FINLANDS AKADEMIS ÅRSREDOVISNING 2008
Finlands Akademis årsredovisning finns tillgänglig på finska och engelska både som trycksak och i pdf-format. Dessutom görs en svensk resumé.
Innehåll av resumén:
Generaldirektörens översikt: 60 år till vetenskapens bästa
År 2008 firade Finlands Akademi sitt 60-årsjubileum. Firandet skedde i arbetets tecken. Det kulminerade i tre viktiga evenemang: prisutdelningsfesten för segrarna i gymnasisternas vetenskapstävling Viksu på våren, seminariet om forskararbetets samhälleliga betydelse och effekter på hösten samt den gemensamma huvudfesten för statsledningen och det vetenskapliga samhället i slutet av året.
Jubileumsåret och dess evenemang framhöll Akademins viktiga roll som aktör inom vår nationella forskningspolitik och garant för den vetenskapliga forskningens premisser. Vetenskapens betydelse för människorna och hela samhället växer hela tiden. Mänsklighetens stora ödesfrågor – klimatförändringen, miljöförstörelsen, hälsoriskerna, bristerna i välfärden, fattigdomen, konflikter och kriser, de ekonomiska problemen m.m. – är utmaningar som vi varken kan förstå eller hantera utan den kunskap och kompetens som den vetenskapliga forskningen erbjuder.
Under Finlands Akademis 60-åriga existens har Finland vuxit till ett betydande land inom vetenskap och forskning. I den utvecklingen har Akademin varit en viktig aktör. Akademin har varit universitetens viktigaste externa finansiär och en central garant för hållbara villkor för långsiktigt vetenskapligt arbete.
Det finländska forskningssystemet står inför stora omställningar. År 2008 var omorganiseringen i en planeringsfas; man befann sig liksom i startgroparna. De talrika förändringarna avspeglades i Akademin och kommer även framgent att föranleda betydande omorganiseringar också i Akademins egen verksamhet. I den forskningspolitiska debatten aktualiserades nya utmaningar som även Akademin för sin del kan hjälpa oss att möta. Sådana utmaningar är t.ex. infrastrukturpolitiken och dess förvaltning, sektorforskningens innehåll, det vetenskapliga stödet till regeringens olika politikprogram samt de förändringar i innovationssystemet som regeringens innovationspolitiska redogörelse till riksdagen kommer att medföra.
I behandlingen av den innovationspolitiska redogörelsen har Akademin betonat den vetenskapliga forskningens betydelse som en viktig grundval för innovationer. Genom långsiktig vetenskaplig forskning uppstår en djupgående kunskap om och förståelse av det undersökta fenomenet, samtidigt som forskarnas egen kreativitet växer. Kreativitet är en nödvändig förutsättning för alla innovationer.
Genomförandet av den nya strategin satte sin prägel på Akademins verksamhet. Nya strategiska linjer godkändes för den internationella verksamheten, forskningsprogrammen, kommunikationen och personalpolitiken. Det interna reformarbetet organiserades i temagrupper enligt den nya strategin.
Intensifierat internationellt samarbete är en viktig prioritering inom den finländska forskningspolitiken. Akademin inledde forskningssamarbete med flera latinamerikanska länder. Inom det vetenskapliga samarbetet gjordes nya spelöppningar också med de centrala asiatiska forskningsländerna Indien, Kina och Japan. Också Akademins samarbetsavtal med Republiken Korea stöder Asiensamarbetet. I överensstämmelse med statsrådets forskningspolitiska riktlinjer intensifierades det vetenskapliga samarbetet med samtliga grannländer, i synnerhet inom Östersjöområdet.
Finlands Akademi har en klar linje för hur vetenskapens premisser ska stärkas i vårt land. Även i framtiden bör Akademin utvecklas med utgångspunkt i dess redan existerande, unika starka sidor. En av dem är Akademins självständiga, oberoende ställning som en forskningspolitisk aktör som vuxit fram ur det vetenskapliga samhället självt. En sådan utgångspunkt erbjuder de bästa möjligheterna att upptäcka aktuella utvecklingsbehov inom vetenskapen och att trygga forskningens frihet. Med dessa förutsättningar kan Akademins personal med sin högklassiga sakkunskap i vetenskapsfrågor göra underverk.
Markku Mattila
generaldirektör
>sidtopp
Finlands Akademi är en ansvarsfull aktör
Temat för Finlands Akademis årsredovisning 2008 är ansvar. Republikens president Tarja Halonen behandlade på Finlands Akademis 60-årsfest i november 2008 Akademins ansvar som en central finländsk forskningsfinansiär. Presidenten sade att en grundläggande uppgift och ett tillräckligt skäl för vetenskapen är dess förmåga att utöka det mänskliga vetandet och tänja dess gränser.
Presidenten betonade vetenskapens och forskningens tudelade uppgift. Å ena sidan förväntas vetenskapen erbjuda svar och lösningar på problem som berör hela världen, såsom klimatförändringen, energikrisen, bristen på dricksvatten, fattigdomen och olika sjukdomar. Också i frågor som gäller samhällelig rättvisa, inlärning och kultur behöver vi ny kunskap. Vetenskapen och forskningen kan tjäna fosterlandet och mänskligheten. Å andra sidan uppfattas vetenskapen allt mer som en del av ekonomin och som en faktor som påverkar den nationella konkurrenskraften.
Finlands Akademis uppgift är att långsiktigt främja högklassig vetenskaplig forskning och nyttiggörandet av dess rön. Det är en uppgift som Akademin har axlat i 60 år. I denna årsredovisning skildras Akademins insats, prioriteringar och verksamhet år 2008.
Vetenskaplig kunskap och nya idéer uppstår allt oftare inom internationellt samarbete. Akademin har i synnerhet under de senaste decennierna utvecklat det internationella vetenskapliga samarbetet. I överensstämmelse med sin internationella strategi arbetar Akademin som en ansvarsfull internationell samarbetspartner. Akademin utreder med vilka länder och aktörer det är viktigt att bedriva samarbete som främjar såväl finländska forskningsorganisationer och enskilda forskare som kontrahentens intressen.
Som presidenten konstaterade i sitt tal har det i Finland rått en relativt stark konsensus om forskningspolitikens riktning och innehåll, eller åtminstone om de viktigaste riktlinjerna. Finlands Akademi har fungerat som expertorgan i forskningspolitiska frågor. Akademin känner sitt eget ansvar för att den finländska forskningspolitiken beaktar dels det inhemska forskarsamhällets och överlag hela samhällets tillstånd och behov, dels också globala förändringar och skyldigheter. Den ansvarsfulla hållningen syns enligt ordförandena för Akademins fyra vetenskapliga forskningsråd i synnerhet i de finansieringsbeslut forskningsråden fattar.
Presidenten underströk vikten av att vetenskapsidkarna och hela det vetenskapliga samhället är lyhörda för medborgarnas rättmätiga krav då man förväntar sig att vetenskapen ska lösa akuta problem i samhället eller då samhället förväntar sig att forskningen ska finna medel för att förbättra både människans och naturens välmåga. Akademins ansvarsfulla inställning till samhällets, de enskilda individernas och naturens problem och även andra akuta problem framträder bl.a. i de forskningsprogram den organiserar och finansierar samt i dess val och finansiering av nationella spetsforskningsenheter.
Ansvar har många ansikten. Ansvaret för att god vetenskaplig praxis följs vilar på hela forskarsamhället, men också varje enskild forskare har en särskild plikt som individ att i sina val iaktta god forskningsetik. Det sociala ansvarets etik innebär att forskarens primära skyldighet är att med sin verksamhet främja mänskliga värden. Detta återspeglas i de finansieringsansökningar som Akademin tar emot. Socialt ansvar förväntas också av en finansieringsorganisation.
