Naturen ger rekreation, stimulans och hälsa

Naturens hälsofrämjande effekter är redan ett högaktuellt tema inom den europeiska stadspolitiken. I grönområdesprojekten inom Finlands Akademis forskningsprogram ASU-LIVE vill forskarna undersöka på vilket sätt naturmiljöerna främjar hälsan i framtidens boendemiljöer. Grönområdenas avstressande egenskaper studeras tillsammans med japanska kolleger.

Linden är ett av Liisa Tyrväinens favoritträd. Till professorns glädje växer det många ståtliga lindar på Skogsforskningsinstitutets gård i Vanda.

Finland har så mycket skog och vatten att skogarna har varit ett naturligt inslag i den finländska stadsbilden. Att vistas och röra sig i naturen har länge varit möjligt också för de flesta stadsbor. Nu har det ena grönområdet efter det andra – även välbekanta och kära – i städerna erövrats av bostäder eller riskerar att bli det, trots talrika protester från invånarna.

”Också i finländska tillväxtcentra ser man en tydlig trend där naturmiljöer försvinner för att ge plats åt tätare byggande. Då vi lösgör oss från naturen och går mot allt urbanare boendemiljöer blir människorna snart tvungna att ta bilen och åka utanför staden för att få rekreation i naturen”, konstaterar Liisa Tyrväinen, verksam som professor i naturrekreation och naturturism vid Lapplands universitet och vid Skogsforskningsinstitutet.

”Det vore ytterst viktigt att skydda naturen som en främjare av hälsa och välfärd, men kunskapen och insikten om dess betydelse är bristfällig. I en tid av urbanisering kombinerad med stadsplanering som gynnar tätt byggande är det desto viktigare att förstå vilka slags naturområden som främjar invånarnas välmående”, understryker Tyrväinen.

Mera motion i naturmiljö

Grönområdesprojekten inom forskningsprogrammet Framtidens boende (ASU-LIVE) utgår från materialet från tidigare gjorda riksomfattande enkätundersökningar. Nu samlar man tillsammans med Institutet för hälsa och välfärd också in nytt material om invånarnas miljöförväntningar och hälsotillstånd samt om hur de ser på grönområdena och hur de kan utnyttja dem. Meningen är att förädla och sammanfatta den insamlade informationen och presentera den för stadsplanerare för att ge dem bättre möjligheter att beakta dessa värden då de planerar miljöer för hela generationer i framtiden. Som forskningsämne har grönområdena aktualiserats också av det faktum att orörlighet, diabetes, stress, depression och övervikt är växande problem i västländerna. Alla dessa problem kunde delvis förebyggas och skötas med mera regelbunden motion, varvid uttryckligen grönområden är viktiga. Tidigare internationella undersökningar har visat att människor som bor i grönområden är friskare än de som bor i tätt bebyggda områden.

Friluftsliv i naturliga och anlagda grönområden främjar hälsan genom att minska stressen och stimulera psyket.

Finländarna har i stora skaror under flera generationers tid kunnat sköta sin hälsa genom att leva stugliv och vandra och plocka svamp och bär i skogen. Friluftsliv är ett utmärkt sätt att sköta hälsan, för den som rör sig i skog och mark motionerar till och med utan att själv märka det.

”Grönområden är också områden för socialt umgänge och gemensam verksamhet. I Malmö började problemförorterna utvecklas i gynnsam riktning då man introducerade stadsodling som förenar hela familjen. Också de ungas vandalism minskade tydligt”, berättar Tyrväinen.

I Japan betonas skogarnas estetiska värde

Liisa Tyrväinen medverkar i båda grönområdesprojekten inom forskningsprogrammet ASU-LIVE. Det ena genomförs tillsammans med forskare vid det japanska skogsforskningsinstitutet, universitetet i Chiba och Nippon Medical School. I båda projekten medverkar Tammerfors universitet och Institutet för hälsa och välfärd. Den finländska forskargruppen har tolv medlemmar.

”I Japan har man redan i tio års tid tillsammans med medicinska forskare undersökt skogsrekreationens fysiologiska effekter på stresshormonerna, blodtrycket och pulsen. De miljöpsykologiska enkätundersökningar som gjorts hos oss har däremot handlat om de psykologiska effekterna av rekreation i naturen. Nu är avsikten att med förenade krafter ta fram mätmetoder med vilka både de fysiologiska och de psykologiska effekterna kan undersökas samtidigt.”

Skogen stimulerar effektivt

I Finland görs fältexperiment på tre ställen i Helsingfors. Kontrollområde är stadens centrum, och stadsnaturobjekten finns i parker och skogar. Frivilliga i åldern 18–70 år sitter i en kvart vid mätningsstället och vandrar en halv timme. Under experimentet mäts förändringarna i blodtryck och puls, utsöndringen av stresshormoner och humörförändringar.

Syftet med den finsk-japanska undersökningen är att genom mätningar klargöra hur olika stadsmiljöer stimulerar människor efter dagens arbete.

”Redan i en tidigare undersökning i Helsingfors och Tammerfors, även den finansierad av Finlands Akademi, konstaterades det att skogar och miljöer i naturtillstånd är mer stimulerande än anlagda grönområden”, berättar Tyrväinen.

Text och foto: Suvi Ruotsi