sig på
Studiens syfte och innehåll i allmänna ordalag
Undvik att ta upp för mycket detaljer i inledningen; undvik också självklarheter.

Obs! Skriv inledningen i dess slutgiltiga form först då arbetet är färdigt.

3.5 Material och metoder

Kapitlet Material och metoder beskriver uttömmande hur undersökningen har utförts: Vilket material har använts och varför? Hur omfattande är materialet och från vilken tid härstammar det?

Här beskrivs också de metoder genom vilka materialet har skaffats och de övriga undersökningsmetoderna. Beskrivningen bör vara så exakt att undersökningen på basis av denna kan utföras på nytt.

I detta kapitel anges också platsen för undersökningsområdet - om det är fråga om en regional undersökning. Eventuella undersöknings- och provtagningsplatser utprickas på en karta.

3.6 Resultat

Resultaten presenteras så tydligt som möjligt. De viktigaste resultaten skall vara lätta att hitta.

Om studien innehåller mycket siffror lönar det sig att använda tabeller och bilder. Själva textens uppgift blir då att lyfta fram de viktigaste resultaten samt eventuella kommentarer och poänger.

Bilder och tabeller fångar läsarens blick bättre än text. Överväg därför noga vilken information du presenterar i bilder och tabeller och var du placerar dessa. Balansen är viktig: Om det finns för mycket bilder och tabeller blir presentationen rörig; om de är för få kan slutresultatet bli enformigt.
En lämplig mängd bilder och tabeller lättar och delar upp texten. Stora bilder och tabeller med ett vagt samband med texten presenteras med fördel som bilagor.

Bilder och tabeller numreras i löpande ordning (se kapitel 4.3 Tabeller och bilder).

3.7 Iakttagelser

Iakttagelserna kan till exempel inledas så att man redogör för undersökningens mål och de viktigaste resultaten i korthet. Därefter jämförs resultaten med teorin, dvs. kunskapen utgående från litteratur och övriga källor.

I iakttagelserna tas också ställning till

hur väl man har lyckats med att lösa undersökningsproblemet
vilka brister metoderna och materialet uppvisade
huruvida resultaten kan generaliseras 
vilken nytta resultaten medför och till vad de kan utnyttjas
vilka behov av fortsatta studier som framkom.
Undervärdera inte dina resultat, men var ändå försiktig i dina uttalanden; ett litet material ger inte underlag för några långtgående slutsatser.

Ange vilka informationskällor du har anlitat!
Om du använder dig av tidigare publicerad kunskap eller till exempel ett personligt expertutlåtande, skall du ange informationskällan. Om du citerar en originaltext eller ett originalutlåtande direkt eller återger ett citat med egna ord skall du alltid hänvisa till källan. Detta görs så att du i texten skriver en källhänvisning och i källförteckningen detaljerade uppgifter om källan.

Källhänvisningen skall ge så mycket information om källan att läsaren - om han eller hon så vill - kan leta rätt på publikationen. Avsikten är också att ge författaren erkännande för sin publikation (Upphovsrättslagen, www.finlex.fi/lains/ ). Om hänvisningar saknas, tolkas de tankar som framförs som skribentens egna.

Närmare anvisningar finns i kapitlen 4.4.1 Hur källhänvisningar anges i texten och 4.4.2 Hur du gör en källförteckning.

3.8 Källförteckning

I källförteckningen skall du ange alla källor som du har anlitat: böcker, tidningsartiklar, broschyrer och övriga skriftliga källor likaväl som material från internet och personliga kommentarer. Förteckningen placeras före bilagorna i slutet av forskningsrapporten.

Källorna anges i alfabetisk ordning utgående från författarens efternamn. Den alfabetiska ordningen bestäms enligt hur namnet skrivs och inte enligt hur det uttalas. Flera publikationer av en och samma författare anges enligt utgivningstidpunkten från den äldsta till den yngsta.

Källhänvisningen i texten och uppgifterna i källförteckningen skall motsvara varandra exakt. Endast då vet läsaren varifrån informationen härstammar och kan leta reda på informationskällan.

3.9 Bilagor

I bilagorna presenteras sådant material som man hänvisar till i texten men som inte nödvändigtvis behöver finnas i samband med texten för att läsaren skall förstå poängen. Bilagor kan vara till exempel tabeller, scheman och kartor. Även enkätblanketter och följebrev presenteras som bilagor.