Akademin har alltid främjat god vetenskaplig praxis och stärkt den etiska grunden för den forskning man finansierat. De forskningsetiska frågeställningarna varierar mellan olika discipliner och forskningsområden, såsom medicin, samhällsvetenskap, nanovetenskap etc. Forskningen utsätts också för ständigt nya etiska utmaningar som man bör kunna möta. Till dem hör bl.a. beställda undersökningar, den kommersiella exploateringen av forskningsresultaten samt forskningsresultatens offentlighetsvärde – viktiga frågor som Akademin behandlade på sitt 60-årsjubileumsseminarium på hösten.
Finlands Akademi känner ett ansvar för jämställdheten inom forskarkåren och för forskaryrkets ställning.
Akademin och dess fyra forskningsråd har integrerat ansvar för en hållbar utveckling i sin verksamhet. Akademin anser att vetenskapen och forskningen har ett stort ansvar, eftersom den kunskap och de innovationer som den alstrar kommer att omsättas i praktiken under de följande årtiondena. Hållbar utveckling kan främjas genom lokala, nationella och internationella politiska och administrativa beslut för vilka det är forskningens uppgift att ta fram tillförlitlig kunskap och nya arbets- och tankemodeller. Till exempel klimatförändringen och andra frågor som hänför sig till samhällets hållbara utveckling kräver en infallsvinkel som inkluderar många vetenskapliga discipliner. Där krävs en mångvetenskaplig kunskapsbas, en förmåga att analysera information samt en etisk approach till hur svaren ska sökas.
Satsningen på forskning som följer principerna för hållbar utveckling bör prioriteras inom de sektorer där målen för en hållbar utveckling inte kommer att uppnås inom de närmaste åren. Bra exempel på hur principen för hållbar utveckling kan beaktas är Akademins två forskningsprogram Hållbar produktion, hållbara produkter samt Hållbar energi.
För att forskningen ska vinna samhällelig acceptans är det viktigt att den kan erbjuda någon samhällsnytta. Akademin har låtit göra undersökningar av forskningens genomslag. Enligt dem har de finansierade projektens samhälleliga, industriella och kommersiella genomslag framträtt till exempel som nya produkter och processer, patent, licentiatavhandlingar och disputationer, framgång i forskarkarriären, metodologiskt kunnande, ny företagsverksamhet, teknologiska och sociala innovationer, regionala effekter, miljöeffekter samt effekter på utbildningen, hälsan och välfärden. Resultaten visar att Akademins forskningsfinansiering också i det här avseendet har varit framgångsrik.
Ett uttryck för forskarkårens och Akademins ansvar för Östersjön är den långsiktiga satsningen på att klargöra vilka slags forskningsinsatser och samhälleliga faktorer som kan bidra till att åtgärderna för att skydda Östersjön kan bli framgångsrika: Östersjöforskningsprogrammet (BONUS) 2003–2005, koordineringen av BONUS-ERA-NET 2004–2007 och nu senast medverkan som finansiär i det alleuropeiska Östersjöforskningsprogrammet.
Vetenskaplig kunskap är ett nödvändigt redskap för att vi ska kunna avvärja olika hot mot samhällsutvecklingen. I överensstämmelse med Vetenskaps- och teknologirådets rekommendation genomförde Finlands Akademi och Tekes åren 2005–2006 tillsammans framsynsprojektet FinnSight 2015 – Framtidsutsikter inom vetenskap, teknologi och samhälle. I projektet analyserades kompetensområden som det är viktigt att stärka genom forskning och innovationsverksamhet för att öka välståndet i samhället och stärka näringslivets konkurrenskraft. Både Akademin och Tekes har fortsatt att kartlägga forskningens genomslag.
I det pågående projektet Sight2009 kartlägger Akademin forskningens samhälleliga genomslag och hur det kan mätas. Som ett led i projektet publicerade Akademin och Tekes 2008 rapporten ”Vaikuttavuuskehikko ja indikaattorit” (”Schablon för och indikatorer på genomslag”), som introducerar en helhetssyn på vetenskapens, teknologins och innovationernas genomslag och definierar de viktigaste indikatorerna med vilka det kan beskrivas. Rapporten kan tjäna som underlag för en publikation om hela det finländska forsknings- och innovationssystemets genomslag och effekter.
Akademin axlar sitt samhällsansvar också genom att finansiera de strategiska centren för vetenskap, teknologi och innovation (SHOK).
Akademins främsta uppgift är att svara för att vetenskapen i Finland håller en hög nivå. Akademins ansvar utgår från de uppgifter som Akademin tilldelas i lagen.
>sidtopp
Akademins omvärld
I vår omvärld, det finländska forsknings- och innovationssystemet, pågår många reformer och strukturella förändringar som till viktiga delar har ett samband med universitetens ställning och villkor. Inom den statliga sektorforskningen förnyas strukturerna samtidigt som samarbetet mellan olika förvaltningsgrenar utvecklas. Detta påverkar sektorforskningsinstitutens samarbete med universiteten. Strategiska center för vetenskap, teknologi och innovation (SHOK) grundas inom sektorer som är viktiga med tanke på näringslivets och hela samhällets framtid.
Efterhand som de olika aktörernas ställning inom forsknings- och innovationssystemet förändras söker också deras samarbete nya former.
I sitt regeringsprogram konstaterar Matti Vanhanens andra regering att en innovationsstrategi ska utarbetas. Statsrådet godkände i oktober 2008 en innovationspolitisk redogörelse som fastslår de viktiga strategiska riktlinjerna för hur Finlands innovationspolitik och innovationsmiljö ska utvecklas.
Vetenskaps- och teknologirådet, som leds av statsministern, godkände rapporten ”Linjaus2008”, som pejlar utbildnings-, forsknings-, teknologi- och innovationspolitiken. Rådet definierar de nationella strategiska riktlinjerna och presenterar ett förslag till utvecklingsprogram för de närmaste åren. Vetenskaps- och teknologirådet, där också Finlands Akademis generaldirektör är medlem, omdöptes vid årsskiftet 2009 till Forsknings- och innovationsrådet.
En av de viktigaste frågorna för den finländska spetsforskningen är hur man ska lyckas göra forskaryrket så attraktivt att det också i fortsättningen finns högklassiga inhemska och utländska forskare i Finland samt hur forskningens infrastruktur ska kunna hållas i skick.
Finlands FoU-utgifter har uppskattats till 6,4 miljarder euro år 2008, vilket är omkring 200 miljoner euro mer än året innan. FoU-utgifternas andel av bruttonationalprodukten sjönk från de senaste årens nivå på 3,5 procent till 3,37 procent.
Förändringen 2008 föregicks av en mycket god period. Den reella tillväxten på över fem procent var den snabbaste efter millennieskiftet. Företagens FoU-utgifter växte med över 400 miljoner euro; inom högskolesektorn var tillväxten närmare 90 miljoner euro.
Statens FoU-satsning 2008 var 1,8 miljarder euro, vilket var 68 miljoner mer än 2007. Nominellt steg forskningsfinansieringen med 3,9 och reellt med 0,7 procent. FoU-satsningens andel av statens utgifter exklusive utgifterna för förvaltningen av statsskulden var 4,4 procent. Den offentliga FoU-finansieringens andel av bruttonationalprodukten sjönk till 0,95 procent.
Den FoU-finansiering som undervisningsministeriet beviljade steg med 27 miljoner euro och var år 2008 inalles 778 miljoner euro. Finlands Akademi hör till undervisningsministeriets förvaltningsområde. Det nya arbets- och näringsministeriets finansiering uppgick till 673 miljoner euro. En annan central finansiär, Tekes, hör till det ministeriets förvaltningsområde. FoU-finansieringen blev betydande också inom försvarsministeriets förvaltningsområde, men sjönk däremot inom jord- och skogsbruksministeriets, social- och hälsovårdsministeriets samt miljöministeriets förvaltningsområde.
Akademins andel av statens sammanlagda forskningsfinansiering steg till över 16 procent och var totalt 297 miljoner euro. För Tekes del var motsvarande siffror 29 procent och 526 miljoner euro.
Den största huvudklassen var i överensstämmelse med det samhällspolitiska målet allmänt främjande av vetenskap: i den huvudklassen skedde en ökning på 25 miljoner euro, huvudsakligen i form av Akademins forskningsfinansiering.
