Fiffig biolog fascinerad av skalbaggar

Nästan tio år efter att han placerade sig på delad fjärde plats i vetenskapstävlingen Viksu engagerar sig Mikko Pentinsaari fortfarande i forskning om skalbaggar. År 2002 handlade hans tävlingsbidrag om vilken inverkan beten av säl eller fisk har på fångsten av asbaggar i strand- och blandskogsmiljö. Mikko, som snart ska sätta igång med sin doktorsavhandling, forskar idag i biologi vid Uleåborgs universitet.

”Jag lärde mig mycket av Viksuprojektet; jag fick lite känna hur det är att forska på riktigt. Det övertygade mig om att jag vill bli biolog och forskare”, berättar Mikko nu.

Jobbigast att definiera materialet

När Mikko deltog i Viksu gick han i gymnasiet Oulun lyseon lukio. Första gången hörde han om tävlingen av sin biologilärare Antti Rönkä. ”Jag fick hjälp med mina försök och fångstmetoder av honom och Juhani Itämies, som då var intendent vid djurmuseet i Uleåborg. Fällorna med beten fångade under sommaren mycket mer skalbaggar än vad jag hade tänkt mig. Så det var mycket jobbigt att definiera mitt forskningsmaterial. Till slut var jag tvungen att lämna bort en del och skriva bidraget färdigt relativt snabbt”, minns Mikko.

”Jag var förstås mycket nöjd att jag klarade mig så bra. Min fjärde plats var nog en överraskning, eftersom jag själv inte var så nöjd med bidraget, som jag gjorde i all hast. Prispengarna använde jag till att köpa en stor del av den tyska bokserien Die Käfer Mitteleuropas, som är livsviktig för alla skalbaggsintresserade och -forskare”, säger Mikko.

Viksuvinsten gav inte direkt en studieplats men Mikko kom in till biologin vid Uleåborgs universitet via inträdesproven. Vid sidan om studierna extraknäckade han bland annat genom att definiera skalbaggar för olika forskningsprojekt och artöversikter samt genom att dra kurser i artkunskap om ryggradslösa djur och fältkurser om landdjur.

Här kommer forskarkarriären

Efter att Mikko slutförde sin magisterexamen har han jobbat inom ett digitaliseringsprojekt vid djur- och växtmuseerna i Uleåborg. I december 2011 kommer han att ta ett kliv framåt i sin forskarkarriär då han inleder arbetet med sin doktorsavhandling tack vare ett stipendium från Ella och Georg Ehrnrooths stiftelse.

”I min gradu behandlade jag problematiken med att dra gränser mellan arter inom en komplex grupp av skalbaggar. Min doktorsavhandling kommer att bygga vidare på samma tema. Jag ska undersöka användningen av och problemen kring DNA-streckkodning inom taxonomisk bestämning. Fokus ligger på kortvingar, Staphylinidae, och den exceptionellt stora och komplicerade underfamiljen Aleocharinae”, förklarar Mikko.

Avhandlingen är en del av ett större finländskt projekt som syftar till att ta fram specifika DNA-streckkoder för alla flercelliga organismer i Finland. Projektet koordineras av Marko Mutanen, som också handleder Mikkos avhandling.

”På min fritid försöker jag samla så mycket material som jag bara hinner. Som tur kan jag också ägna en del av min arbetstid åt det. I mitt nuvarande jobb matar jag in mycket data på en dator, vilket kan vara ganska monotont. Lite omväxling är alltid bra”, konstaterar Mikko.

Jobbet nästan en betald hobby

Arbetet med skalbaggar har hittills inte tärt på Mikkos intresse för att hålla på med skalbaggar även på fritiden. ”Då jag samlar material för avhandlingen och andra projekt kan jag utnyttja den kunskap jag får via min hobby. I bästa fall känns arbetet lite som en betald hobby, även om tidspressen och andra fastställda mål påminner mig om hur det egentligen är.”

Även om skalbaggar slukar en stor del av Mikkos fritid hinner han också med annat, till exempel litteratur, ölsmakning och växtfotografering. ”Jag kan lätt fota växter samtidigt som jag håller på med mina insektgrejer”, säger han. ”På samma gång lär jag mig att hantera kameran och känna igen växter bättre.”

Mikko är också verksam i en skalbaggsarbetsgrupp under miljöförvaltningens ledning och medlem i styrelsen för en nordisk skalbaggsförening som snart ska grundas. ”I somras var jag med arbetsgruppen och göra en inventering i Lappland. Vi besökte Urho Kekkonens nationalpark och Sompio nationalpark. Efter utflykten samlade jag skalbaggar, njöt av vyerna och fotade växter i Karigasniemi, Utsjoki och Nuorgam. Jag hittade några skalbaggsarter som jag inte kände till från tidigare och fick många värdefulla DNA-prov. Dessutom såg jag en hel del växter och djur jag inte träffat på tidigare. Resan var på alla sätt lyckad, fastän jag inte upptäckte något helt exceptionellt.”

Inspirerad av naturens mångfald

Vad är det då som särskilt fascinerar Mikko inom vetenskap och forskning? ”Att forska är ett systematiskt och rationellt sätt att ta fram ny kunskap. Jag är särskilt intresserad av biologisk mångfald, hur den kommer till, dess historia. I framtiden vill jag också syssla lite med systematik, ett område inom biologin som handlar om att gruppera organismer. Det är helt enkelt så att det är roligt att veta mera om saker och ting!”

Text: Heidi Blomqvist
Foton: Mikko Pentinsaari