FINLANDS AKADEMIS ÅRSREDOVISNING 2009

Finlands Akademis årsredovisning finns tillgänglig på finska och engelska både som trycksak och i pdf-format. Dessutom görs här en svensk resumé.

Innehåll av resumén:

• Generaldirektören: Nya forskningspolitiska utmaningar 
• Forskningsrådens verksamhet 2009
• Forskningsrådet för biovetenskap och miljö
• Forskningsrådet för kultur och samhälle
• Forskningsrådet för naturvetenskap och teknik
• Forskningsrådet för hälsa
• Akademins omvärld
• Bedömning och utvärdering
• Finansierad forskning
• Forskningsprogram
• Spetsforskningsenheter
• Internationell verksamhet
• Främjande av forskarkarriären

*
Generaldirektören: Nya forskningspolitiska utmaningar

År 2009 gjordes viktiga omorganiseringar och utvärderingar inom den finländska vetenskapen. De har effekter på hur vetenskap bedrivs och främjas under många år framöver. Också inom den europeiska forskningspolitiken sökte man framtidsvisioner.

Riksdagen godkände lagen om Finlands Akademi. Behandlingen av lagen inom forskarsamhället och i offentligheten fick exceptionellt stor uppmärksamhet. Särskilt akademiprofessorernas och -forskarnas ställning väckte livlig diskussion. Akademins styrelse växte med ytterligare en utomstående medlem. Till följd av universitetens nya juridiska status definieras den finansiering som Akademin beviljar universitetsforskare framdeles som statsbidrag. Också den totalkostnadsmodell som i och med lagen infördes i forskningsfinansieringen var en betydande reform.

Inom den europeiska forskningspolitiken blev den vetenskapliga forskningens ställning starkare, främst tack vare Europeiska forskningsrådets (ERC) arbete. Finländska forskare – till övervägande del akademiprofessorer och akademiforskare – klarade sig utmärkt i ERC:s utlysningar. Det är viktigt att våra duktiga forskare i växande utsträckning tävlar om utländsk forskningsfinansiering.

Den europeiska forskningspolitikens utmaningar de närmaste åren har kartlagts. Särskilt kan nämnas Nämnden för det europeiska forskningsområdet (ERAB), som offentliggjorde en strategi för hur Europa på nytt ska styras in på tillväxtens väg. Cheferna för de europeiska finansieringsorganisationerna (EUROHORCs) och Europeiska vetenskapsstiftelsen (ESF) utarbetade ett strategiskt program för ett konkurrenskraftigt europeiskt forskningsområde (ERA) inklusive förslag till nödvändiga åtgärder. Båda handlingarna betonar den vetenskapliga forskningens betydelse dels i den civilisatoriska, kulturella och samhälleliga utvecklingen, dels överlag i mötet med framtiden. Också inom Finlands Akademi begrundar vi dessa riktlinjer då vi utvecklar vår egen verksamhet. Akademin deltog aktivt i EU:s gemensamma programplanering 2009.

Rapporten Vetenskapens tillstånd och nivå 2009 (fins på finska och på engelska), initierad av Finlands Akademi, blev färdig i slutet av hösten. Utvärderingen konstaterade att forskningsfinansieringens nivå fortsättningsvis varit hög. Den finländska vetenskapens styrka är en bred och välutbildad forskarkår. Finansieringen har inriktats på forskarutbildning samtidigt som den vetenskapliga publikationsverksamheten och dess genomslag har minskat. Premisserna för vetenskaplig forskning vid universiteten är inte alltid goda. Ett område som kräver brådskande åtgärder är vetenskapens infrastruktur.

Den internationella utvärderingen av det finländska innovationssystemet lyfte fram forskningssystemets splittring, universitetens finansieringssystem och det internationella samarbetet som viktiga utmaningar. Bägge utvärderingarna understryker vikten av att vetenskapens kvalitet och nivå höjs. De erbjuder Akademin vederhäftigt bakgrundsmaterial då vi slår fast våra framtida forskningspolitiska riktlinjer och utvecklar vår egen verksamhet.
För medlemmarna i Akademins styrelse och fyra vetenskapliga forskningsråd var året 2009 det sista i deras treåriga mandatperiod. Dessa tre år har varit krävande och intressanta inom såväl den nationella som den internationella forskningspolitiken.

Jag vill tacka alla anställda samt styrelsens och forskningsrådens medlemmar för deras aktiva och framgångsrika insats för den finländska vetenskapens bästa. Vi har nu en solid grundval på vilken vi kan fortsätta att främja vetenskaplig forskning och att ta fram och utnyttja nya vetenskapliga rön.

Markku Mattila
Generaldirektör
>sidtopp

Forskningsrådens verksamhet 2009

Finlands Akademis finansiering enligt forskningsråd år 2009 är följande:
• Forskningsrådet för biovetenskap och miljö 57,3 miljoner euro
• Forskningsrådet för kultur och samhälle 69,6 miljoner euro
• Forskningsrådet för naturvetenskap och teknik 102,6 miljoner euro
• Forskningsrådet för hälsa 53,2 miljoner euro.
>sidtopp

Forskningsrådet för biovetenskap och miljö 2009: Växande internationellt samarbete och forskarutbildning

Forskningsrådet för biovetenskap och miljö finansierade år 2009 forskning med sammanlagt 57,3 miljoner euro.

Forskningsrådet fokuserade på att utveckla det internationella forskningssamarbetet och främja forskarnas mobilitet. Forskningsrådet fortsatte också konsekvent att finansiera perioder med utlandsvistelse inom forskarutbildningen. Hela sexton forskare fick omedelbart efter sin disputation stöd för att meritera sig utomlands och knyta värdefulla internationella kontakter med forskare och forskningsmiljöer. Liksom tidigare prioriterade forskningsrådet långvarigt arbete utomlands, och därför var praktiskt taget alla projekt tvååriga. Samtidigt kunde forskarna beviljas den finansiering de hade ansökt om.

För finansiering av forskardoktorsprojekt använde forskningsrådet inemot åtta miljoner euro fördelade på 27 treåriga projekt. Omkring nitton procent av sökandena beviljades finansiering. Dessutom beviljades en sökande medel för att bilda en egen forskargrupp. Forskningsrådet fäste särskilt avseende vid den internationella mobiliteten, som är viktig med tanke på forskarnas karriärutveckling. Omkring sjuttio procent av de forskardoktorer som beviljades finansiering genomför en del av sin forskningsplan inom en utländsk organisation. I de vetenskapliga bedömningarna klarade sig de forskare bra som redan före sitt forskardoktorsprojekt hade vistats utomlands efter sin disputation.

Utländska experter bedömde alla ansökningar som gäller allmänna forskningsbidrag, forskardoktorsprojekt och forskartjänster. Bedömningen skedde i expertpaneler. I sju paneler deltog 69 experter från 18 länder i bedömningen av ansökningarna om forskningsbidrag. Tjänsteansökningarna bedömdes i tre paneler av 42 experter från 17 länder.

34 sökande beviljades sammanlagt 20,2 miljoner euro i allmänna forskningsbidrag. Det innebar att ungefär 21 procent av alla bedömda projekt kunde finansieras. I projekten arbetar en till två forskare i tre eller fyra års tid.

Till följd av övergången till totalkostnadsmodellen 2009 steg ansökningarnas belopp avsevärt. Forskningsrådets tillgängliga resurser ökade endast obetydligt. Därför minskade antalet finansierade projekt klart.

Forskningsrådet gjorde en riktad utlysning inom ekologisk och evolutionär genomik. Inom utlysningen inlämnades många mycket högklassiga ansökningar. Sex av dem beviljades finansiering på sammanlagt omkring tre miljoner euro.

Projekten studerar evolutionens grundläggande processer. Den 150 år gamla forskningstraditionen har nu toppmoderna redskap och de bästa forskarna till sitt förfogande. Föremål för forskningen är bl.a. organismernas interna klockmekanismer, den genetiska regleringen av hjärnans hormonsystem och effekterna av livsmiljöernas splittring på genomets struktur och genernas förekomst.

Många projekt ger resultat som kan användas också i arbetet för att stävja klimatförändringen. Goda exempel på omedelbart nyttiggörande av högklassig grundforskning var de projekt där man studerade hur stress orsakad av torka påverkar kornets genom och hur dessa effekter på lång sikt avspeglas i skördens kvalitet och storlek, samt de projekt som undersökte hur fiskar anpassar sig till de temperaturförändringar som klimatförändringen för med sig. Som försöksdjur användes storspigg, men resultaten kan tillämpas på ekonomiskt värdefulla fiskarter, såsom lax och torsk.