>sidtopp
Mer information
Forsknings- och utvecklingsverksamhet 2007, Statistikcentralen 2008: FoU-utgifterna sektorvis och deras BNP-andel 2001–2007 samt en uppskattning för 2008. www.tilastokeskus.fi
Finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet i statsbudgeten 2008, Statistikcentralen 2008: Statens totalutgifter samt FoU-finansieringen 1998–2008. www.tilastokeskus.fi
Finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet i statsbudgeten 2008, Statistikcentralen 2008: Statens FoU-finansiering enligt förvaltningsområde 2008. www.tilastokeskus.fi
Finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet i statsbudgeten 2008, Statistikcentralen 2008: Statens FoU-finansiering 2000–2008 enligt organisation, FoU-finansiering till gängse pris samt år. www.tilastokeskus.fi
>sidtopp
Akademins verksamhet
Akademins forskningsfinansiering växte. Akademin främjade högklassig forskning och projekt som stärker forskaryrkets ställning med totalt 287,2 miljoner euro år 2008. År 2007 var finansieringen 264 miljoner euro.
Akademins centrala finansieringsformer var forskningsprojekt, program (forskningsprogram och program för spetsforskningsenheter), forskningstjänster (akademiprofessorer och akademiforskare), forskardoktorers projekt samt programmet FiDiPro (Finland Distinguished Professor Programme).
Av Akademins finansiering gick största delen, 49 procent, till forskningsprojekt. Forskningsprogrammens andel var 6 och spetsforskningsenheternas 12 procent.
Ca 81 procent av finansieringen utbetalades till universitet. Av forskningsråden fick forskningsrådet för naturvetenskap och teknik det största beloppet: 93,9 miljoner euro.
Akademin tog emot 4 228 finansieringsansökningar, vilkas sammanlanda ansökta belopp uppgick till 1,2 miljarder euro. Året innan tog Akademin emot 4 824 ansökningar. I fråga om t.ex. de allmänna forskningsbidragen kunde 28 procent av ansökningarna bifallas, och det totala beviljade beloppet var 22 procent av summan av de ansökta beloppen. År 2007 var motsvarande siffror 27 resp. 21 procent.
>sidtopp
Finlands Akademis finansiering 2008:
Forskningsprojekt 49 %, 140 milj. euro
Forskningsprogram 6 %, 16,9 milj. euro
Avtalsfinansiering av spetsforskningsenheter 12 %, 34,5 milj. euro
Forskningstjänster 12 %, 35,6 milj. euro
Bilaterala samarbetsavtal och finansieringsandelar i internationella organisationer 2 %, 4,3 milj. euro
Forskarutbildning 13 %, 37,5 milj. euro
Övrig forskningsfinansiering 6 %, 18,4 milj. euro
(se den engelskspråkiga årsredovisningen, sid. 10)
Finlands Akademis finansiering 2008:
Universitet och universitetssjukhus 81 %, 232,9 milj. euro
Forskningsinstitut 9 %, 26,7 milj. euro
Utländska organisationer 7 %, 19,9 milj. euro
Övriga institutioner 3 %, 7,7 milj. euro
(se den engelskspråkiga årsredovisningen, sid. 11)
Finlands Akademis finansiering enligt forskningsråd 2008:
Forskningsrådet för naturvetenskap och teknik: 56,8 milj. euro
Forskningsrådet för kultur och samhälle: 65,4 euro
Forskningsrådet för biovetenskap och miljö: 93,9 milj. euro
Forskningsrådet för hälsa: 52,7 milj. euro
(se den engelskspråkiga årsredovisningen, sid. 11)
Finlands Akademis finansiering enligt vetenskaplig disciplin 2006–2008 (se den engelskspråkiga årsredovisningen, sid. 30)
Finlands Akademis finansiering enligt institution 2006–2008 (se den engelskspråkiga årsredovisningen, sid. 31)
De bifallna beslutens andel av alla ansökningar och av det sammanlagda ansökta beloppet inom den allmänna utlysningen av forskningsbidrag 2004–2008 (se den engelskspråkiga årsredovisningen, sid. 31)
>sidtopp
Forskningsprogram
Akademin fortsatte sin aktiva och mångsidiga verksamhet på forskningsprogrammens område. Året 2008 präglades av internationella teman och samhällsdialog. Akademins forskningsprogram fick stor synlighet både nationellt och internationellt.
Akademin hade elva pågående forskningsprogram. För två nya program ordnades utlysning, och därtill aktualiserades internationella utlysningar i samband med många program. Nya ansökningar bedömdes och beslut fattades om finansiering av enskilda projekt inom programmen. Fem slutförda forskningsprogram utvärderades, och Akademins strategi för forskningsprogrammen uppdaterades. Den förnyade strategin tar särskild hänsyn till de förändringar som skett både i den nationella och i den internationella omvärlden. Den ständigt hårdare internationella konkurrensen och de geografiska tyngdpunkternas förskjutningar till följd av de nya vetenskapsländernas växande satsningar på forskning kräver att Finland ytterligare intensifierar sitt vetenskapliga samarbete både på det nationella och det internationella planet. Inför dessa förändringar är det en allt viktigare uppgift för Akademin att stärka den långsiktiga vetenskapliga forskningens ställning och utveckla vårt forskningssystem.
Syftet med forskningsprogrammen är att systematiskt förnya och stärka forskningen inom noggrant utvalda, avgränsade temaområden. Forskningsprogrammen ska på lång sikt svara mot samhällets behov. Det mervärde de skapar växer fram ur samarbetet och växelverkan mellan forskare från olika discipliner, slutanvändare och forskningsfinansiärer.
Akademins forskningsprogram presenterades i medierna, och de medverkande forskarna deltog aktivt i den offentliga debatten. Inom ramen för forskningsprogrammet Makten i Finland ordnades i Kajana ett medborgarmöte som behandlade maktens nätverk i Kajanatrakten och medborgarnas egna erfarenheter av makt och maktlöshet. Forskningsprogrammet Näring, livsmedel och hälsa presenterade sig på mässan Terveys ja hyvä olo (Hälsa och välmåga) och berättade vilken betydelse forskningen inom programmet har för människornas vardag.
Programmen var synliga också på internationella forum. Tre forskningsprogram – neurovetenskap, beroendefrågor samt barns och ungas välfärd och hälsa – deltog i en av världens största konferenser på neuroforskningens område, Neuroscience 2008 i Washington, DC. Forskningsprogrammen erbjöd goda möjligheter att presentera den högklassiga finländska grundforskningen, finländska forskare samt Finlands Akademi, dess verksamhet och internationella finansieringssamarbete.
Forskningsprogrammet Hållbar energi inleddes i början av år 2008. Det är ett starkt internationellt program. I programmet finansieras elva konsortier och tre enskilda projekt via den nationella utlysningen, tre konsortier via den gemensamma utlysning N-INNER tillsammans med nordiska finansiärer och en tysk finansiär, ett konsortium via MATERA ERA-NET:s utlysning, två konsortier via en gemensam utlysning med Nationella naturvetenskapliga stiftelsen i Kina (National Natural Science Foundation of China, NSFC) samt fyra konsortier via en gemensam utlysning med Chiles vetenskaps- och teknologiråd (Chilean National Commission for Scientific and Technological Research, CONICYT).
Det internationella finansieringssamarbetet inom programmet växte ytterligare då Akademin genomförde en gemensam projektutlysning tillsammans med Brasiliens vetenskaps- och teknologiråd (National Council for Scientific and Technological Development, CNPq).
Öppningsseminariet med dess prominenta talare och representanter för industrin skapade en god helhetsbild av energisituationen och forskningsbehovet i Finland. De två forskningsprogrammen Hållbar produktion, hållbara produkter och Makten i Finland ordnade ett gemensamt tvärvetenskapligt seminarium med rubriken ”Makt och energi”.
