Bakgrund

Egna vanor och levnadssätt, såsom kost, motion och användning av rusmedel, är viktiga faktorer bakom många folksjukdomar och orsakar en ansenlig del av sådan dödlighet som vore möjlig att förhindra. Levnadssätt formas till en stor del redan under barndomen, men deras inverkan på hälsan syns ofta kanske först om årtionden.

Individens levnadsvanor påverkas också av otaliga förändringar på samhällsnivå, såsom den sedan länge pågående flyttningsrörelsen från landsbygden till städerna, förändringarna i näringsstrukturen, förändringarna i familjelivet, EU-medlemskapet och globaliseringen inom världsekonomin. Allt detta påverkar såväl befolkningens som den enskilda individens hälsa på olika sätt.

Finland har en högklassig tradition inom forskningen i de genetiska och livsstilsbetingade faktorer som ligger bakom flera folksjukdomar. Finlands särställning som en befolkning som härstammar från en liten ursprungspopulation har i kombination med landets högklassiga hälsovårdssystem, kliniska kunnande och enhetliga och exakta sjukdomsdiagnostik skapat en grund för framgångsrik genetisk forskning.

Finland har också långa traditioner inom effektiva sjukdomsförebyggande interventioner. Nordkarelenprojektet är en världsberömd regional intervention på befolkningsnivå, den cancerförebyggande SETTI-forskningen var en betydande framgång som ett randomiserat försök på individnivå. Inom primärpreventionen har resultaten i fråga om förekomsten av och dödligheten i hjärtinfarkt och hjärninfarkt varit anmärkningsvärda, och cancerscreeningarna på befolkningsnivå har minskat dödligheten både i cancer i livmodershalsen och i bröstcancer. Finland hör tack vare dessa åtgärder till de ledande länderna i världen också i fråga om utvärderingen av folkhälsoåtgärder och -program som riktar sig till hela befolkningen.

Interventioner kräver vetenskapligt testad information, bl.a. bedömningar av olika handlingsmodellers och kontexters effekter. Det finländska forskningssystemets unika styrka ligger just i möjligheten att klargöra detaljerna i riskförhållandena och samspelet mellan å ena sidan genetiska faktorer, å andra sidan livsstils- eller miljöfaktorer.

Mål och teman

Forskningsprogrammets mål:

• att stödja högklassig mångvetenskaplig forskning i folksjukdomar, där siktet är inställt på att klarlägga växelverkan och riskrelationerna mellan arvsmassa, levnadsvanor och miljöfaktorer;
• att förbättra möjligheterna för finländska forskare på folksjukdomarnas område att bilda nationella och internationella samarbetsnätverk;
• att främja forskarnas nationella och internationella mobilitet;
• att främja tillämpningen av nya forskningsmetoder inom forskningen i folksjukdomar;
• att främja forskarutbildningen, i synnerhet för unga forskare;
• att befästa nya samarbetsformer mellan forskargrupper och deltagarländer; samt
• att främja informationsutbytet och informationen om forskningsresultat mellan forskarna samt mellan forskarna och övriga intressentgrupper (bl.a. politiska beslutsfattare, de som arbetar inom hälsovården, massmedierna och den breda publiken).

Forskningsprogrammets teman:

Programmet är inriktat dels på identifiering av etiologiska samt såväl genetiska som miljömässiga faktorer bakom folksjukdomar, dels på prevention av folksjukdomar. Programmet kommer att utnyttja särdragen i både den finländska befolkningen och den finländska samhällsinfrastrukturen, i synnerhet hälsovårdsregistren och befolkningsdatasystemet.

Programmet kombinerar förutom en genetisk och epidemiologisk också en samhälls- och beteendevetenskaplig infallsvinkel på forskningen i folksjukdomar. Dessutom poängteras också etiska, sociokulturella och ekonomiska aspekter.

Internationellt finansieringssamarbete

Eftersom de finländska forskargrupperna har kvalificerad kompetens vad gäller såväl de finländska folksjukdomarnas sjukdomsgener som forskning och intervention i livsstilsfaktorer finns det också utomordentliga förutsättningar för internationellt samarbete. Å andra sidan kan de finländska forskargrupperna genom internationellt samarbete stödja forskningen i sådana länder som först nu håller på att anamma bl.a. de ohälsosamma levnads- och matvanor som är utbredda i västvärlden.