Inriktningen på ekologisk och evolutionär genomik kompletterades av forskningsrådets medverkan i Europeiska vetenskapsstiftelsens EUROCORES-program Ecological and Evolutionary Functional Genomics (EuroEEFG). Finländska forskare beviljades bidrag för medverkan i två europeiska samarbetsprojekt.

Forskningsrådet utnämnde sexton akademiforskare. Andelen positiva svar kunde höjas från nio procent år 2008 till fjorton procent. Bland de utnämnda fanns flera utländska forskare som under finansieringsperioden arbetar i Finland samt finländare som under en del av finansieringsperioden arbetar utomlands. De utnämnda arbetar inom olika vetenskapliga discipliner; förutom den internationella aspekten kunde forskningsrådet således beakta också forskningens bredd.

År 2009 gjordes en utvärdering av vattenforskningens samhälleliga genomslag. I utvärderingen granskades samarbetet mellan forskare och dem som använder forskningsresultaten, samarbetets innehåll samt dess utmaningar och resultat. Utvärderingen gällde sjutton forskningsorganisationer och deras viktiga samarbetspartners.

Typiskt för samarbetet mellan forskningsorganisationer och deras samarbetspartners är enligt utvärderingen en bred värdegrund, ett brett spektrum av mål för verksamheten samt utvecklat nätverksarbete. Värdegrunden kan variera från naturskydd till ekonomisk-tekniska värden. Ofta syftar forskningssamarbetet till att främja flera samhälleliga värden samtidigt. Nätverken är lätta och bygger på att de medverkande känner och litar på varandra.

Viktiga framtidsutmaningar inom samarbetet är att finna ett gemensamt språk och att samordna forskningens och de övriga aktörernas olika tidsrytmer. Utvärderingen rekommenderar en mer medveten inriktning på förhandsplanering av samarbetet och på så vis samordnade tidsrytmer. Vidare rekommenderas bredare och mer bestående nätverk samt lättillgängliga och lättfattliga forskningsresultat. I intervjuerna med slutanvändarna uppmuntrades forskarna att djärvt ta ställning och aktivare delta i samhällsdebatten.
>sidtopp

Forskningsrådet för kultur och samhälle 2009: Akademin med i rekordprogram

Forskningsrådet för kultur och samhälle finansierade år 2009 forskning med sammanlagt 69,6 miljoner euro.
Inom kultur och samhällsforskning utexamineras avsevärt fler doktorer än det finns motsvarande arbetsplatser. Forskningsrådet för kultur och samhälle har därför uppmuntrat universiteten att med projektfinansiering anställa redan disputerade forskare snarare än doktorander.

Forskningsrådet har betonat vikten av att doktorerna placerar sig i det övriga arbetslivet, utanför själva grundforskningen. Detta har forskningsrådet understött genom att erbjuda finansiering för mobilitet i arbetslivet, som ska ge disputerade forskare möjligheter att söka ett års finansiering för att övergå antingen från ett universitet till någon utomstående arbetsplats eller vice versa. I bägge fallen beviljas bidraget för genomförande av forskningsplanen.
Det visade sig att ytterst få forskare under tre års tid var intresserade av ett sådant mobilitetsbidrag. Därför gick det inte heller att följa på vilket sätt goda modeller skulle ha ynglat av sig nya arbetsplatser för dem som genomgått forskarutbildning eller hur ny vetenskaplig kunskap uppstår och sprids i samarbetet mellan olika organisationer och arbetskulturer.

Forskningsrådet har i sin verksamhet betonat vikten av mångsidig forskning. Genom att hålla de beviljade bidragen på en skälig nivå har vi kunnat stödja så många högklassiga projekt som möjligt. År 2009 finansierades 55 fyraåriga projekt med i genomsnitt 500 000 euro var. Projekten var något färre än året innan, eftersom det nya budgeteringssättet höjde de beviljade beloppen.

Rapporten Vetenskapens tillstånd och nivå i Finland (endas på finska och på engelska) visar på kultur- och samhällsforskningens starka sidor. Forskningsområdena har förnyats såväl metodologiskt som till sina frågeställningar. Forskarskolorna och samarbetet mellan seniorforskare har mångsidigt förbättrat den metodologiska kompetensen och höjt forskningens kvalitet.

Datatekniken har gjort behandling av omfattande material till vardagsrutin inom många forskningsområden. Filologin och kritiska vetenskapliga editioner är goda exempel på hur gamla frågeställningar omgestaltas med nya metoder. Kombinationen av kvalitativa och kvantitativa metoder och det mångvetenskapliga samarbetet berikar många områden.
Akademin förutsätter att sökandena lämnar in en materialhanteringsplan som en del av själva forskningsplanen. Denna praxis har följts ett drygt år. Det är ett sätt att höja forskningens kvalitet och fästa uppmärksamhet vid forskningens etiska aspekter, till exempel villkoren för att använda ett visst material. Tumregeln är att material som anskaffats med offentliga medel är allmän egendom.

Frågorna om material har aktualiserats dels på grund av internationella rekommendationer, dels på grund av den nationella policyn för forskningens infrastruktur. Materialens tillgänglighet och möjligheterna till gemensam användning uppstår inte av sig själva; de förutsätter utbildning, anvisningar om hur material byggs upp samt metadata. Också gemensamma, centraliserade lagringsplatser bör utvecklas. Inom kultur- och samhällsforskningen finns det är så länge bara en lagringsplats, Samhällsvetenskapliga dataarkivet. Akademin rekommenderar att material lagras där. Behovet av motsvarande lagringsplatser för humanistiskt material är uppenbart.

Det finländska ERA-NET-NORFACE-nätverket, som koordinerats av Finlands Akademi, avslutades. I nätverket deltog femton länder. År 2009 fattade nätverket beslut om att finansiera forskningsprogrammet för migration med sammanlagt 29 miljoner euro. Det är europeiskt rekord inom den samhällvetenskapliga forskningen.
>sidtopp

Forskningsrådet för naturvetenskap och teknik år 2009: Planeringen av verksamheten stöddes av utvärderingar

Forskningsrådet för naturvetenskap och teknik finansierade år 2009 forskning med sammanlagt 102,6 miljoner euro.

Beredningen av utvärderingsrapporten Vetenskapens tillstånd och nivå i Finland 2009 och rekommendationerna från de workshopar som då ordnades hade ett betydande inflytande på hur forskningsrådet för naturvetenskap och teknik utformade sin verksamhet under det sista året av sin mandatperiod. I sina åtgärdsförslag lyfte forskningsrådet fram den naturvetenskapliga och tekniska forskningens ställning, forskningens infrastrukturer, forskarkarriären och skolundervisningen. Forskningsrådet följde rekommendationerna och inledde tillsammans med Tekes och näringslivet inom denna sektor en utvärdering av forskningen inom kemi.

Ett av åtgärdsförslagen i rapporten Vetenskapens tillstånd och nivå gäller forskarkarriären efter avlagd doktorsexamen. Forskningsrådet stödde unga forskares möjligheter att kvalificera sig med inalles 22 miljoner euro. Med beloppet finansierades 20 femåriga akademiforskartjänster inklusive forskningsomkostnader samt 47 treåriga forskardoktorstjänster. Omkring hälften av de 36,8 miljoner euro som beviljades forskningsprojekt gick till projekt vilkas ansvariga ledare var högst 45 år. Under de senaste åren har unga forskare utgjort en växande andel av dem som beviljats finansiering, och deras framgångar i de vetenskapliga bedömningarna är ett positivt tecken på forskarkårens förmåga till förnyelse.

Forskningsrådet satsade inom alla stödformer på att stödja unga forskares internationella samarbetsmöjligheter. Syftet är att på detta sätt höja forskningens nivå. Forskningsrådet understödde också disputerade forskares mobilitet mellan näringslivet och finländska universitet. Via olika sorters bidrag satsade forskningsrådet totalt 1,7 miljoner euro på att främja forskarnas mobilitet.