Forskningsprogrammet Arbetets och välfärdens framtid påbörjades med ett öppningsseminarium i mars. Programmet omfattar fem konsortier och tolv fristående projekt. Förutom av Akademin finansieras de också av undervisningsministeriet och Arbetarskyddsfonden. Programmet ordnade i samarbete med programmet Makten i Finland och Österrikes vetenskapsministerium ett finsk-österrikiskt seminarium om migration.
Programmets frågeställningar och teman blev under årets lopp allt mer aktuella i och med den globala ekonomiska krisen. De snabba strukturella förändringarna inom arbetslivet och deras inverkan på människornas välfärd är en livsviktig samhällsfråga som kräver vetenskapligt förankrade lösningar. Det finns således en stark social beställning för forskningsprogrammet.
I den preliminära utlysningen för forskningsprogrammet Ubicom och kommunikationens mångfald tog Akademin emot 73 ansökningar, varav 37 gick vidare till den egentliga utlysningen. Till den andra utlysningen kopplades en finsk-kinesisk och en finsk-rysk gemensam utlysning, som bägge tog emot tio ansökningar.
Inom programmet finansieras femton inhemska projekt (elva konsortieprojekt och fyra fristående projekt) samt ett samfinansierat projekt tillsammans med Ryssland (rysk finansiär är Rysslands humanistiska vetenskapsfond RFH) och två samfinansierade projekt med Kina (kinesisk finansiär NSFC). Akademins finansieringsandel är nio miljoner euro.
De finansierade projekten omspänner alla temaområden i programmet. I programmet studerar man hur kommunikation och allestädes närvarande datateknik (ubicom) påverkar arbete och fritid. Meningen är också att ta fram tekniska lösningar som kan användas inom informationsförmedling, utbildning, kultur, underhållning samt tjänsteproduktion, exempelvis i hälsovården. Forskningsprogrammet tar fram ny kunskap och därpå baserade lösningar som grund för människocentrerade ubicom-tillämpningar. Temaområden för programmet är mänsklig växelverkan, effekter av kommunikation, produkter och tjänster samt växelverkan mellan människa och maskin. De fyraåriga projekten inom programmet inleder sitt arbete i början av 2009.
Forskningsprogrammet Utmaningar för folkhälsan mottog 48 konsortieansökningar, varav den internationella bedömningspanelen beslöt att finansiera elva i form av konsortier. Akademins finansieringsandel är 9,3 miljoner euro.
De tvärvetenskapliga konsortierna täcker programmets alla fyra temaområden: faktorer som skyddar och främjar hälsan, levnadsskeden och livets kritiska perioder, ojämlik hälsa och koncentration av hälsorisker samt bedömning av framtida hälsorisker. Programmet betonar åtgärder på ett tidigt stadium i stället för en sjukdomsfokuserad infallsvinkel.
Akademin finansierar programmet i samarbete med ett kanadensiskt hälsoforskningsinstitut (Canadian Institutes of Health Research, CIHR), Storbritanniens Medicinska forskningsinstitut (Medical Research Council, MRC) och norska Forskningsrådet. Det breda finansieringssamarbetet avspeglades i de finansierade projekten, av vilka ett är finsk-kanadensisk-engelskt, ett finsk-kanadensiskt och ett finsk-engelskt. Dessutom medverkar ett finsk-norskt konsortieprojekt. De fyraåriga projekten inleder sitt arbete i början av 2009.
Beredningen av Forskningsprogrammet för beräkningsvetenskaper – modeller och tillämpningar från samhällsvetenskap till naturvetenskap påbörjades. I augusti ordnades en forskarverkstad som samlade 110 forskare från olika ämnesområden. Programmet främjar användningen av beräkningsmetoder inom forskningen i hela samhället. Det ska också öka det tvär- och mångvetenskapliga samarbetet inom forskningen.
I programfinansieringen samarbetar Akademin med ERA-NET Plus och dess utlysning på systembiologins område (ERASysBio+). Dessutom ordnas en gemensam utlysning med kinesiska NSFC inom signalbehandling och beräkningsvetenskaper.
Beredningen av forskningsprogrammet Fotonik och moderna avbildningsmetoder slutfördes. Teknologiprojekt inom optik och optoelektronik (under det gemensamma namnet fotonik) har en stor samhällelig betydelse. Fotonik hör till de snabbast växande industribranscherna även i Finland. Forskningsprogrammets temaområde är brett och mångvetenskapligt.
Förutom nationellt finansierade projekt har Akademin preliminärt avtalat om samarbete med brasilianska CNPq, japanska Vetenskaps- och teknologimyndigheten (Japan Science and Technology Agency, JST), kinesiska NSFC och ryska grundforskningsfonden (Russian Foundation for Basic Research, RFBR).
Inom beredningen av forskningsprogrammet Barns och ungdomars välfärd och hälsa ordnades våren 2008 en öppen forskarverkstad i syfte att precisera programmets innehållsliga frågeställningar. Verkstaden samlade 140 deltagare. Programmets tre temaområden granskar barnens och de ungas hälsa ur ett mycket brett forskningsperspektiv.
Akademin har preliminärt avtalat om internationellt finansieringssamarbete med kanadensiska finansiärer som koordineras av kanadensiska CIHR samt om nationellt finansieringssamarbete med Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse.
Akademins styrelse beviljade förhandlingsfullmakt för forskningsprogrammet Klimatförändringen: hur den kan hanteras och stävjas och hur vi kan anpassa oss till den samt forskningsprogrammet Framtidens boende. Programmen bereds under år 2009.
Under året utvärderades fem avslutade forskningsprogram: Systembiologi och bioinformatik, Genmodifierade organismers inverkan på miljö, samhälle och hälsa, Ryssland i förvandling, Socialt kapital och förtroendenätverk och Hälsovårdsforskning.
Fyra utvärderingsrapporter publicerades: Socialt kapital och förtroendenätverk, Genmodifierade organismers inverkan på miljö, samhälle och hälsa, Hälsovårdsforskning och Framtidens elektronik.
>sidtopp
Nationella program för spetsforskningsenheter
För närvarande pågår två nationella program för spetsforskningsenheter. Inom dem finansierades totalt 41 enheter: 23 inom programmet för åren 2006–2011 och 18 inom programmet för åren 2008–2013.
Akademin ingick avtal om enheternas uppgifter och finansiering under det förra programmets andra hälft, dvs. perioden 2009–2011. Akademin finansierar programmets 23 spetsforskningsenheter med 34,5 miljoner euro under denna period. Akademins finansiering är i genomsnitt 1,5 miljoner euro per forskningsenhet, vilket motsvarar 16 procent av enheternas totala finansiering. Förutom Tekes och bakgrundsorganisationerna fortsätter Nokia Abp som avtalsfinansiär.
Under året utvärderades det samhälleliga genomslaget hos de spetforskningsenheter som var verksamma 2000–2005 och 2002–2007. Utvärderingsrapporten publicerades i februari 2009 (på finska, den engelskspråkiga rapporten kommer ut i maj 2009). Rapportens rekommendationer samt erfarenheterna av och responsen på programmen skapar ett underlag för den uppdatering av spetsforskningsstrategin som ska genomföras 2009.
Akademin spelade fortsättningsvis en aktiv roll i utvecklingen av spetsforskningsverksamheten. Syftet med de journalistbesök som ordnades vid spetsforskningsenheterna var att göra vetenskapen synligare och därigenom också införliva forskningens rön i den offentliga debatten och beslutsprocessen. Spetsforskningsenheterna utgör viktiga miljöer för forskarutbildningen. De forskare som utbildats i enheterna överför senare sin vetenskapliga kunskap och sitt kunnande till hela samhället.
Forskningen i spetsforskningsenheterna sker ofta inom forskningsområden som står i centrum för den offentliga debatten. Enheterna studerar till exempel naturens diversitet och dess bevarande, klimatförändringen, energifrågor och behandling av olika sjukdomar, såsom Alzheimers sjukdom.
>sidtopp
Nordiska program för spetsforskningsenheter
Akademin finansierade fyra pågående nordiska program för spetsforskningsenheter.
