ÅRSREDOVISNING 2006

Akademins forskningsfinansiering 2006

• Akademins omvärld
• Internationell verksamhet
• Gemensamma utlysningar öppnar nya möjligheter
• Nordiskt samarbete
• Infrastrukturer

Forskningsprogram och spetsforskningsenheter

• Forskningsprogram
• Nationella program för spetsforskningsenheter
• Risktagning inom forskningsfinansieringen

Genomslag, verkningsfullhet

• Vetenskaplig framsyn och utvärdering är nödvändig
• Den första framsynen i sitt slag i Finland
• Utvärderingar betygsätter den finländska vetenskapen

Bedömning och utvärdering

• Bedömnings- och utvärderingsarbetet vidareutvecklas
• Utvärderingarnas långa tradition

Akademins forskningsfinansiering 2006

Ekonomiskt sett var 2006 ett exceptionellt gott år för Finlands Akademi i och med att den tillgängliga finansieringens realvärde steg med 12,4 procent. Tilläggsfinansieringen användes till att främja internationaliseringen, stödja forskarskolor och till allmänna forskningsbidrag. Jämfört med tidigare år kunde fler forskningsprojekt inledas med finansiering från Finlands Akademi.

År 2006 finansierade Akademin grundforskningen med 238,7 miljoner euro, mot 218,7 miljoner euro året innan. Akademins främsta finansieringsformer är:

- allmän forskningsfinansiering
- programfinansiering (forskningsprogram, program för spetsforskningsenheter)
- forskartjänster (akademiprofessorer och akademiforskare), forskardoktorsprojekt och stödet till forskarskolor,
- forskarnas mobilitet i arbetslivet.

Akademin tog emot 5 567 ansökningar om finansiering, och summan av de ansökta beloppen uppgick till 1,1 miljarder euro. Motsvarande siffror år 2005 var 5 964 resp. 1,2 miljarder euro.

Konkurrensen om finansieringen är hård, eftersom forskarna har blivit fler, forskningens nivå har stigit och den internationella växelverkan har ökat. Akademins möjligheter att finansiera forskare som bedömts som utomordentligt kvalificerade har relativt sett försämrats. I de centrala finansieringsformerna har andelen bifallna ansökningar sjunkit under flera års tid.

Omkring 20 procent av ansökningarna bifalls. I t.ex. utlysningen av allmänna forskningsbidrag bifalls en dryg femtedel (22 %) av ansökningarna. De beviljade finansieringsbeloppen motsvarade omkring en sjundedel (14 %) av de ansökta beloppen. I utlysningen för spetsforskningsprogrammet för åren 2008–2013, som löpte ut vid årets slut, fick 80 procent av ansökningarna (35 ansökningar av 44) högsta möjliga betyg. Enligt de utländska bedömarna hörde 28 ansökningar, dvs. nästan två tredjedelar av de inlämnade ansökningarna, också internationellt till ett fem procents absolut toppskikt.

Finansieringsbeslutens fördelning visavi de institutioner där forskningen utförs har varit ganska oförändrad åren 2000–2006. Omkring 80 procent av finansieringen gick till universitet i form av finansiering av forskningsprojekt, forskningsprogram och spetsforskningsenheter.

Mest finansiering fick Helsingfors universitet; 62 miljoner euro.

Akademins forskningsfinansiering fördelas mellan många forskningsområden. Största delen av finansieringen gick till forskningsprojekt inom områden som hör till forskningsrådet för naturvetenskap och teknik. Därefter följde områden som hör till forskningsrådet för kultur och samhälle.

Akademins omvärld

Finlands Akademi hör till undervisningsministeriets förvaltningsområde. I undervisningsministeriets rapport om framtidsutsikterna 2006 fastslogs förutom internationaliseringen av undervisningen och forskningen i högskolorna också utvecklingen av forskarutbildningen och forskaryrket som viktiga forskningspolitiska utmaningar. Rapporten konstaterar att Finland kan svara mot globaliseringens utmaningar genom att utveckla sitt nationella forskningssystem och bygga ut det internationella vetenskapliga samarbetet. Siktet bör vara inställt på ett högskoleväsen som presterar allt mer forskning av internationell klass. Forskningens kvalitet bör vara så hög att de finländska högskolorna duger som samarbetspartners för världens högklassigaste högskolor, forskningsinstitut och företag.