Forskningsrådet genomförde sin långsiktiga infrastrukturpolicy genom att finansiera forskning med kontakter till internationella vetenskapliga storprojekt, program och organisationer. Totalt beviljades ca 4,6 miljoner euro i bidrag. Bland annat finansierades projekt som var relaterade till Europeiska partikelfysiklaboratoriet (CERN), Europeiska rymdorganisationen (ESA), programmet för vetenskaplig borrning på fastlandet (ICDP) och jonosfärforskningen (EISCAT).
Forskningsrådets viktiga strategier visavi forskningens infrastrukturer gällde programmet ICDP, det nordiska teleskopet (NOT) det matematiska Mittag-Leffler-institutet. Finlands fortsatta medlemskap i ICDP stod på spel, varför forskningsrådet gjorde en nationell utredning av den finländska ICDP-verksamhetens genomslag. Utredningen visade att finländska forskare deltagit aktivt i ICDP:s verksamhet och att de hade varit synnerligen framgångsrika i konkurrensen om Akademins forskningsbidrag. Via ICDP har Finland fått tillbaka i stort sett samma belopp som vi betalat i medlemsavgift. Forskningsrådet beslöt att fortsätta Finlands medlemskap i ICDP under åren 2010–2014.

Forskningsrådet fortsatte att stödja NOT:s verksamhet med en extra medlemsavgift. NOT spelar fortfarande en viktig roll inom forskarutbildningen. Teleskopet ger finländska astronomer erfarenhet som krävs i konkurrensen om användningstid för storteleskopen vid Europas södra observatorium (ESO).

Det samfinansierade nordiska Mittag-Leffler-institutet i Sverige har under de senaste åren kämpat med finansieringssvårigheter. Forskningsrådet vill i samarbete med sina nordiska systerorganisationer förstärka det nordiska forskningssamarbetet och bereder sig därför på att öka sin finansieringsandel i institutets vetenskapliga program.

Forskningsrådets centrala strategiska markeringar byggde på åtgärdsförslagen i de utvärderingar av de tekniska vetenskaperna – energiteknik, datateknik och maskinteknik – som genomfördes 2006–2008. Ett särskilt mål 2009 var att aktivera forskarkåren inom maskin- och vattenteknik. Utifrån rekommendationerna i utvärderingen av den maskintekniska forskningen beslöt Akademin tillsammans med Tekes om åtgärder för att höja den långsiktiga forskningens nivå på detta område. Genom att anvisa 3,1 miljoner euro för en specialutlysning inom maskinteknik ville forskningsrådet också stödja det strategiska centret för vetenskap, teknologi och innovation inom metallprodukter och maskinbyggnad via den nya kunskap och kompetens som projekten alstrar. Inom temaområdet vattenteknik var utgångspunkten att tillsammans med Tekes stödja det nationella vattenprogrammets mål. För vattenteknisk forskning anvisade forskningsrådet inalles 1,8 miljoner euro.

Elektronik, elektroteknik och datavetenskap, som alla stöder dataindustrin, har hört till forskningsrådets prioritetsområden. Under de tre senaste åren har de finansierade elektrotekniska och elektroniska projektens andel stigit från 16 till 25 procent. År 2009 beslöt forskningsrådet att finansiera forskning i energieffektivitet.

Den naturvetenskapliga och tekniska forskningens genomslag består väsentligen i att den ökar kunskapen och kompetensen både i hela samhället och inom forskarsamhället. Denna forskning spelar en avgörande roll för hur människan kan svara mot alla de krav som de globala miljöfrågorna, klimatförändringen, exploateringen av naturresurser och framtidens energilösningar ställer. Forskningens resultat används som stöd för det politiska beslutsfattandet.

Enligt forskningsrapporterna från 2009 producerades inom de naturvetenskapliga och tekniska forskningsprojekten som finansierades med forskningsbidrag i genomsnitt 2,1 doktorsexamina, 0,1 licentiatexamina och 1,8 högre högskoleexamina per miljoner euro från Akademin. I de forskningsprojekt som forskningsrådet tilldelade allmänna forskningsbidrag producerades per en miljon euro i snitt 35 artiklar i vetenskapliga tidskrifter och 22 artiklar i vetenskapliga samlingsverk eller konferenspublikationer. Mest publikationer per beviljad finansiering producerades inom rymdforskning och astronomi, fysik och datavetenskap. Patentansökningar och anmälningar om uppfinningar förekom mest inom kemi och geovetenskap.
>sidtopp

Forskningsrådet för hälsa år 2009: Utvärderingar hjälper att möta utmaningarna inom klinisk medicin

Forskningsrådet för hälsa finansierade år 2009 forskning med sammanlagt 53,2 miljoner euro.
Forskningsrådet för hälsa genomförde tillsammans med svenska Vetenskapsrådet en utvärdering av den kliniska forskningen. Att två länder på detta samtidigt och med anlitande av samma utvärderingspanel utvärderar en vetenskaplig disciplin är unikt. I rapporten, som publicerades i juni 2009, efterlystes i bägge länderna lösningar på de utmaningar som den kliniska forskningen står inför.

Utvärderingen gällde fem finländska och sex svenska medicinska fakulteter inklusive universitetssjukhusen i anslutning till dem. Utvärderingen genomfördes av en internationell panel med femton medlemmar. Materialet bestod av Vetenskapsrådets bibliometriska bakgrundsrapport om bägge ländernas publikationsverksamhet inom klinisk medicin. Från de utvärderade fakulteterna samlades in information om bl.a. forskningsmiljöerna, forskningsstrategierna och forskarutbildningen. Panelen besökte alla de utvärderade fakulteterna och träffade såväl fakultetsledningen som kliniska forskare i olika skeden av sin karriär.

Enligt panelen håller den kliniska forskningen i bägge länderna en internationellt sett hög nivå. Länderna placerar sig i en internationell jämförelse ovanför genomsnittsnivån, och några av de största enheterna kommer nära världstäten. Trots många skillnader i den kliniska forskningen och hälsovården mellan Finland och Sverige upptäckte panelen också förvånansvärt många likheter.

Panelen konstaterade att en forskarkarriär inom klinisk medicin inte längre är attraktiv. I praktiken är kliniska forskarläkares tjänster inte ekonomiskt konkurrenskraftiga. Panelen konstaterade också att det i praktiken har blivit svårare att förena akademisk forskning med kliniskt arbete. Exempelvis de höjda effektivitetskraven inom den offentliga hälsovården har minskat sådana funktioner som inte handlar om direkt patientarbete.

Karriärgången inom klinisk forskning bör främjas så att det i alla karriärskeden bättre än idag går att kombinera akademisk forskning och praktiskt kliniskt arbete. Detta kräver utökad finansiering. Till exempel i Finland har specialstatsandelen för universitetssjukhusens forskning (s.k. EVO-finansiering) dock tvärtom minskat oroväckande under de senaste åren. Å andra sidan kan inte enbart större finansiering lösa problemet med att den kliniska forskningens ställning i universitetssjukhusen överlag har försvagats.

Kliniska forskares mobilitet bör också förbättras så att de lättare än idag kan besöka olika universitet och universitetssjukhus både i hemlandet och utomlands.

Forskningsrådet stödde forskarnas karriärgång genom att finansiera både forskardoktorer och akademiforskare. Av besluten om bidrag till forskardoktorsprojekt ser man hur antalet forskare med läkarbakgrund klart har minskat. Då nitton procent av de forskardoktorer som fick projektfinansiering år 2007 hade läkarbakgrund, hade motsvarande andel år 2009 sjunkit till endast fem procent.

Redan före utvärderingen av den kliniska forskningen hade forskningsrådet vidtagit åtgärder för att stärka forskaryrkets ställning genom att år 2006 öppna en riktad utlysning för stöd till kliniska forskarkarriärer. Syftet med bidraget var att erbjud disputerade läkare en möjlighet att fortsätta sin forskning vid sidan om det kliniska arbetet både under specialiseringsutbildningen och senare. Under åren 2006–2009 mottog Akademin sammanlag 121 sådana ansökningar, varav 50 kunde beviljas bidrag. De mottagna ansökningarna har minskat med 47 procent sedan 2006. Det sinande intresset innebär en utmaning för det nya forskningsrådet, som bör försöka göra denna stödform attraktivare.

Sammanlagt beviljade forskningsrådet 42,7 miljoner euro i forskningsfinansiering, fördelat på 229 mottagare. De tre forskningsområden som fick mest bidrag – biomedicin, klinisk medicin och folkhälsovetenskap – var desamma som många tidigare år. År 2009 fick dessa forskningsområden tillsammans 78 procent av de allmänna forskningsbidragen, forskardoktorernas projekt och akademiforskartjänsterna.

Forskningsrådet för hälsa medverkar i ett flertal nationella och internationella forskningsprogram. Av de forskningsprogram som Akademin inledde 2009 medverkar forskningsrådet för hälsa i programmen Utmaningar för folkhälsan och Ubicom och kommunikationens mångfald.