Inom programmet Livsmedel, näring och hälsa (NCoE Food, Nutrition and Health, 2007–2011) finansieras tre enheter, varav en koordineras från Finland och de två andra har finländska medverkande. Bland programmets finansiärer finns organisationer från samtliga nordiska länder. Hela programfinansieringen uppgår till ca 11,5 miljoner euro. Akademins finansieringsandel 2008 var 225 000 euro.
I programmet för välfärdsforskning (NCoE Welfare, 2007–2011) finansieras två enheter, varav den ena koordineras av finländare och den andra har finländska forskargrupper. Hela programfinansieringen uppgår till ca 9,3 miljoner euro. Akademins finansieringsandel 2008 var 287 000 euro.
Inom det molekylärmedicinska spetsforskningsprogrammet (NCoE Molecular Medicine, 2004–2009, NOS-M) finansieras tre enheter, varav en koordineras av finländare och två har finländska forskargrupper. Hela programfinansieringen uppgår till ca 6 miljoner euro. Akademins finansieringsandel 2008 var 120 000 euro.
Inom det humanistiska och samhällsvetenskapliga spetsforskningsprogrammet (NCoE Humanities and Social Sciences, 2005-2010, NOS-HS) finansieras fyra enheter, som alla har också finländska forskare. Hela programfinansieringen uppgår till ca 8,5 miljoner euro, varav Akademins andel år 2008 var 229 000 euro.
Den internationella utvärderingen av programmet Globala förändringar (NCoE Global Change, 2003–2007) genomfördes 2008. Utvärderingsrapporten publicerades i januari 2009.
>sidtopp
Forskaryrkets ställning
Den stora förändringen vad gäller stärkande av forskaryrket och dess ställning var överföringen av forskarskolesystemet till Akademin. Undervisningsministeriet flyttade beslutsprocessen samt utvecklings- och uppföljningsverksamheten beträffande forskarskolorna till Akademin från och med ingången av 2008.
Akademin öppnade den nionde nationella forskarskoleutlysningen i april. Fram till slutet av augusti kunde man ansöka om sammanlagt 901 forskarskoleplatser, 20 koordinatorsuppdrag samt verksamhetsbidrag för åren 2010–2013. Sammanlagt 154 ansökningar lämnades in. De bedömdes i sina respektive forskningsråd, och vid behov begärdes utlåtanden också av andra forskningsråd. I bedömningen fäste man särskilt avseende vid forskarskolans vetenskapliga och organisatoriska kvalitet och dess nationella och internationella samarbete samt vid behovet av doktorer inom respektive sektor. Forskningsråden gav i december sina förslag till den särskilda sektion för forskarskolefrågor som Akademins styrelse hade tillsatt.
Akademin deltog i planeringen och genomförandet av ett arbetsseminarium som behandlade den s.k. tredje cykelns internationalisering. Seminariet ordnades av den nationella Bologna-expertgruppen. I september-oktober ordnade undervisningsministeriet det internationella Bologna-seminariet ”3rd Cycle Degrees: Competence and Research Career”.
Undervisningsministeriets arbetsgrupp för forskaryrkets ställning avgav sin rapport och sina åtgärdsförslag. Rapporten består huvudsakligen av en beskrivning av en forskarkarriär i fyra steg och ger olika rekommendationer om hur den kan genomföras. Akademin deltog aktivt i arbetsgruppens arbete och fortsätter att intensifiera sina åtgärder för att stärka forskaryrkets ställning.
En representant för Akademin deltar i EU:s styrgrupp för frågor som gäller forskarnas mobilitet (Steering Group for Human Resources and Mobility). Akademin medverkar i det samarbetsforum (Member Organisation Forum on Research Careers) som Europeiska vetenskapsstiftelsen (European Science Foundation, ESF) bildat för sina medlemsorganisationer. Syftet med forumet är att med forskningsfinansieringens hjälp försöka finna lämpliga sätt att främja forskaryrkets ställning. Akademin har aktivt deltagit också i verksamheten inom Europeiska nätverket för forskarkarriären (European Network on Research Career, ENRC). Gruppen består huvudsakligen av forskningsfinansiärer, och den sammanträder två gånger om året för att diskutera frågor i anslutning till forskaryrket och dess ställning.
Tjänsteforskare är en av Akademins viktigaste finansieringsformer som stöder forskaryrkets ställning. Forskningstjänsterna ger forskarna utomordentliga möjligheter att koncentrera sig på självständigt och krävande vetenskapligt arbete. Akademin har 267 akademiforskares och 40 akademiprofessors tjänster.
Akademin beviljade finansiering för 169 treåriga forskardoktorstjänster. Därtill dem fick de sju mest begåvade unga forskarna i denna grupp sammanlagt 641 500 euro i finansiering för att grunda en egen forskningsgrupp.
Finansieringsprogrammet Finland Distinguished Professor Programme (FiDiPro) har framgångsrikt erbjudit universitet och forskningsinstitut möjligheter att anställa visstidsanställa utländska forskare eller finländska forskare som under en lång tid arbetat utomlands för att bedriva forskning i Finland. I bägge fallen förutsätts att forskarna är på professorsnivå. Finansieringsformen är gemensam för Akademin och Tekes. Det var andra gången Akademin medverkade i utlysningen. Akademin beslöt att ta med tretton projekt med tillsammans tolv spetsforskare i programmet. Sammanlagt finansierar Akademin nu 28 FiDiPro-professorer. Totalt finansierar Akademin FiDiPro-projekt med 19,6 miljoner euro.
Akademin har förbundit sig att främja jämställdhet och förebygga diskriminering i all sin verksamhet. Ett centralt redskap i det arbetet är Akademins jämställdhetsplan, som uppgörs med regelbundna intervaller.
År 2008 fattade Akademins styrelse beslut om att förlänga den år 2005 godkända jämställdhetsplanen ända till år 2010. Styrelsens linje underströk och förtydligade alla aktörers roll och ansvar för att jämställdheten verkställs och diskriminering hindras i Akademin. Jämställdhetsplanen innehåller närmare 40 åtgärdsrekommendationer som gäller såväl forskningsfinansieringen som förvaltningsämbetets arbete. Fokusområden i jämställdhetsplanen är förbud mot diskriminering och trakasserier, rekryteringen och avancemang i karriären, kombination av arbete och familjeliv samt olika åtgärder som gäller forskningsfinansieringen och forskarkarriären (vetenskapskommunikation, experter, finansieringsformer, internationellt samarbete).
Redan 2007 fäste Akademin vid tillsättandet av akademiprofessorer särskild uppmärksamhet vid hur de vetenskapliga forskningsråden har beaktat jämställdhetsplanen i sina kandidatuppställningar. Så steg också kvinnornas andel år 2008 till 40 procent av de utnämnda akademiprofessorerna och 49 procent av akademiforskarna. I slutet av 2008 var 13 procent av akademiprofessorerna och 40 procent av akademiforskarna kvinnor.
Exempelvis utsågs på förslag av forskningsrådet för naturvetenskap och teknik en kvinnlig forskare inom naturvetenskap och teknik till akademiprofessor för perioden 2009–2013. Endast en gång tidigare har en kvinnlig forskare utnämnts till akademiprofessor inom dessa forskningsområden. Av de arton akademiforskartjänster som forskningsrådet tillsatte gick knappt 30 procent till kvinnliga forskare.
>sidtopp
Internationell verksamhet
Tyngdpunkten inom den internationella verksamheten låg i Europa. Europeiska forskningsområdet (European Research Area, ERA) befinner sig i en kraftig utvecklingsfas. Av den anledningen och i överensstämmelse med sin internationella strategi är Akademin en aktiv forskningspolitisk aktör i Europa.
EU-kommissionen publicerade fem meddelanden och initiativ för att förstärka ERA-bygget. Initiativen är viktiga vägvisare också inom den finländska forskningspolitiken. Akademin beaktar redan nu initiativet om gemensam programplanering i sin nya strategi för forskningsprogram. Ett av initiativen gäller ERA:s internationella dimension.