Ministeriet anser att forskningens nivå i Finland erbjuder en god grund för en bred utbyggnad av det internationella samarbetet. Utbildnings-, forsknings- och innovationsmiljöerna är högklassiga, öppna och samarbetskunniga. Forskningsintensiteten är hög. Finländska forskare medverkar aktivt i den europeiska forskningen.

Ännu år 2005 växte Finlands FoU-utgifter något mer än bruttonationalprodukten, och deras BNP-andel var då 3,5 procent. År 2006 tycks andelen har sjunkit till 3,4 procent.

FoU-verksamhetens andel av bruttonationalprodukten i Finland är av internationell toppnivå: endast Israel och Sverige ligger före oss. Övriga FoU-intensiva länder är Japan, Schweiz, Island och Sydkorea. Av de nordiska länderna hör också Danmark till de mest FoU-intensiva.

Statens FoU-insats 2006 uppgick till nästan 1,7 miljarder euro. Det innebar en ökning med 83 miljoner från året innan. Nominellt steg forskningsfinansieringen med 5,2 procent, reellt med 2,7 procent. I likhet med tidigare år var forskningsutgifternas andel av statens utgifter exklusive kostnaderna för skuldförvaltningen 4,5 procent, och den offentliga FoU-finansieringens andel av bruttonationalinkomsten var 1,05 procent.

Finlands Akademis andel av statens FoU-finansiering var 15,4 procent eller 257,4 miljoner euro, medan motsvarande siffror för den andra offentliga finansieringsorganisationen Tekes, utvecklingscentralen för teknologi och innovationer, var 28,6 procent resp. 478,2 miljoner euro.

Internationell verksamhet

Akademin aktiv i Europa och Asien

Akademin har samarbetat med forskningsfinansiärer och forskningsorganisationer i olika länder. Särskilt intressanta samarbetsländer idag är Indien, Kina, Japan och Ryssland samt som allra nyaste länder Brasilien och Chile. Akademin främjar och stödjer finländska forskares samarbete med forskargrupper och enskilda forskare från dessa länder.

Tyngdpunkten i Akademins internationella verksamhet ligger i Europa. År 2006 deltog Akademin i beredningen av EU:s sjunde ramprogram för forskning både i Finland och på EU-nivå i samarbete med Europaparlamentet och kommissionen. Akademin var ansvarig myndighet för den nationella beredningen inom sju delområden i ramprogrammet.

Förutom inom ramprogrammet bedrev Akademin europeiskt samarbete också inom Europeiska forskningsrådet, genom olika europeiska forskningsinfrastrukturer samt i avvecklingen av hindren för forskarnas mobilitet.

Akademins generaldirektör var personligt kallad medlem i forskningskommissionärens rådgivande organ European Research Advisory Board och dess arbetsutskott.

Under Finlands EU-ordförandeskap anordnade Akademin möten och konferenser om forskning och forskningspolitiska frågor tillsammans med kommissionen samt olika forskningsinstitut, ministerier och universitet. Till en del var det fråga om möten som hålls regelbundet i ordförandelandet, till en del möten som Finland tog initiativ till.

Följande möten ordnades: Science Meets Policy, Impacts of Endocrine Disrupters, Baltic Sea and European Marine Strategy, European Platform for Biodiversity Research Strategy, Humanities in the ERA, Women and Science och EuroBioForum. Dessutom sammanträdde Europeiska forskningsrådets vetenskapliga råd i Helsingfors. Det informationsmöte som ordnades i samband med sammanträdet samlade inemot hundra forskare.

Finlands Akademis och Tekes gemensamma kontor i Bryssel ordnade ett flertal forskningspolitiska evenemang, höll aktivt kontakt med olika EU-organ och utvecklade också sina kontakter till andra europeiska FoU-aktörer.