Inom det internationella samarbetet var den största ekonomiska satsningen den finansiering på över 700 000 euro som gick till utlysningen inom det europeiska ERA-NET-nätverket Pathogenomics. Dessutom främjade forskningsrådet samarbete mellan Finland och Indien. Den gemensamma utlysningen inom medicinsk diagnostik med biotekniska avdelningen (Department of Biotechnology, DBT) vid Indiens vetenskaps- och teknologiministerium resulterade i sex samfinansierade projekt.
>sidtopp

Akademins omvärld: Staten finansierade FoU-verksamhet med 1,9 miljarder euro

I 2009 års statsbudget var anslaget för finansiering av forsknings- och utvecklingsarbete 1,9 miljarder euro. Det innebar en ökning med 102 miljoner euro från året innan. FoU-satsningens andel av statens utgifter exklusive utgifterna för förvaltningen av statsskulden var 4,4 procent. Den offentliga FoU-finansieringens andel av bruttonationalprodukten steg till 1,02 procent.

Av statens FoU-finansiering gick 82 procent till undervisningsministeriets och arbets- och näringsministeriets förvaltningsområden. Undervisningsministeriets FoU-belopp steg med ca 60 miljoner euro och var år 2009 närmare 840 miljoner euro. Finlands Akademi hör till undervisningsministeriets förvaltningsområde. Arbets- och näringsministeriets FoU-belopp steg med 50 miljoner euro. Nyttan av det tillföll en annan viktig finansiär, Tekes – utvecklingscentralen för teknologi och innovationer. Dess FoU-finansiering steg till 575 miljoner euro, vilket var 30,3 procent av den sammanlagda offentliga forskningsfinansieringen.

Fördelningen av statens FoU-finansiering 2009 var följande:
• Universitets FoU-finansiering 490,0 milj. € (andel av FoU-finansieringen, 25,8 %)
• universitetssjukhus 40,0 milj. € (2,1%)
• Finlands Akademi 309,0 milj. € (16,3 %)
• Tekes 574,9 milj. € (30,3 %)
• Statliga forskningsinstitut 299,0 milj. € (15,7 %)
• Övrig forskningsfinansiering 186,7 milj. € (9,8 %).
Källa: Statistikcentralen 2009.

Till forskning och produktutveckling användes i Finland år 2009 sammanlagt 6,85 miljarder euro, mot ca 6,87 miljoner euro året innan. Företagens andel var 5 miljarder euro, högskolesektorns 1,2 miljarder euro och den övriga offentliga sektorns knappt 600 miljoner euro. Utgifterna för forsknings- och utvecklingsverksamhet beräknas år 2009 ha legat ungefär på samma nivå som året innan.

FoU-utgifternas andel av bruttonationalprodukten steg från 3,7 till 3,9 procent, vilket var en följd av att bruttonationalprodukten sjönk. Inom EU har Finland länge legat på andra plats efter Sverige i FoU-satsningens BNP-andel, och även internationellt är det bara Israel som förutom Sverige kommer före.

Finlands Akademi utvärderade vetenskapens tillstånd och nivå

Trots att forskningssystemet och forskningen i Finland med många mätare mätt har legat i OECD-toppen de senaste tio åren visar den utvärdering av vetenskapens tillstånd och nivå i Finland som Akademin gjort tillsammans med över 400 experter tecken på en svacka i denna trend.

På plussidan noterar utvärderingen forsknings- och utvecklingsverksamhetens höga andel av bruttonationalprodukten samt företagens FoU-investeringar, som bägge har hållits på den höga nivå som uppnåddes i början av 2000-talet. Positivt är också det intensiva samarbetet mellan företagen å ena sidan, forskningsinstituten och universiteten å andra samt det stora antalet forskare och vetenskapliga publikationer per capita.

Enligt rapporten har bland annat forskarnas utlandsbesök och forskning utomlands blivit ovanligare, och de vetenskapliga artiklarna har blivit färre. En viktig förändring är att antalet referenser till finländsk forskning har sjunkit. Referenserna betraktas som en mätare på vetenskapens kvalitet och genomslag. Mätt med den mätaren ligger den vetenskapliga forskningen i Finland på genomsnittlig OECD-nivå och representerar den klart svagaste nivån i Norden.

Enligt Akademin kan en bidragande orsak till denna trend vara att såväl den finländska forskningsfinansieringen som den forsknings- och teknologipolitiska debatten i vårt land har en stark slagsida mot tillämpad forskning. Universiteten bedriver oproportionerligt mycket tillämpad forskning och utveckling på grundforskningens bekostnad. Regeringens centrala politiska handlingar har varit fokuserade på teknologi och ekonomi och ignorerat den vetenskapliga forskningen. Andra faktorer som kan ha påverkat utvecklingen är forskarstuderandenas stora andel av forskarkåren, den vetenskapliga infrastrukturens förfall, forskningssystemets klena internationella kontakter och bristerna dels i forskningsfinansieringens vägledande principer, dels i det vetenskapliga ledarskapet.

Enligt Akademin bör en nationell vetenskapsstrategi på tio års sikt utarbetas. De fjorton utvecklingsobjekt som utvärderingen nämner berör forskningssystemets internationalisering, doktorsutbildningen och forskarkarriären, kreativa forskningsmiljöer och samarbete, forskningens infrastruktur samt vetenskapens ställning i samhället.

Resultaten från den internationella utvärdering som genomfördes under ledning av arbets- och näringsministeriet gick i samma riktning som Akademins utvärdering. Denna innovationsutvärdering konstaterar att det finländska forsknings- och innovationssystemet är mitt i och i behov av stora förändringar. Den nya nationella innovationsstrategin, universitetsreformen samt många förändringar inom forsknings- och finansieringssystemet styr in vår innovations- och forskningspolitik på nya spår. Enligt många indikatorer på vetenskap, forskning och innovationsverksamhet har Finlands internationella ställning börjat försvagas på 2000-talet.

I innovationsutvärderingen anses detta bero på att det finländska forsknings- och innovationssystemet är spritt och dess internationella kontakter svaga. Finland är inte ett attraktivt land för utländska forskare eller högt utbildade experter, och landet lockar inte till sig utländska kunskapsintensiva företag eller deras forskningsverksamhet.

Liksom Akademins utvärdering visar också ministeriets innovationsutvärdering att forskarnas mobilitet till och från Finland har minskat. Innovationsutvärderingen föreslår kraftiga incitament för att öka forskarmobiliteten och öka universitetens, forskningsinstitutens och företagens internationella kontakter.
>sidtopp

Bedömning och utvärdering: Akademin utvärderar mångsidigt vetenskapen och den forskning som den finansierar

Genom att utvärdera vetenskapen och ständigt förbättra sina utvärderingsmetoder vill Finlands Akademi höja kvaliteten på sitt eget arbete och hela forskningen i Finland och ge dem större genomslag. Akademins utvärderingar gäller dels vetenskapens tillstånd och nivå i Finland, dels enskilda discipliner och forskningsområden. Dessutom bedömer Akademin alla inlämnade ansökningar. Dessa bedömningar görs till omkring 90 procent av utländska experter. Forskningsprogrammen och programmen för spetsforskningsenheter utvärderas då de avslutats.

Den viktigaste rapporten 2009 gällde vetenskapens tillstånd och nivå i Finland. Rapporten analyserar den vetenskapliga forskningen och forskningssystemet i Finland i en europeisk och global kontext, utvärderar forskningens tillstånd och nivå med hjälp av olika indikatorer och jämförelser samt föreslår utifrån detta olika utvecklingsriktningar för framtiden. Den vetenskapliga forskningens tillstånd granskades ur Akademins fyra vetenskapliga forskningsråds perspektiv.

Som en del av utvärderingen av vetenskapens tillstånd och nivå lät Akademin också göra en utvärdering av den finländska vetenskapliga forskningens internationalisering. Tillsammans med Tekes fortsatte Akademin också att undersöka olika indikatorer för mätning av vetenskaplig framgång.

Sedan år 1985 har Akademin utvärderat 35 enskilda vetenskaps- och forskningsgrenar. År 2009 publicerade Akademin två utvärderingar av forskningens genomslag inom vatten- resp. konstforskning, en utvärdering av spetsforskningsprogrammens genomslag, en utvärdering av den kliniska forskningen i samarbete med svenska Vetenskapsrådet samt utvärderingar av tre forskningsprogram.