Tillsammans med kommissionen samt forskningsfinansiärer från de nordiska och de baltiska länderna ordnade Akademin en verkstad om eventuellt regionalt samarbete med länder utanför Europa. Något liknande seminarium har inte ordnats tidigare, inte heller någon verkstad. Målet var att granska de nordiska forskningsfinansiärernas internationella strategier i förhållande till kommissionens färska meddelande ”A Strategic European Framework for International Science and Technology Cooperation”. På verkstaden funderade man hur redan existerande samarbetsstrukturer – NordForsk, NOS, NER – kan användas inom ERA-kontexten.
Europeiska strategiska forumet för forskningens infrastrukturer (European Strategy Forum on Research Infrastructures, ESFRI) är ett led i ERA:s mål att skapa europeiska forskningsmiljöer av högsta klass och därigenom se till dels att europeiska forskare stannar kvar i Europa, dels att också forskare från icke-europeiska länder söker sig till Europa. En hörnsten då man vill stärka forskningsområdet är investeringar i den europeiska forskningens infrastrukturer, som antingen kan vara koncentrerade till en viss plats (t.ex. CERN, ITER), organiserade som nätverk (t.ex. observationsstationer) eller virtuella (datanätverk).
Infrastrukturer av internationell nivå kan inte enskilda länder längre finansiera, utan där krävs flera länders långsiktiga förbindelse att medverka i projekten. ESFRI uppdaterade sin första färdplan (från år 2006) för viktiga framtida infrastrukturer för forskningen i Europa. Vägkartan för 2008 innehåller 44 projekt.
Finländska forskare har aktivt varit med om att bedöma behovet av nya infrastrukturer och betydande reformprojekt samt hur de ska förverkligas och finansieras. Ledande vetenskapsrådgivare Eeva Ikonen från Finlands Akademi var ordförande för färdplansgruppen för miljösektorn, och fyra finländska forskare fungerade som vetenskapliga experter för olika färdplansgrupper.
I Finland genomfördes undervisningsministeriets projekt för en nationell kartläggning av forskningens infrastrukturer och för uppgörande av en färdplan.
EU:s sjunde ramprogram för forskningen har ur finländsk synvinkel börjat i gynnsamma tecken. Akademin är ansvarigt organ i Finland inom två av ramprogrammets specifika program och inom sex delområden.
- Huvudavdelningen Samarbete: hälsa, miljö och klimat, samhällsvetenskaper och humaniora
- Huvudavdelningen Idéer: Europeiska forskningsrådet (European Research Council, ERC)
- Huvudavdelningen Människor: Marie Curie
- Huvudavdelningen Kapaciteter: forskningens infrastrukturer, vetenskapen i samhället, internationellt samarbete.
Informationsmöten om de program som Akademin svarar för ordnades vid olika universitet. Information spreds också med bulletiner, e-postlistor och webbsidor. Tillsammans med Finlands EU-FoU-sekretariat ordnade Akademin i anslutning till huvudavdelningen Människor en serie seminarier på åtta orter. Akademin hjälpte också finländska sökande att göra sina ansökningar genom att bevilja 22 projekt finansiering för beredning av ansökan.
Akademin medverkar i två INCO-NET-nätverk inom ramprogrammet. I nätverken söker man gemensamma forskningsämnen för ramprogrammet och utvecklar FoU-dialogen mellan EU och tredje länder. I EU:s och Latinamerikas gemensamma projekt EULARINET deltar Akademin inom ett delområde som utökar samarbetet mellan företagen och forskarsamhällena i Finland och de latinamerikanska länderna. Dessutom deltar Akademin i projektet INCO-NET EECA, som utvecklar samarbetet och väcker debatt kring FoU-frågor mellan EU, Östeuropa och Centralasien.
I enlighet med sin internationella strategi har Akademin höjt kunskapen om EU-frågor i sitt eget förvaltningsämbete och i styrelsen. Akademins styrelse har under sin mandatperiod traditionellt hållit ett möte i Bryssel, där man träffat kommissionens tjänstemän och andra påverkare. Akademins generaldirektör och överdirektör med ansvar för forskningen besöker regelbundet Bryssel, och dessa besök är viktiga kanaler för informations- och tankeutbyte. Vid Akademins EU-luncher i Finland har man diskuterat aktuella teman och hur de påverkar Akademins verksamhet. Förvaltningsämbetets ledning och programcheferna har deltagit i särskilda informationskurser om EU:s FoU-policy och finansieringsmöjligheter både i Finland och i Bryssel.
Personer med ansvar för EU-frågor har aktivt utbildat sig genom tjänstemannautbyte och vid kurser och seminarier som anordnats av olika aktörer.
En viktig händelse för den finländska forskningsförvaltningen och för hela det finländska vetenskaps-, teknologi- och innovationssystemet var utnämningen av Akademins tidigare överdirektör med ansvar för forskningen Anneli Pauli till vice generaldirektör för kommissionens generaldirektorat för forskningen.
ERA-NET-nätverken har allt sedan år 2003 varit viktiga redskap då nationella europeiska forskningsprogram kopplats samman till större nätverk och då gemensamma utlysningar byggts upp. ERA-NET har banat väg för en alleuropeisk programplanering. Programplaneringen fördjupar samarbetet ytterligare så att medlemsstaterna tillsammans fastslår de omfattande, för alla gemensamma forskningsbehov utifrån vilka det är förnuftigt att samarbeta. Samtidigt tar man sikte på att göra forskningen i Europa mindre splittrad och på att undvika överlappande verksamheter och utöka det gränsöverskridande forskningssamarbetet.
Akademin koordinerade ett ERA-NET-projekt och medverkade som partner i fjorton. Nästan alla ERA-NET-nätverk hade år 2008 avancerat till en punkt där de antingen planerade eller genomförde europeiska forskningsprogram i form av gemensamma utlysningar eller annat samarbete. Akademins forskningsråd finansierade internationella ERA-NET-baserade utlysningar och finländska forskargrupper som var framgångsrika i dem. Sammanlagt uppgick denna finansiering till 14 miljoner euro.
ERA-NET-projektet BONUS-ERA-NET (BONUS for the Baltic Sea Science – Network of Funding Agencies), som Akademin tidigare koordinerade, avslutades. Det europeiska BONUS EEIG, som Östersjöländerna grundat för att koordinera sitt gemensamma forskningsprogram, fortsatte beredningen av detta gemensamma forskningsprogram i överensstämmelse med artikel 169 i EU:s grundfördrag. BONUS EEIG är en självständig organisation där Akademin är medlem tillsammans med forskningsfinansiärer från många andra Östersjöländer. BONUS EEIG:s sekretariat är förlagt till Finland.
Den första utlysningen inom Östersjöländernas gemensamma forskningsprogram BONUS genomfördes med s.k. ERA-NET Plus-finansiering, med Östersjöländerna och EU-kommissionen som finansiärer. I utlysningen fattades beslut om att finansiera 16 forskningsprojekt med 22 miljoner euro. I projekten medverkar över hundra forskningsinstitut och universitet från Östersjöländerna. Fyra av forskningsprojekten koordineras av finländare. Projekten är mångvetenskapliga och studerar bl.a. ekonomiska och samhälleliga metoder för att kontrollera miljöriskerna i Östersjön. Dessutom ska projekten utöka vår delvis bristfälliga naturvetenskapliga kunskap i frågor som gäller skyddet av Östersjön. Inom den första utlysningen finansierar Akademin forskningsprojekt med totalt fyra miljoner mark.
Vissa ERA-NET-projekt sökte fortsatt finansiering av kommissionen för att inleda den s.k. ERA-NET Plus-utlysningen, där de länder som medverkar i ERA-NET tillsammans med kommissionen finansierar forskningskonsortier eller fortsätter att utveckla sitt samarbete med hjälp av ett nytt ERA-NET-projekt. Inom vissa ERA-NET fortsätter samarbetet till exempel i form av gemensamma utlysningar utan särskild finansiering från kommissionen.