Bilagorna numreras (Bilaga 1, Bilaga 2 osv.) enligt hänvisningsordningen i texten. Också bilagorna sidonumreras.

4. Uppställningsteknik

Detta kapitel ger anvisningar och tips om tekniska frågor, såsom språk och stil, val av namn, utformning av tabeller, anteckning av källhänvisningar och uppställning av källförteckning.

4.1 Språk och stil

Stilen i en forskningsrapport skall vara vetenskaplig, vilket innebär att språket skall vara sakligt, enkelt och tydligt, exakt och konsekvent. En vetenskaplig text är beskrivande, analyserande och motiverande.

Vetenskapligt skrivande grundar sig på ett gott allmänspråk, som kännetecknas av

en form som följer skriftspråkets regler
enkel meningsbyggnad 
ett allmänt känt ordförråd.
Facktermer används bara om adekvata, allmänt kända motsvarigheter saknas. Termer skall förklaras.

4.2 Namn på forskningsrapporten

Namnet på forskningsrapporten skall ange vad arbetet handlar om och eventuellt också infallsvinkeln.

Hitta på ett kort namn som är så slående och beskrivande som möjligt. Ett tudelat namn är ofta bättre än ett enda långt namn. Namnets första del, huvudrubriken, skall väcka läsarens intresse medan den andra delen, underrubriken, närmare beskriver arbetets innehåll. Sari Järvinen, som placerade sig på sjätte plats i Viksu år 2003, valde till exempel att namnge sitt bidrag så här:

Granskning av informationstyper
Ett kritiskt perspektiv på Werner Gitts informationsteori

Sätt inte ut någon punkt efter namnet.

Obs! Det lönar sig att bestämma namnet först när arbetet är färdigt. Vi rekommenderar dock att du redan i planeringsskedet ger arbetet ett preliminärt namn, ett arbetsnamn.

4.3 Tabeller och bilder

Tabeller numreras och förses med rubrik. Exempel: Tabell 1. Intervjuade personer enligt yrke och ålder. Rubriken skrivs ovanför tabellen.

Gör så enkla tabeller som möjligt och undvik att späcka dem med för mycket information. Också raderna och kolumnerna i en tabell rubriceras. Rubrikerna på rader och kolumner skall vara korta och enkla.

Under tabellen kan man skriva en eventuell förklaring som hänför sig till hela tabellen. Exempel: Tabellen innehåller endast de resultat som...

Överväg noga var du placerar varje tabell. De kan placeras i den löpande texten eller presenteras som bilagor. Stora tabeller presenteras med fördel som bilagor.

Bilderna kan vara till exempel diagram, teckningar, kartor och fotografier. Också bilderna numreras och rubriceras. Exempel: Bild 1. Undersökningsområde och provtagningspunkter. En bildrubrik skrivs under bilden.

4.4 Hänvisning till källor

Det finns inga entydiga anvisningar om hur man hänvisar till källor eller skriver en källförteckning. Hur man anger hänvisningar och källor beror på vetenskapsgrenen och även på var texten kommer att publiceras. Anvisningar finns till exempel i boken Tutki ja kirjoita (Hirsjärvi m.fl. 2004) och i skrivanvisningar som hittas på internet (se Ytterligare information).

Det viktigaste i fråga om källhänvisningar är att du är konsekvent: följ samma hänvisningsteknik genom hela forskningsrapporten. I nästa två kapitel redogörs för vissa huvudprinciper, som dock som sådana endast kan tillämpas på Viksu-forskningsrapporter.

4.4.1 Hur källhänvisningar anges i texten

Hänvisningar i texten
Källhänvisningarna anges antingen inom parentes
--- (Hirsjärvi m.fl. 2004) ---
eller fogas till en mening på något annat sätt.
--- såsom Hirsjärvi m.fl. (2004) konstaterar ---

Hänvisningarna anges antingen i mitten av en mening
--- såsom Hirsjärvi m.fl. (2004) konstaterar ---
eller i slutet av en mening eller ett stycke. Om en hänvisning i slutet av en mening hänför sig till endast en mening, anges hänvisningen inom parentes före den punkt som avslutar meningen.
--- (Hirsjärvi m.fl. 2004).
Om en hänvisning hänför sig till flera meningar eller hela det föregående stycket, skrivs den avslutande punkten inom parentesen.
--- (Hirsjärvi m.fl. 2004.)