>sidtopp

Finansierad forskning: Akademins forskningsfinansiering växte

Akademin främjade högklassig forskning och projekt som främjar forskarnas mobilitet och forskarkarriären med totalt 304,2 miljoner euro år 2009. Året innan var beloppet 287,2 miljoner euro.

Akademins viktigaste finansieringsformer var projektfinansieringen, programfinansieringen (forskningsprogram och programmen för spetsforskningsenheter), forskartjänster (akademiprofessorer och akademiforskare), forskardoktorsprojekt samt stöd till forskarskolor.

Största delen av finansieringen, 46 procent, gick till forskningsprojekt. Forskningsprogrammens andel var 10 procent, forskarutbildningens 21 procent och forskartjänsternas 15 procent. 80 procent av all finansiering gick till forskare som arbetar vid universitet. Forskningsrådet för naturvetenskap och teknik administrerade den största andelen av Akademins forskningsfinansiering.

Akademin deltog i verksamheten vid de strategiska centren för vetenskap, teknologi och innovation genom att finansiera deras forskning med totalt 6,3 miljoner euro.
Akademin tog emot 4 391 finansieringsansökningar, vilkas sammanlagda ansökta belopp uppgick till 1,6 miljarder euro. Motsvarande siffror 2008 var 4 228 stycken resp. 1,2 miljarder euro.

Finlands Akademis finansieringsbeslut 2009 var följande:
• Forskningsprojekt 45 %, 138,2 milj. euro
• Forskningsprogram 10 % 29,3 milj. euro
• Forskartjänster 15 %, 46,4 milj. euro
• Internationella samarbetsavtal och finansieringsandelar i internationella organisationer, 2 %, 5,2 milj. euro
• Forskarutbildning 21 %, 63,2 milj. euro
• Övrig forskningsfinansiering 7 %, 21,9 milj. euro

Finlands Akademis finansieringsbeslut enligt institution 2009:
• Universitet och universitetssjukhus 82 %, 246,3 milj. euro
• Forskningsinstitut 8 %, 25,6 milj. euro
• Utländska organisationer 8 %, 25,6 milj. euro
• Övriga institutioner 2 %, 6,6 milj. euro

Finansieringsbeslut enligt organisation 2009:  
  
Helsingfors handelshögskola 1 757 900 0,6 %
Helsingfors universitet 84 359 575 27,7 %
Joensuu universitet 6 589 460 2,2 %
Jyväskylä universitet 17 903 010 5,9 %
Kuopio universitet 10 907 730 3,6 %
Villmanstrands tekniska universitet 3 588 280 1,2 %
Lapplands universitet 1 235 600 0,4 %
Uleåborgs universitet 19 483 810 6,4 %
Svenska handelshögskolan  240 000 0,1 %
Sibelius-Akademin 642 620 0,2 %
Konstindustriella högskolan 378 500 0,1 %
Tammerfors universitet 19 024 380 6,3 %
Tekniska högskolan 30 138 660 9,9 %
Åbo handelshögskola 2 789 940 0,9 %
Tammerfors tekniska universitet 9 559 250 3,1 %
Åbo universitet 26 043 250 8,6 %
Vasa universitet 207 120 0,1 %
Åbo Akademi  7 246 320 2,4 %
Universitet sammanlagt 242 095 405 79,6 %
Forskningsinstitut 25 602 760 8,4 %
Yrkeshögskolor 36 000 0,0 %
Universitetssjukhus 4 213 110 1,4 %
Registrerade föreningar/Vetenskapliga samfund 2 252 500 0,7 %
Företag 1 333 030 0,4 %
Utländska organisationer 25 598 010 8,4 %
Övriga organisationer 3 027 450 1,0 %
Sammanlagt 304 158 265 100,0 %
  

Se också Akademins transparanger som berättar i mer detalj om Akademins forsknings- och utvecklingsverksamhet, forskningsfinansieringen, ansökningsprocessen, finansieringsbeslut och den internationella verksamheten.

>sidtopp

Forskningsprogram: Mångsidiga forskningsprogram med stort genomslag

Finlands Akademi genomförde ett flertal internationella utlysningar och seminarier i anslutning till forskningsprogrammen. Programmen förde också en aktiv dialog med det omgivande samhället, och de fick stor synlighet både nationellt och internationellt.

Akademin hade tretton pågående forskningsprogram. Akademin utlyste tre forskningsprogram, bedömde ansökningarna och fattade beslut om finansiering. För tre forskningsprogram publicerades utvärderingsrapporterna.

Akademin bedrev ett aktivt samarbete med andra finansiärer. Tio nationella finansiärer medverkade i finansieringen av Akademins forskningsprogram. Därtill deltog också företag i finansieringen. Programmen ingick i omfångsrika internationella nätverk, och finansieringssamarbetet omfattade finansieringsorganisationer från 14 länder.

Forskningsprogrammens verksamhet är planerad så att den främjar de vetenskapliga mål som Akademin satt upp i sin programstrategi. Programmen ska förnya och stärka forskningen inom vissa utvalda, avgränsade temaområden. De ska på lång sikt också svara mot samhällets behov. Det mervärde de skapar växer fram ur samarbetet och växelverkan mellan forskare från olika discipliner, slutanvändare och forskningsfinansiärer.

Forskningsprogrammen presenterade sig på seminarier, mässor och Akademins s.k. vetenskapsfrukostar. För den breda publiken blev de också kända via massmedierna. Forskarna inom forskningsprogrammen deltog aktivt i samhällsdebatten. Programmen Utmaningar för folkhälsan, Näring, livsmedel och hälsa samt Arbetets och välfärdens framtid deltog på mässan Hälsa 2009, som vände sig till den breda publiken. Ett tecken på publikens intresse var att ca 2 300 besökare besvarade frågesporten i Finlands Akademis vetenskapliga mässtånd.

Akademin beredde två nya forskningsprogram, som bägge arrangerade en forskarworkshop i juni. Där kunde forskarna delta i programberedningen och kommentera programmens teman och övriga planering. Klimatförändringsprogrammets forskarworkshop samlade 140 och programmet Framtidens boende 120 deltagare, ett tecken på att bägge programmen väckt brett intresse.

Akademins styrelse beslöt att påbörja beredningen av två nya forskningsprogram: Programmerbara material och Hållbar hantering av akvatiska naturresurser.

Finansieringsbeslut fattades för tre nya forskningsprogram: Fotonik och moderna avbildningsmetoder, Forskningsprogrammet för beräkningsvetenskaper – modeller och tillämpningar från samhällsvetenskap till naturvetenskap samt Barns och ungdomars välfärd och hälsa.

Inom forskningsprogrammet Fotonik och moderna avbildningsmetoder gjordes tre utlysningar: på våren en utlysning i två steg för nationella projekt samt i oktober internationella samutlysningar tillsammans med Brasiliens nationella vetenskaps- och teknologiråd (CNPq) resp. Rysslands grundforskningsfond (RFBR). Finansieringsbesluten inom de två internationella samutlysningarna fattas på våren 2010.

Inom forskningsprogrammet Beräkningsvetenskaper (LASTU) gjordes de första utlysningarna. Sju forskningskonsortier beviljades sammanlagt 8,6 miljoner euro. Till programmet knöts dessutom systembiologiska ERA-NET:s finländska parter, som finansieras med 900 000 euro. Projekten inom programmet är vittomspännande och mångvetenskapliga. Projekten arbetar med metodutveckling och aktuella problem inom tillämpningsområdena, såsom hjärnforskning, forskning i fusionsenergi samt lingvistik.

I den preliminära utlysningen för forskningsprogrammet Barns och ungdomars välfärd och hälsa (SKIDI-KIDS) inlämnades 135 ansökningar, varav 57 gick vidare till utlysningens andra steg. För att förstärka och fördjupa programsamarbetet med Kanada ordnades ett miniatyrseminarium för de finsk-kanadensiska konsortier som deltog i det andra steget, den egentliga utlysningen. Åtta konsortier och åtta fristående forskningsprojekt finansierades med inalles 8,5 miljoner euro. Därtill förband sig undervisningsministeriet att finansiera ytterligare ett nionde konsortium. I två konsortier medverkar kanadensiska forskare.

Forskningsprogrammet Arbetets och välfärdens framtid (WORK) ordnade tillsammans med rehabiliterings- och forskningsinstitutet VERVE ett seminarium i Uleåborg som samlade över hundra lokala aktörer.

Finansieringstiden för forskningsprogrammet Ubicom och kommunikationens mångfald (MOTIVE) började.

