Forskningsinfrastruktur

Med forskningsinfrastruktur menas sådana för forskningen väsentliga fysiska miljöer, material och därtill hörande tjänster som erbjuds av t.ex. olika forskningsanläggningar, samlingar, bibliotek, arkiv, databaser, omfattande datanätverk eller forskargrupperingar. Det finns ett flertal stora forskningsinfrastrukturer i Europa som används tillsammans av flera länder. Exempel på sådana är det europeiska partikelfysiklaboratoriet CERN och det europeiska molekylärbiologiska laboratoriet EMBL. Merparten av den europeiska forskningsinfrastrukturen finansieras och utnyttjas emellertid nationellt.

EU-medlemsländerna har på kommissionens initiativ bildat ett strategiskt forum för att behandla frågor kring gemensam forskningsinfrastruktur, European Strategy Forum on Research Infrastructures (ESFRI). ESFRI lanserades år 2002 och består av representanter från de nationella ministerier som tillsammans strävar efter att främja europeisk forskningsinfrastrukturspolitik. En väsentlig del av samarbetet fokuseras på att effektivt kunna utnyttja och utveckla infrastrukturer samt på att planera och bygga nya infrastrukturer.

Den europeiska vägvisaren för gemensam forskningsinfrastruktur publicerades år 2006. Läs mer: European Roadmap for Research Infrastructures (pdf).

De projekt som ESFRI behandlar kräver typiskt antingen stora investeringar redan då man håller på att bygga upp infrastrukturen eller långsiktig ekonomisk förbindelse.