Akademins fyra forskningsråd deltog i de av Europeiska vetenskapsstiftelsens medlemsorganisationer gemensamt finansierade EUROCORES-forskningsprogrammen genom att finansiera medverkande finländska forskargrupper. Dessutom deltog forskningsråden i åtskilliga program för forskningsnätverk genom att betala medlemsavgifterna i dem.

Forskningsrådet för biovetenskap och miljö deltog i följande EUROCORES-program: Climate Variability and the Carbon Cycle, Science of Protein Production och Challenges of Biodiversity Science. Forskningsrådet för kultur och samhälle deltog i följande fyra EUROCORES-program: Origin of Man, Language and Languages, Histories from the North, Consciousness in a Natural and Cultural Context och European Collaborative Research Projects. Dessutom deltog forskningsrådet i uppbyggnaden av ett citeringsindex. Forskningsrådet för naturvetenskap och teknik deltog i EUROCORES-programmet Friction and Adhesion in Nanomechanical Systems. Sedan förr medverkade forskningsrådet i EUROSCORES-programmen Self-organized Nanostructures och Smart Structural Systems Technologies. Forskningsrådet för hälsa deltog i programmet EuroSCOPE tillsammans med forskningsrådet för biovetenskap och miljö samt därtill i programmet Pan-European Clinical Trials.

Dessutom var forskningsråden representerade i sina respektive permanenta kommittéer inom Europeiska vetenskapsstiftelsen. Detta gav dem möjligheter att påverka hela det europeiska forskningssamarbetet, inklusive nya program och deras innehåll.

Gemensamma utlysningar öppnar nya möjligheter

På basis av bilaterala avtal med indiska, kinesiska och ryska finansieringsorganisationer ordnade Finlands Akademi år 2006 gemensamma utlysningar tillsammans med dessa organisationer. I sådana utlysningar beslutar finansieringsorganisationerna efter att ansökningarna har bedömts tillsammans om vilka projekt man finansierar, varefter vardera organisationen finansierar forskare från sitt respektive land.

Forskningsrådet för hälsa genomförde i januari 2006 tillsammans med biotekniska avdelningen vid en indisk finansieringsorganisation en gemensam utlysning. Efter förhandlingar och en indisk-finsk vetenskaplig workshop valde man som tema för utlysningen vaccinutveckling, diagnostiska metoder och beräkningsbiologiska metoder inom läkemedelsutvecklingen. Akademin finansierade fem projekt med en miljon euro.

Diskussioner med finländska och indiska forskare har visat att samarbetet har kommit i gång mycket framgångsrikt. Forskarna inom projekten har besökt sina samarbetspartners forskargrupper. Förhandlingar om en fortsättning och utbyggnad av finansieringssamarbetet har redan förts.

Forskningsrådet för kultur och samhälle genomförde tillsammans med Socialvetenskapliga akademin i Kina en gemensam utlysning. Temat för utlysningen var interkulturell kommunikation. Utlysningen gällde särskilt affärskommunikation och filosofi.

Forskningsrådet ordnade en annan gemensam utlysning tillsammans med Humanistiska vetenskapsfonden i Ryssland. Avsikten är att finansiera projekt som forskar i innovationer, information, kompetens och hur de kan produktifieras och kommersialiseras i affärsverksamheten.

Forskningsrådet för naturvetenskap och teknik genomförde en gemensam utlysning om optisk materialforskning tillsammans med Grundforskningsfonden i Ryssland. Akademin finansierar sex projekt med tillsammans en miljon euro.

Finlands Akademi och tyska Deutsche Forschungsgemeinschaft (DFG) undertecknade en samarbetspromemoria som skall stödja finsk-tysk forskarutbildning. Avsikten är att främja långsiktigt samarbete inom forskarutbildning, att göra forskarutbildningen mer internationell och öka doktoranders mobilitet samt att höja forskarutbildningens nivå i finländska och tyska universitet.

Inom samarbetet med Brasilien hoppas Akademin att energiforskning skall bli ett av samarbetsområdena. Brasiliens nationella vetenskaps- och forskningsråd är intresserat av samarbete inom cancerforskningens område.