Inom programmet Utmaningar för folkhälsan (SALVE) arrangerades ett öppningsseminarium där programmets elva konsortieprojekt presenterades. Programmets teman fick också stor massmedial synlighet.

Programmet Berusningsmedel och beroende (ADDIKTIO) ordnade tillsammans med A-klinikstiftelsen ett seminarium för journalister och informatörer inom den psykosociala servicen. Seminariet behandlade alkohol, narkotika och spelande i vid bemärkelse och olika betydelser: olika sprit- och drogkulturer, inställningen till berusningsmedel inom konst och vetenskap, ungdomarnas och familjernas kulturer visavi alkohol och narkotika, olika subkulturer, vårdsystemens arbetskulturer, politiken och berusningsmedlen, beroendefrågorna i medierna.

Inom beredningen av forskningsprogrammet Framtidens boende (ASU-LIVE) ordnades en rundabordskonferens med experter och en öppen forskande workshop med 117 deltagare från forskarsamhället. Forskningsprogrammet studerar med hjälp av tre teman – livscyklar, rum och samhälle – de temaområden inom vilka programmet förväntas ge betydelsefulla resultat. Akademin beslöt att göra en core-utlysning tillsammans med den japanska organisationen för vetenskapsfrämjande (Japan Society for the Promotion of Science, JSPS).

För beredningen av Forskningsprogrammet om klimatförändringen tillsattes en beredningsgrupp med medlemmar från forskningsråden. I den beredande workshopen deltog 140 forskare, och dessutom kunde man påverka de preliminära temana via en webbenkät. Akademins styrelse beslöt i november att inleda forskningsprogrammet Klimatförändringen – dess effekter och hur de kan hanteras (FICCA) och anvisade det fyraåriga programmet (2011–2014) 12 miljoner euro.

Slutrapporten från forskningsprogrammet Miljö och rätt publicerades. Enligt forskningsprogrammets (2005–2008) utvärderingspanel var programmets forskningsområde ytterst krävande och aktuellt. Programmets främsta styrka var dess äkta mångvetenskaplighet, som man närmade sig på ett innovativt och föredömligt sätt. Enligt panelen lyckades programmet särskilt väl skapa en synlig och interaktiv gemenskap mellan forskarna. Programmets forskningsområde behöver fortsättningsvis stöd för att konsolidera begrepp och teman och skapa en gemensam identitet eller skola.

I utvärderingsrapporten för det avslutade forskningsprogrammet Ryssland i förvandling (2004–2007) konstateras att programmet visat att den finländska Rysslandsforskningen håller europeisk toppnivå. Utvärderingspanelen berömde programmets internationella bredd, de ryska forskarnas aktiva medverkan och forskarnas insats för att göra forskningsresultaten kända också för en bredare publik. Programmets tematiska bredd sågs som en merit. Artiklar skrivna av forskare inom programmet publicerades i en bok, Witnessing Change in Russia.

Det avslutade forskningsprogrammet Systembiologi och bioinformatik (SYSBIO 2004–2007) bedömdes i utvärderingen som mycket lyckat både till sin vetenskapliga kvalitet och till det mervärde det gav. Finland har prioriterat en systembiologisk infallsvinkel inom den naturvetenskapliga forskningen. Forskningen har attraherat högklassiga forskargrupper inom beräkningsvetenskaper och matematik. Enligt utvärderingspanelen har Finland dock inte ännu en tillräcklig kritisk massa för den systembiologiska forskningen. Därför betonade panelen vikten av infrastruktur, utbildning av unga forskare och fortgående finansiering.

>sidtopp

Spetsforskningsenheter: De nationella programmen för spetsforskningsenheter är lyckade

Inom de två nationella programmen för spetsforskningsenheter finansierade Finlands Akademi sammanlagt 41 spetsenheter: 23 enheter inom programmet för åren 2006–2011 och 18 enheter inom programmet för åren 2008–2013.

Akademin publicerade en utvärdering av spetsforskningsprogrammens 2000–2005 och 2002–2007 genomslag. Enligt utvärderingen var programmen mycket lyckade. Deras främsta mervärde har gällt forskningsmiljöerna och deras utveckling samt forskarutbildningen. Attitydförändringen betraktades som betydande, eftersom konkurrens och i synnerhet framgång i internationell konkurrens anses både nödvändigt och eftersträvansvärt. Utifrån utvärderingens resultat och rekommendationer justerade Akademin strategin för spetsforskningsenheter och beslöt att år 2010 utlysa spetsforskningsprogrammet 2012–2017.

Nordiska program för spetsforskningsenheter
Akademin finansierade fyra pågående nordiska program för spetsforskningsenheter. Inom programmet Livsmedel, näring och hälsa (2007–2011) finansierades tre enheter, varav en koordineras från Finland och de två andra har finländska medverkande. Hela programfinansieringen uppgår till ca 11,5 miljoner euro. Akademins finansieringsandel 2009 var ca 221 000 euro.

I programmet för välfärdsforskning (2007–2011) finansieras två enheter, varav den ena koordineras av finländare och den andra har finländska forskningsgrupper. Hela programfinansieringen uppgår till ca 9,3 miljoner euro. Akademins finansieringsandel 2009 var ca 248 000 euro.

Inom det molekylärmedicinska spetsforskningsprogrammet (2004–2009, NOS-M) finansieras tre enheter, varav en koordineras av finländare och två har finländska forskargrupper Hela programfinansieringen uppgår till ca 6 miljoner euro. Akademins finansieringsandel 2009 var 120 000 euro.

Inom det humanistiska och samhällsvetenskapliga spetsforskningsprogrammet (2005–2010, NOS-HS) finansieras fyra enheter, som alla har också finländska forskare. Hela programfinansieringen uppgår till ca 8,5 miljoner euro. Akademins finansieringsandel 2009 var 229 000 euro.

Utvärderingen av det nordiska programmet för spetsforskningsenheter inom global förändring (2003–2007) blev färdig. Enligt utvärderingen uppnådde programmet de mål som hade satts upp för det. Nordiskt finansieringssamarbete inom ett tematiskt avgränsat område sågs som en fungerande lösning. Sekretariatet för forskningen i global förändring var förlagt till Finlands Akademi, medan NordForsk svarade för de övriga programmen och deras koordinering.

Internationell verksamhet: Tyngdpunkten i aktivt europeiskt samarbete

Europeiska forskningsområdet (European Research Area, ERA) utvecklas kraftigt. Lissabonfördraget ger för första gången forskningen en rättslig grund. En viktig förskjutning i tyngdpunkten är formuleringen om att stärka grundvalen för vetenskapen och teknologin.

Inom den europeiska forskningspolitiken sågs gemensam programplanering (Joint Programming) som en betydande ny modell för att svara mot stora samhälleliga utmaningar.

EU:s råd för konkurrenskraft gav sitt stöd åt ett initiativ om gemensam planering av ett program för degenerativa sjukdomar i nervsystemet samt åt ett förslag från medlemsländerna om beredning av tre nya initiativ. De nya initiativen gäller jordbruket, livsmedelsförsörjningen och klimatförändringen; hälsosam kost; samt kulturarvet i den globala förändringen. Finlands Akademi har aktivt deltagit i beredningen av initiativet och i utvecklingen av arbetsmetoderna.

Akademin ordnade ett ERC-jubileumsseminarium och två seminarier om ERA:s grunder och det rådgivande organet ERAB:s dokument som skildrar det europeiska forskningsområdet år 2030. Seminarierna gav fart åt den nationella ERA-debatten.

Inom EU:s sjunde ramprogram för forskningen var Akademin ansvarigt organ i Finland inom två av ramprogrammets specifika program och inom sex delområden:
• Huvudområdet Samarbete: hälsa, miljö och klimat, samhällsvetenskaper och humaniora
• Huvudområdet Idéer: Europeiska forskningsrådet (European Research Council, ERC)
• Huvudområdet Människor: Marie Curie
• Huvudområdet Kapaciteter: forskningens infrastrukturer, vetenskapen i samhället, internationellt samarbete.

Akademin deltog i verksamheten inom ERA-NET, INCO-NET, NORIA-net samt Europeiska strategiska forumet för forskningsinfrastruktur (ESFRI).

ERA-NET
ERA-NET-nätverken fortsatte att utvecklas i riktning mot europeiska forskningsprogram. De olika nätverken avviker från varandra visavi forskningsområde, målsättningar och arbetsmetoder. Nätverkens ursprungliga mål, att främja samarbete mellan nationella forskningsprogram och därigenom knyta samman forskare i nätverk, främjades på många olika sätt och enligt varierande tidtabeller. I framtiden kommer ERA-NET-nätverken att fungera som en grund för eller del av den gemensamma programplaneringen.