Ett helt nytt ERA-NET-projekt, ERA.Net.RUS, beviljades finansiering av kommissionen. Projektet, som ska utveckla forskningssamarbetet mellan EU och Ryssland, inleder sin verksamhet under år 2009. Finlands Akademi medverkar i projektet och svarar för den del där man tar fram en modell för hur EU:s och Rysslands vetenskaps-, teknologi- och innovationsprogram ska koordineras. Den delen är av stor vikt för hela projektet, eftersom det skapar en grundval för de planerade gemensamma åtgärderna, såsom gemensamma pilotutlysningar och planeringen av ett gemensamt program.
Akademin anslöt sig som observatör till New INDIGO ERA-NET, som ska utveckla och stärka samarbetet med Indien på alleuropeisk nivå. Det år 2008 påbörjade projektet Asia NORIA-Net (Nordic-Asian Research Funding Cooperation NORIA-Net/Asia NORIA-Net), som Akademin koordinerar, tar sikte på nordiskt mervärde ur samarbetet med både Indien och Kina.
Projektet NORFACE (New Opportunities for Research Funding Co-operation in Europe), som koordineras av Akademin, utvecklar samarbetet mellan femton vetenskapsorganisationer som finansierar samhällsvetenskaplig forskning. NORFACE öppnade utlysningen till sitt forskningsprogram “Migration in Europe – Social, Economic, Cultural and Policy Dynamics”. Inom programmet finansieras alleuropeiska forskningsprojekt som studerar migrationsfrågor. Programfinansieringen uppgår till ca 29 miljoner euro, varav ca 23 miljoner kommer från de vetenskapliga organisationer som medverkar i NORFACE. Därtill har NORFACE sökt sex miljoner euro i ERA-NET Plus-finansiering från EU-kommissionen. Akademin finansierar forskningsprogrammet med ungefär en miljon euro. Programmet fungerar enligt den s.k. ”common pot”-principen, där de vetenskapligt högklassigaste projekten beviljas finansiering utan hänsyn till nationella finansieringsandelar.
Vid programmets första utlysning inkom 240 preliminära ansökningar, av vilka 45 gick vidare för att lämna in en fullständig ansökan. Bland dessa fanns sjutton finländska forskargrupper. Finansieringsbesluten fattas i juni 2009. De projekt som finansieras måste ha forskargrupper från minst tre länder som medverkar i NORFACE. Gruppernas finansiering varierar mellan en halv miljon och fyra miljoner euro. Projekten arbetar under högst fyra år. I programmet kan också forskare från utvandringsländer beviljas finansiering.
I Europeiska forskningsrådets (ERC) första utlysningar hade forskare som är verksamma i Finland stora framgångar. I utlysningen för unga forskare (ERC Starting Grant) kom sju forskningsprojekt till Finland. Dessutom genomför två finländare sina ERC-projekt i Storbritannien. De som var framgångsrika i utlysningarna har starka band till Akademin. Av de unga forskare som fick bidrag arbetar fem som akademiforskare, en är forskardoktor och en har ett pågående forskningsprojekt som finansieras av Akademin. I utlysningen inlämnades totalt 9 167 ansökningar, varav omkring 300 beviljades finansiering.
I utlysningen för avancerade forskare (ERC Advanced Grant) kom nio forskningsprojekt till Finland. Också dessa forskare har fått betydande finansiering från Akademin. Fem är akademiprofessorer, fem leder spetsforskningsenheter och en leder en forskningsgrupp inom en spetsforskningsenhet. Därtill ingår en FiDiPro-professor och en forskare som tidigare har innehaft akademiforskares tjänst. Inalles inlämnades 2 167 ansökningar, varav minst 275 beviljas finansiering.
Tre personer från Akademins förvaltningsämbete deltog i bedömningen av ERC-ansökningarna i Bryssel.
Europeiska vetenskapsstiftelsens (ESF) verksamhet deltog Akademin i via den europeiska forskningspolitiken och forskningsfinansieringen och via samarbetet mellan europeiska forskningsfinansiärer. Ordförandena för ESF:s permanenta kommittéer väljs för tre år i sänder, och år 2008 valdes nya ordföranden för den mandatperiod som börjar 2009. Till ordförande för kommittén för naturvetenskap och teknik (Standing Committee for Physical and Engineering Sciences) valdes professor Mats Gyllenberg från Finland.
Akademin deltog i ESF:s olika forum för medlemsorganisationer (Member Organisation Fora). På forumen förs gemensamma diskussioner på europeisk nivå om viktiga och aktuella frågor i anslutning till forskningspolitik och forskningsförvaltning med siktet inställt på att utveckla en god gemensam praxis. Akademin har deltagit i fem sådana forum: främjandet av socialvetenskapernas internationalisering i Öst- och Centraleuropa, sakkunnigbedömning, forskaryrket, utvärdering av finansieringssystem och research programmes, och forskningens integritet.
Akademin deltog i finansieringen av ett flertal forskningsprogram och forskningsnätverk som ESF initierat samt i utvecklingen av finansieringssamarbetet. Beträffande EUROSCORES-forskningsprogrammen förkortades både behandlingstiden och tiden för ansökningsförfarandet i såväl ESF som Akademin. Ansökningsprocessen och bedömningen sker inom ESF. Akademins forskningsråd beviljar årligen omkring två miljoner euro i bidrag till finländska forskargrupper som verkar inom konsortier som ESF finansierar. Därtill deltar forskningsråden i totalt ett fyrtiotal nätverk för forskningsprogram inom ESF.
År 2008 beslöt Akademin att gå med i fem EUROSCORES-program:
- Maximizing the Impact of Graphene Research in Science and Innovation (EuroGRAPHENE): forskningsrådet för naturvetenskap och teknik
- Ecological and Evolutionary Functional Genomics (EuroEEFG): forskningsrådet för biovetenskap och miljö
- European Collaborative Research on Cooling in Acute Ischemic Stroke (EuroCOOLS): forskningsrådet för hälsa
- European Comparisons in Regional Cohesion, Dynamics and Expressions (EuroCORECODE): forskningsrådet för kultur och samhälle
- Synthetic Biology: Engineering Complex Biological Systems (EuroSYNBIO): forskningsrådet för naturvetenskap och teknik, forskningsrådet för biovetenskap och miljö samt forskningsrådet för hälsa.
- Tillsammans med bioteknologiska avdelningen (Department of Biotechnology, DBT) vid Indiens vetenskaps- och teknologiministerium ordnade Akademin ett seminarium om biomarkörer och diagnostik. I det sammanhanget ordnades också ett halvtidsseminarium för de fem projekt som hade beviljats bidrag vid 2005 års utlysning inom medicinsk bioteknik.
Akademin beslöt att tillsammans med DBT finansiera två treåriga projekt inom den år 2007 öppnade gemensamma projektutlysningen inom miljöbioteknik. Dessutom beviljade Akademin stipendier för några studerandes arbete i Indien. I december öppnade Akademin tillsammans med Tekes och DBT en gemensam projektutlysning inom medicinsk diagnostik. Beträffande ERA-NET-samarbetet med Indien.
Akademin utvecklade och ökade aktivt sitt finansieringssamarbete med Japan. Tillsammans med den japanska organisationen för vetenskapsfrämjande (Japan Society for the Promotion of Science, JSPS) ordnade Akademin en gemensam projektutlysning inom core-programmet. Via utlysningen finansierades fyra finsk-japanska projekt. Utlysningens temaområden tangerar forskningsprogrammet Ubicomp och diversifierad kommunikation.
Akademin ingick ett avtal om trepartssamarbete med Japans vetenskaps- och teknologimyndighet JST och Tekes. På basis av avtalet öppnades den första gemensamma projektutlysningen inom temaområdet funktionella material. Den gemensamma utlysningen kommer att upprepas de två följande åren och gäller då temaområdena i forskningsprogrammet Fotonik och moderna avbildningsmetoder.
Genom utlysningen i januari 2008 finansierades åtta finländares forskning vid japanska universitet och åtta finländska seminarieföreläsares resor till Japan. Dessutom understödde Akademin tre finsk-japanska seminarier.