Namn på författare
Om en publikation har bara en författare, skrivs hänvisningen så här:
--- (Home 1993), --- såsom Home (1993) konstaterar ---

Om en publikation har flera författare, anger man i den första hänvisningen samtliga författare (till exempel: Jyrkiäinen, Luostarinen & Nieminen 1992) . Därefter nämner man bara den första författaren följd av förkortningen m.fl.
--- (Jyrkiäinen m.fl. 1992) ---

Om författarna är flera än sex, kan man från första början ange bara den första följd av förkortningen m.fl.

Verk av samma författare som har publicerats under samma år skiljs från varandra med bokstäver.
--- ( Heino 1999a, Heino 1999b, Heino 1999c).

Om en textdel har flera källor, anges de i tidsordning från den äldsta till den yngsta.
--- (Home 1992, Hirsjärvi m.fl. 2004).

Direkta textcitat omges med citattecken och lånas i exakt ordalydelse - skiljetecknen medräknade - enligt originalet.
--- "Empiirisessä tutkimuksessa metodit ovat tutkijan työssä aina keskeisessä asemassa (Hirsjärvi m.fl. 2004)" ---

Också källan till lånade tabeller, diagram och teckningar skall anges. Källan anges i tabell- eller bildtexten på samma sätt som i övrig text.
--- Bild 1. Tuote- ja liikeideoiden rahoittaminen kaupallistettavaksi (Hirsjärvi m.fl. 2004).

4.4.2 Hur du gör en källförteckning

I forskningsrapportens källförteckning anges uppgifterna för alla verk och övriga källor som nämns i texten. Försäkra dig om att alla källor i texten finns med i källförteckningen.

Följande uppgifter är viktiga i källförteckningen:

Författare, redigerare
Utgivningsår (copyright)
Namnet på en artikel eller skrift
Det fullständiga namnet på ett verk
Översättare
Upplaga
Utgivare (förlag eller webbutgivare) eller konferensarrangör
Utgivningsort (förlagets hemort)
Namnet på en seriepublikation eller tidning, numret på årgång (volym) och numret på en tidning
Sidorna på vilka en artikel i ett verk, en seriepublikation eller en tidning finns
Namnet på en konferens samt ort och tidpunkt för denna
Uppdateringsdatum för en webbplats, www-adress, läsdatum
Olika typer av publikationer
Källorna i källförteckningen anges vanligen enligt följande: Författare. Utgivningsår. Titel. Förlag, publikationsserie eller tidning. Exempel:

Halttunen, K., Hirvimäki, E., Niinikangas, L. & Perttula, S. 2001. Tiedonhakijan opas. BTJ Kirjastopalvelu, Jyväskylä.
Karjalainen, J. 2000. Sarjakuvat muovasivat muumin. Helsingin Sanomat. 28.8.2000, B 7.
Juntunen, J. 2004. Samalla viivalla. Suomen Kuvalehti 84 (11).

Författare
Om ett verk har endast en författare, anges denna enligt följande:
författarens efternamn, komma, begynnelsebokstaven i författarens förnamn och punkt.
Koskiaho, B. 1990. Ohi, läpi ja reunojen yli: tutkimuksenteon peruskysymyksiä. Gaudeamus, Helsinki

Om ett verk har två författare, anges de såsom ovan, men tecknet & sätts ut mellan författarna.
Hurtta, H. & Peltola, T. 1996. Tutkielmantekijän opas. Tampereen yliopisto, suomen kielen ja yleisen kielitieteen laitos. Tampereen yliopiston jäljennepalvelu, Tampere.

Om ett verk har flera än två författare, sätts ett komma ut mellan författarna utom mellan de två sista där man sätter ut tecknet &.
Jyrkiäinen, J., Luostarinen, H. & Nieminen, H. 1992. Opasta, kärsi ja unhoita. Avuksi tutkielman kirjoittajalle. Tampereen yliopisto, tiedotusopin laitos, Tampere.

Utgivningsår
Som utgivningsår anges året för publikationens copyright. Med detta avses det år då författaren har sålt eller i övrigt bestående på förlaget överlåtit rätten att publicera, förmedla eller i övrigt göra arbetet tillgängligt för allmänheten.

För opublicerade arbeten anges produktionsåret. Om året inte kan utredas, skriver man förkortningen n.d. (no date).