Akademin koordinerade ett och deltog som partner i fjorton ERA-NET-nätverk. ERA-NET-nätverken inledde gemensamma projektutlysningar och sökte fortsatt finansiering från kommissionen antingen i form av ett nytt ERA-NET-projekt eller för att göra utlysningen som ett s.k. ERA-NET plus-projekt, där kommissionen medverkar i projektfinansieringen.

Gemensamma utlysningar har gjorts inom samtliga ERA-NET-nätverk. Akademin har finansierat finländska forskargrupper som medverkat i konsortier som beviljades finansiering i utlysningarna åren 2007–2009. Sammanlagt har dessa forskargrupper beviljats ca 16 miljoner euro

Nya ERA-NET-nätverk grundades. Akademin medverkade i beredningen av fem ansökningar, varav en del var fortsättningar på tidigare ERA-NET-nätverk (CO-REACH, Circle2, NORFACE II) och två gällde nya nätverk (ERA-NET on Genomics and Genetic Epidemiology of Multifactorial Disease, GenERA, och ERA-NET on Water Research and Water Management, watERAnet). Alla projekt tar sikte på samfinansierade europeiska forskningsprogram. Dessutom knyter de internationella ERA-NET-nätverken samman EU-länderna med forskningsfinansiärer utanför EU.

EU-kommissionen godkände förslaget om ett gemensamt forskningsprogram för Östersjöforskning (BONUS 169). BONUS 169-initiativet har sedermera avancerat till Europaparlamentet och rådet. Programmet, med en finansiering på 100 miljoner euro, erbjuder en referensram för forskningen i Östersjöområdets EU-länder. Syftet är att öka områdets forskningskapacitet och därigenom gagna hållbar utveckling. I den gemensamma satsningen deltar förutom Finland också Sverige, Danmark, Estland, Tyskland, Lettland, Litauen och Polen. Kommissionen föreslår för sin del en 50 miljoners satsning tillsammans med Östersjöområdets EU-länder. BONUS 169 för samman Östersjöområdets nationella forskningsprogram och åtgärder till ett enhetligt forskningsprogram, som huvudsakligen bygger på miljöforskning. BONUS 169 är en fortsättning på BONUS ERA-NET-nätverket och projektet BONUS+, som koordinerades av Akademin.

Den andra finansieringsperioden (2009–2012) för det av Tekes koordinerade WoodWidom-Net började. Programmet knyter samman materialvetenskaplig träforskning.

Nätverket ERA-AGE, som inledde sin andra ERA-NET-period (2009–2012), samt det europeiska projektet FUTURAGE beredde ett alleuropeiskt gerontologiskt forskningsprogram. Projekten koordineras av universitetet i Sheffield i Storbritannien. Akademin medverkar i båda projekten.

Inom ERASysBio-nätverket för främjande av forskningssamarbete inom systembiologi gjordes en ERA-NET plus-utlysning. Finländarna klarade sig bra i utlysningen. ERASysBio har beröringspunkter med Akademins forskningsprogram för beräkningsvetenskaper.

Akademin svarade för de praktiska arrangemangen i utlysningar inom två ERA-NET-nätverk som den dock inte koordinerade: I Matera ERA-NET plus-utlysningen svarade Akademin för bedömningen av ansökningarna och i ERA-NET Neuron-utlysningen för de allmänna arrangemangen.

Europeiska vetenskapsstiftelsen (ESF)
I Europeiska vetenskapsstiftelsens verksamhet deltog Akademin via forskningspolitiken och forskningsfinansieringen och via samarbetet mellan forskningsfinansiärer. Akademin medverkade aktivt också på ESF:s medlemsorganisationers olika samarbetsforum, där man behandlar viktiga och aktuella frågor som gäller europeisk forskningspolitik och -förvaltning och tar fram gemensamma välfungerande kutymer.

Akademin beslöt att ansluta sig till fyra nya samarbetsforum inom ESF (ESF Member Organisation Forum). De behandlar infrastrukturer, utveckling av dialogen mellan vetenskap och samhälle, utvärdering av forskning samt mätare för bedömning av forskningens internationalisering. Tidigare har Akademin medverkat på fem samarbetsforum.

Akademin utsåg sin representant i ESF:s framsynsprojekt för global förändring (Responses to Environmental and Societal Challenges for our Unstable Earth, RESCUE) och deltog i reformeringen och planeringen av ESF:s EUROCORES-program, behandlingstidtabeller och ansökningsförfarande.

Akademins forskningsråd beviljar årligen omkring två miljoner euro i bidrag till finländska forskargrupper som varit framgångsrika i EUROCORES-utlysningar. Forskningsråden deltar i finansieringen av ett fyrtiotal ESF-program. År 2009 fattade Akademin beslut om att ansluta sig till sex nya EUROCORES-program.

Europeiska forskningsrådet (ERC)
Projekt som genomförs i Finland eller som finländska forskare deltar i utomlands klarade sig utomordentligt i ERC-utlysningen. Finland var det näst framgångsrikaste nordiska landet i utlysningen för unga forskare: landet fick hela sex forskningsprojekt. Fem av dem som fick bidrag har tidigare varit framgångsrika i Akademins utlysningar.

Akademin riktade finansiering till forskare som klarade sig bra i ERC:s utlysningar men som ändå hamnade på kölistan. Syftet med finansieringen är att stärka sökandens och projektets internationella konkurrenskraft.

Nordiskt samarbete
Akademin deltog i finansieringen av det nordiska forskningsrådet NordForsk och i planeringen och genomförandet av dess verksamhet. Akademin var med om att föra vidare ett nordiskt samarbetsinitiativ gällande forskning och innovationsverksamhet inom klimat-, energi- och miljösektorn. Initiativet fick sin början från Nordiska ministerrådets resolution. Dess budget uppgår till ca 40 miljoner euro och det ska pågå i fem år.

De första utlysningarna inom initiativet öppnade. De gällde växelverkan mellan klimatförändringen och kryosfären, forskning i och anpassning till klimatförändringens följder samt energieffektivitet och nanoteknik. Två representanter för Akademin medverkar i initiativets programkommittéer.

Akademins forskningsråd deltog i arbetet inom de nordiska vetenskapliga forskningsrådens samarbetsorgan, Nordiska samarbetsnämnden (NOS). Nordiska samarbetsnämnden för medicinsk forskning NOS-M gjorde en utlysning där temana var neurovetenskaper samt metaboliska och näringsrelaterade störningar. I utlysningen beviljades två samnordiska seminarier finansiering; det ena seminariet ordnades i Finland.

Nordiska samarbetsnämnderna för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning NOS-HS beslöt att finansiera tio samnordiska NORDCORPS-forskningsprojekt under fyra års tid. Varje projekt finansieras med 500 000–600 000 euro. I sju av projekten medverkar också finländska forskare. Två av dessa leds av en finländsk forskare. NOS-HS gjorde dessutom en utlysning med rubriken Eksplorative workshops, inom vilken tretton samnordiska workshops finansierades med totalt 400 000 euro. I tio av dem medverkade också finländska forskare. Fem av dessa tio leddes av en finländare. Dessutom var NOS-HS med om att finansiera fyra samnordiska spetsforskningsenheter.

NOP-HS, som är underställt NOS-HS och finansierar publikationsverksamhet inom samhällsvetenskaper och humaniora, understödde trettio samnordiska publikationer.

NORIA-net-nätverk som NordForsk initierat för samarbete mellan nordiska forskningsfinansiärer fortsatte sin verksamhet. Akademin koordinerade två av dem och medverkade i fyra andra. Nätverkens arbete har varit effektivt. Samarbetet har gett omedelbar nytta: Akademin utnyttjade samarbetet inom Bibliometri-NORIA-net i beredningen av rapporten Vetenskapens tillstånd och nivå i Finland. Peer Review-NORIA-net resulterade i en samnordisk projektutvärdering.

Indien
Finlands Akademi, bioteknologiska avdelningen vid Indiens vetenskaps- och teknologiministerium (Department of Biotechnology, DBT) och Tekes gjorde en gemensam utlysning inom medicinsk diagnostik. Akademin och DBT finansierar tillsammans fem treåriga projekt, medan Tekes och DBT finansierar ett.

Akademin deltog som en del av en större finländsk vetenskaps-, forsknings- och företagsdelegation i Indiens största teknologievenemang samt i det första uppföljningsmötet för implementeringen av vetenskaps- och teknologiavtalet mellan Finland och Indien.