Akademin upprätthöll regelbunden kontakt med Finlands Japaninstitut och deltog i dess evenemang, där Akademin och olika japanska aktörer presenterade samarbetet på forskningsfinansieringens område. Finlands Japaninstitut genomför ett finsk-japanskt vetenskaps-, teknologi- och kulturprogram åren 2007–2011. Akademin följer programmet och deltar också i dess genomförande. Akademin är representerad i delegationen och styrelsen för institutets stiftelse.
Samarbetet med Latinamerika växte. På våren 2008 arrangerade Akademin tillsammans med det chilenska vetenskaps- och teknologirådet (CONICYT) en verkstad om inlärning. Chilenska forskare erbjöds möjligheter att stifta bekantskap med den inlärningsforskning som bedrivs vid olika universitet i Finland. Akademin och CONICYT beredde en gemensam utlysning inom utbildning och inlärning 2009.
Vid statsminister Matti Vanhanens besök i Brasilien undertecknade Akademins generaldirektör Markku Mattila ett avtal med det brasilianska nationella vetenskaps- och teknologirådet (CNPq). Avtalets första konkreta steg var en gemensam utlysning i anslutning till Akademins forskningsprogram Hållbar energi.
Utrikesministeriets enhet för Latinamerika samt finska ambassaden i Brasilien har stött och hjälpt Akademin i samarbetets initialskede.
Som partner i projektet EULARINET-INCO-NET deltog Akademin i EU:s och Latinamerikas samt EU:s och Sydamerikas gemensamma Networking and Priority Setting-verkstäder i Argentina och Mexiko.
Tillsammans med Kinas nationella naturvetenskapliga stiftelse (NSFC) genomförde Akademin en gemensam projektutlysning inom temaområdet ubicom och kommunikationens mångfald. Till teman för utlysningen 2009 valdes signalbehandling och beräkningsvetenskaper. Dessutom kom de två organisationerna överens om att år 2009 arrangera ett gemensamt seminarium kring energiforskning. Med Kinas socialvetenskapliga akademi (Chinese Academy of Social Sciences, CASS) förhandlade Akademin om ett gemensamt seminarium 2009 inom komparativ rätt. På basis av sina avtal med NSFC, CASS och Kinas vetenskapsakademi (Chinese Academy of Sciences, CAS) finansierade Akademin dessutom tretton kinesiska forskares arbete i Finland och fjorton finländska forskares arbete i Kina.
I styrelsen för nordiska forskningsrådet NordForsk representeras Finland och Akademin av överdirektören med ansvar för forskningen Riitta Mustonen. Akademin deltog i finansieringen av NordForsk och i planeringen och genomförandet av dess verksamhet.
De nordiska forskningsfinansiärernas gemensamma projektutlysning startades av NordForsk år 2007 och fortsatte år 2008. NordForsk beviljar projekten tvåårig finansiering, och alla viktiga nordiska grundforskningsfinansiärer deltar i finansieringen. Akademin är med i fyra projekt som på basis av den första utlysningen inledde sin verksamhet 2008. För två av dem är Akademin koordinator: Nordic-Asian Research Funding Cooperation och Development of Peer Review in the Nordic Context. De två övriga projekten som Akademin deltar i är: The Use of Bibliometrics in Research Policy and Evaluation Activities och The Nordic eScience Initiative.
I utlysningen 2008 deltog Akademin i två nya projekt: Nordic Research Infrastructure Network och Nordic Network for International Research Policy Analysis. Bägge projekten inleder sitt arbete 2009.
Akademin förbereder sig för att delta i genomförandet av det spetsforskningsinitiativ inom klimat-, energi- och miljösektorn som de nordiska statsministrarna fattade beslut om i juni 2007. Initiativet administreras av NordForsk, Nordiska innovationscentret NICe och Nordisk Energiforskning NEF. Initiativet presenterades på globaliseringsforumet i Island i februari 2009.
Spetsforskningsinitiativet är ett svar på de stora utmaningar som globaliseringen medför. Meningen är att det ska fokusera på klimatrelaterade problem och på olika lösningsmodeller för dem. Programmet ska sträcka sig från klimatforskning och klimatpolitik ända till innovationer, systemlösningar och rena bränslen inom energisektorn, och det förutsätter att spetsforskningen kan kombineras med nya innovationer. Programmet ska ha nära kontakter till näringslivet. Dess finansiering har beräknats till 680 miljoner euro under fem års tid.
Akademins forskningsråd deltog i arbetet inom de nordiska vetenskapliga forskningsrådens samarbetsorgan, Nordiska samarbetsnämnden (NOS). Samarbetsorganet för de humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsråden NOS-HS arrangerade en utlysning där fjorton samnordiska forskarverkstäder beviljades totalt 500 000 euro i finansiering. Finländska forskare medverkar i sex av verkstäderna. Av bidraget gick 65 procent till verkstäder inom humaniora, 15 procent till samhällsvetenskapliga verkstäder och 20 procent till verkstäder som inkluderade bägge disciplinerna.
NOS-HS öppnade en projektutlysning där omkring tio fyraåriga projekt finansieras. Finansieringsbesluten fattas i början av 2009. NOP-HS, som är underställt NOS-HS och finansierar publikationsverksamhet inom samhällsvetenskaper och humaniora, understödde trettio samnordiska publikationer.
Akademin genomförde tillsammans med Rysslands humanistiska vetenskapsfond (RFH) en gemensam utlysning inom språkvetenskap. Temat för utlysningen var finskan och ryskan i en mångkulturell värld. Fyra projekt beviljades finansiering; Akademins andel var 1,2 miljoner euro. Dessutom arrangerade Akademin och RFH en gemensam utlysning i anslutning till forskningsprogrammet Ubicom och kommunikationens mångfald. Inom utlysningen finansierades ett konsortieprojekt, där Akademins finansieringsandel är 679 000 euro.
I maj ordnade Akademin tillsammans med RFH och Rysslands nationella forskningsinstitut för missbruksfrågor en internationell konferens om beroendeforskning. Konferensen ordnades i Moskva och samlade omkring 350 deltagare.
Akademin förhandlade med Rysslands grundforskningsfond RFBR om medlemskap i projektet BONUS+ och om hur samarbetet ska utvecklas de närmaste åren.
>sidtopp
Bedömning och utvärdering
Akademins utvärderingsverksamhet gäller forskningssystemet samt den egna organisationen och dess arbetsprocesser. Bedömning av inkomna ansökningar är en annan sida av Akademins bedömnings- och utvärderingsverksamhet. De forskningsprogram och program för spetsforskningsenheter som Akademin finansierar utvärderas av utomstående experter då programmen avslutats. År 2008 utvärderades fem forskningsprogram, och därtill publicerades utvärderingsrapporterna för fyra andra forskningsprogram.
Akademin har utvärderat enskilda vetenskaps- och forskningsgrenar allt sedan 1983. Under åren 1998–2008 har sammanlagt sexton utvärderingar gjorts. Utvärdering av enskilda vetenskaps- och forskningsgrenar är ett viktigt sätt att utveckla både forskningen och forskningspolitiken och att väcka debatt. År 2008 utvärderades forskningen inom maskinteknik, och dessutom publicerades den år 2007 gjorda internationella utvärderingen av vattenforskningen. Utvärderingarna av forskningen i konstarter och den kliniska medicinska forskningen påbörjades.
I projektet Sight2009 utvärderade Akademin vetenskapens tillstånd och nivå i Finland. Viktiga teman var forskningssystemets strukturella utveckling, Finlands växande internationella kontakter och vetenskapen i samhället. I projektet bedömer de vetenskapliga forskningsråden den finländska vetenskapens styrkor och svagheter inom sina respektive forskningsområden. Forskningsråden har arrangerat åtskilliga verkstäder som engagerat över hundra experter.
Akademin och Tekes offentliggjorde utvärderingsprojektet VINDI (endast på finska), som definierar de viktigaste indikatorerna på genomslag och effekter.
>sidtopp
Forskningsrådens arbete
Beträffande Akademins fyra forskningsråd och deras arbete 2008, se den engelskspråkiga årsredovisningen. (Se den engelskspråkiga årsredovisningen, sidorna24 – 29.)