Elektroniska källor
För elektroniska källor gäller i huvudsak samma regler som för tryckta källor.

Den viktigaste utgivningsuppgiften för internetkällor är www-adressen. Dessutom antecknas webbplatsens utgivare eller artikelförfattaren, rubriken på skriften eller artikeln samt det datum då materialet har lästs. Exempel:

Sonkkila, T. 1999. Yliopistojen elektronisen julkaisemisen kartoitus. FinnELib, Helsinki. Tillgänglig i webbform: http://hul.helsinki.fi/finelib/kartoitus.pdf (Läst 29.6.2000)

5. Ytterligare information

Eco, U. 1989. Oppineisuuden osoittaminen eli miten tutkielma tehdään. Suom. P. Mänttäri. Vastapaino, Tampere

Halttunen, K., Hirvimäki, E., Niinikangas, L. & Perttula, S. 2001. Tiedonhakijan opas. BTJ Kirjastopalvelu, Jyväskylä.

Heikkinen, R., Agander, A., Ijäs, E. & Laitinen, M. 2001. Tiedonhakijan teho-opas. Docendo Finland Oy, Jyväskylä.

Hirsjärvi, S., Remes, P. & Sajavaara, P. 2004. Tutki ja kirjoita. 10. painos. Tammi, Helsinki.

Home, N. 1993. Ideasta tutkimussuunnitelmaksi: ohjeita tutkielmantekijälle. Helsingin kauppakorkeakoulun julkaisuja D, Helsinki.

Hurtta, H. & Peltola, T. 1996. Tutkielmantekijän opas. Tampereen yliopisto, suomen kielen ja yleisen kielitieteen laitos. Tampereen yliopiston jäljennepalvelu, Tampere.

Jyrkiäinen, J., Luostarinen, H. & Nieminen, H. 1992. Opasta, kärsi ja unhoita. Avuksi tutkielman kirjoittajalle. Tampereen yliopisto, tiedotusopin laitos, Tampere.

Koskiaho, B. 1990. Ohi, läpi ja reunojen yli: tutkimuksenteon peruskysymyksiä. Gaudeamus, Helsinki.

Latomaa, T. , Pavas, L. & Kemppainen, T. 1992. Referaatista tutkimukseen: kirjallisten töiden laatimisohjeita, 2. korj. ja lis. painos. Oulun yliopisto, kasvatustieteiden tiedekunta, Oulu.

Lieko, A. , Lehikoinen, L., Laaksonen, K. & Kiuru, S. 1993. Ohjeita tutkielman kirjoittajille. Yliopistopaino, Helsinki.

Suomen Standardoimisliitto 1998. SFS 5831: viittaaminen sähköisiin dokumentteihin tai niiden osiin. Suomen Standardoimisliitto SFS ry, Helsinki.

Tella, S. 1994. Tutkielma - oppimisen oiva osoitus: opas tutkielman tekoon ja raportointiin. Helsingin yliopisto, opettajankoulutuslaitos, Helsinki.

Viljanen, E. 1986. Tutkielman tekeminen. Otava, Helsinki.

Viskari, S. 1991. Esseen kirjoittaminen: ohjeita essee-seminaarilaisille. Tampereen yliopisto, kasvatustieteiden laitos, Opetusmonisteet 6, Tampere.

Källor på internet

All the Web www.alltheweb.com

Altavista www.altavista.com

Öppna universitetet www.avoinyliopisto.fi/kirjastot/index.html

Författningsdatabanken Finlex www.finlex.fi

Google www.google.com

Helsingfors universitet 2003. Tiedonhaun Peruskurssi. www.opiskelijakirjasto.lib.helsinki.fi/koulutus/verkkokurssi/index.html

Tavastehus stadsbiblioteks länkar Makupala-linkit www.makupalat.fi

Biblioteken www.kirjastot.fi

Portalen Suomi www.suomi.fi

Tammerfors universitet, institutionen för vårdvetenskaper. Tuumasta tekstiksi - perusopas seminaari- ja opinnäytetyön tekijälle. www.uta.fi/laitokset/hoito/wwwoppimateriaali/index.html

Tammerfors universitets bibliotek. Opiskelijan kirjasto-opas. www.uta.fi/laitokset/kirjasto/opetus/Biblioteksguide/startsida.htm

Vetenskapliga bibliotek www.lib.helsinki.fi/tilke