Akademin undertecknade ett samarbetsavtal med Indiens vetenskaps- och teknologiministerium (Department of Science and Technology, DST) om en gemensam utlysning inom grön kemi år 2010. Utlysningen avslutas i januari 2010 och är en del av Akademins forskningsprogram Hållbar produktion, hållbara produkter.

Akademin koordinerade de nordiska finansieringsorganisationernas Asia NORIA-net-nätverk och deltog som observatör i det europeiska New Indigo ERA-NET.

Japan
Det finsk-japanska finansiärsamarbetet intensifierades. Akademin mottog prominenta gäster från alla sina japanska samarbetsorganisationer: Japanska organisationen för vetenskapsfrämjande (Japan Society for the Promotion of Science, JSPS), Japans vetenskaps- och teknologiverk (Japan Science and Technology Agency, JST) och Nationella vetenskaps- och teknologipolitiska institutet (National Institute of Science and Technology Policy, NISTEP). Akademin gjorde svarsbesök i Japan. I juni deltog Akademin i JSPS-Alumnis konstituerande möte i Åbo.

Som tema för den bilaterala core-utlysning som Akademin och JSPS tillsammans arrangerar valdes Framtidens boende. Tillsammans med JST och Tekes har Akademin avtalat om tre gemensamma projekt 2008–2010 inom ämnesområdet funktionella material. Akademin arrangerade tillsammans med JST och Tekes en workshop kring detta tema i Helsingfors. Workshopen kartlade Finlands och Japans starka sidor på detta område, dryftade finansiärsamarbetets betydelse för forskarna och knöt kontakter mellan forskare från de två länderna. Utifrån workshopens arbete avgränsades utlysningen till att omfatta forskning i fotonik, optoelektronik, solceller samt batterier. Samtidigt knöts utlysningen till forskningsprogrammet Fotonik och moderna avbildningsmetoder.

Sitt samarbete med JST förstärkte Akademin genom att delta i de nätverks- och utbildningsmöten för finansieringsorganisationers representanter som ordnades i Tokyo och Kyoto.

Genom utlysningen i januari finansierade Akademin tre finländares forskning vid japanska universitet och tretton finländska seminarieföreläsares resor till Japan. Dessutom understöddes fem japanska forskares arbete i Finland och ett finsk-japanskt seminarium i Finland.

Akademin har samarbetat med Finlands Japaninstitut och FinNode. Akademin är representerad i delegationen och styrelsen för Japaninstitutets stiftelse.

Kina
Akademin gjorde tillsammans med Kinas nationella stiftelse för naturvetenskap (National Natural Science Foundation of China, NSFC) en samprojektutlysning med signalbehandling och beräkningsvetenskaper som teman. I utlysningen beviljades fyra finsk-kinesiska forskningsprojekt samfinansiering. Dessutom ordnade Akademin och NSFC ett gemensamt seminarium om energifrågor i Peking.

Akademin arrangerade tillsammans med forskarskolorna vid Kinas vetenskapsakademi (GUCAS) ett gemensamt naturvetenskapligt seminarium för forskarskolor samt tillsammans med Kinas samhällsvetenskapliga akademi (Chinese Academy of Social Sciences, CASS) ett gemensamt seminarium om komparativ rätt i Peking. På basis av sina avtal med NSFC, CASS och Kinas vetenskapsakademi (Chinese Academy of Sciences, CAS) finansierade Akademin dessutom nitton kinesiska forskares arbete i Finland och elva finländska forskares arbete i Kina. Akademin deltog i ERA-NET CO-REARCH:s gemensamma utlysning, genom vilken Akademin finansierar ett samprojekt mellan EU och Kina.

Latinamerika
I anknytning till programmet Hållbar energi gjorde Akademin en gemensam utlysning tillsammans med Brasiliens vetenskaps- och teknologiråd (CNPq). Tillsammans med den chilenska grundforskningsfinansiären CONICYT gjorde Akademin en samprojektsutlysning inom inlärningsforskning. Som ett led i nätverket EULARINET INCO-NET arrangerade Akademin en Opening knots-workshop för latinamerikanska och europeiska forskningsfinansiärer och företag för att främja samarbetet dem emellan. Den högsta ledningen för Finlands Akademi, Tekes, VTT och Sitra besökte Chile och Brasilien för att förstärka samarbetet med dessa länder.

Nordamerika
Akademins samarbete med Förenta staternas Nationella vetenskapsstiftelse (NSF) intensifierades. Akademin har erbjudit amerikanska doktorander kontakter till finländska forskarskolor, spetsforskningsenheter och akademiprofessorsprojekt via NSF:s program Graduate Research Fellows (GRF). Syftet är att uppmuntra de amerikanska doktoranderna inom GRF-programmet att genom forskarutbyte söka sig till Finland för några månader. Vidare har Akademin inlett samarbetsförhandlingar med Förenta staternas jordbruksministerium (USDA) om samarbete inom närings-, folkhälso- och jordbruksforskning. Samarbetet med Kanada förstärktes i synnerhet på forskningsprogrammens område.

Ryssland
Akademin beredde flera gemensamma utlysningar tillsammans med ryska forskningsfinansiärer. Akademin och Rysslands humanistiska vetenskapsfond (Russian Foundation for the Humanities, RFH) gjorde en gemensam utlysning om temat Finlands och Rysslands gemensamma historia 1809–2009. Man beslöt att finansiera två gemensamma projekt med totalt närmare en miljon euro.

Den gemensamma utlysningen med Rysslands grundforskningsfond (Russian Foundation for Basic Research, RFBR) i anknytning till forskningsprogrammet Fotonik och moderna avbildningsmetoder öppnade i oktober. Akademin deltog i alleuropeiska INCONET EECA- och ERA.Net.RUS-projekt samt i det finsk-ryska symposiet för historieforskare med anledning av märkesåret 1809.

Främjande av forskarkarriären: Akademin breddade sin satsning i forskarskolorna

I den nionde riksomfattande forskarskoleutlysningen anvisade Akademin 110 forskarskolor sammanlagt 901 studieplatser, 19,8 miljoner euro i verksamhetsbidrag samt 80 årsverken för koordinatorsuppgifter. Viktiga kriterier vid besluten var forskarskolornas vetenskapliga och operativa kvalitet, behovet av doktorer och deras sysselsättningsutsikter, forskarskolornas internationella verksamhet samt deras resultat och framgångar. Beslutet innebär att det från och med början av år 2010 finns 112 forskarskolor i Finland med sammanlagt 1 600 studieplatser finansierade av undervisningsministeriet. Sex nya forskarskolor inleder sin verksamhet.

Tjänsteforskare är en av Akademins viktigaste finansieringsformer som stöder forskarkarriärens olika faser. Forskartjänsterna ger forskarna utomordentliga möjligheter att koncentrera sig på självständigt och krävande vetenskapligt arbete. Akademin hade totalt 280 akademiforskares tjänster och 41 akademiprofessors tjänster efter att tretton nya akademiforskares tjänster och en ny akademiprofessors tjänst inrättades i augusti 2009. Systemet med tjänsteforskare förändrades vid ingången av år 2010. Akademin fattade finansieringsbeslut om 146 treåriga forskardoktorsprojekt.

Finlands Akademis och Tekes gemensamma finansieringsprogram FiDiPro (Finland Distinguished Professor) erbjuder finländska universitet och forskningsinstitut en möjlighet att anställa utländska toppforskare för att arbeta i Finland under en viss tid. 27 forskare från olika länder arbetade vid finländska universitet och forskningsinstitut med finansiering från Akademin. Finansieringsprogrammets totalvolym var 19 miljoner euro. Akademins tredje FiDiPro-utlysning öppnades.

Kvinnornas forskarkarriär och jämställdhet
Akademin har förbundit sig att främja jämställdhet och förebygga diskriminering i all sin verksamhet. Fördelningen av Akademins forskartjänster och forskningsbidrag mellan kvinnor och män har utvecklats i en mer jämställd riktning. I början av år 2009 var kvinnornas andel av akademiprofessorstjänsterna likväl endast 13 procent, men efter att nya beslut genomförts stiger den till 22 procent vid ingången av år 2010. De vetenskapliga forskningsråden har fäst särskild vikt vid jämställdheten redan då de för Akademins styrelse nominerar kandidater till akademiprofessorstjänsterna; det är styrelsen som utnämner akademiprofessorerna.

>sidtopp