Nordiskt samarbete

Akademin deltog i Nordiska forskningsrådets NordForsks verksamhet och dess planering. Akademins överdirektör för forskning var vice ordförande för NordForsks styrelse. Medlemmarna i Akademins forskningsråd och representanter för förvaltningsämbetet deltog i arbetet inom de nordiska vetenskapliga forskningsrådens samarbetsorgan, Nordiska samarbetsnämnden (NOS). Inom ramen för det reformerade nordiska forskningssamarbetet fortsätter NOS-N (naturvetenskap), NOS-M (hälsovetenskaper) och NOS-HS (humaniora och samhällsvetenskaper) sin verksamhet som samarbets- och expertorgan inom sina respektive områden.

På initiativ av NOS-N inledde de nordiska länderna utom Island i början av 2003 det treåriga projektet Nordic Data Grid, som arbetar på att grunda en nordisk Data Grid-facilitet. Efter den internationella utvärderingen på våren 2005 och efter förhandlingar mellan de nordiska organisationerna för forskningsfinansiering fattades beslut om grundande av den nordiska Data Grid-faciliteten år 2006. I Finland fattade undervisningsministeriet i början av 2006 ett principbeslut om att medverka i Nordic Data Grid Facility-projektet, och medlemsavgiften för 2006 betalades från Finlands Akademis anslag.

NOS:s Nordunet3-program är samnordiskt finansierat och avsett att främja det nordiska kunnandet inom olika slag av nätverkstjänster. Programmet finansieras av NOS-N:s medlemsorganisationer, Nordiska ministerrådet, NORDUnet A/S och NordForsk. Forskningsrådet för naturvetenskap och teknik finansierar Nordunet3 med högst 95 000 euro per år under fyra års tid. Av de sex projekt som antagits till programmet och som inledde sitt arbete på våren 2006 hade fem även finländska forskare. Ett av projekten koordineras av finländare.

Under 2006 pågick tre nordiska program för spetsforskningsenheter. En av de fyra enheterna inom det nordiska spetsforskningsprogrammet Globala förändringar (2003–2007), som finansieras av de nordiska forskningsråden inom naturvetenskap, miljö och teknik (NOS-N) och NordForsk, har en finländsk koordinator och i två andra enheter medverkar finländska forskargrupper. År 2006 förbereddes utvärderingen av spetsforskningsprogrammet. Den kommer att genomföras 2008.

Inom det nordiska molekylärmedicinska spetsforskningsprogrammet (2004–2009), som finansieras av de nordiska forskningsråden för hälsa (NOS-M) och NordForsk, fortsatte forskningsenheterna under redovisningsåret sitt arbete. Inom programmet finansieras tre enheter, varav en koordineras av finländare. Också i de två andra ingår finländska forskargrupper.

Inom spetsforskningsprogrammet för kultur- och samhällsforskning 2005–2010 inledde de tre forskningsnätverk som antagits till programmet sitt arbete. Samtliga nordiska spetsforskningsenheter hade också finländska medlemmar. Programmet finansieras av de nordiska forskningsråden för kultur och samhälle (NOS-HS) och NordForsk.

NordForsk beredde tillsammans med nationella nordiska finansiärer ett nytt nordiskt program för spetsforskningsenheter, Food, Nutrition and Health. Beslut om medverkande forskningsenheter och deras finansiering fattas under våren 2007.

Infrastrukturer

Akademin har varit representerad i det europeiska samarbetsorganet för forskningsinfrastruktur (ESFRI). ESFRI utarbetar den första europeiska planen för forskningens infrastrukturer.

I Finland tillsatte den ledningsgrupp som bereder en kompetenskluster- och infrastrukturstrategi för vetenskaps- och teknologirådet på hösten 2005 en arbetsgrupp med uppdrag att precisera målen och insatsområdena inom den nationella infrastrukturpolitiken. Arbetsgruppen skulle granska forskningens infrastrukturer, principerna för hur de skaffas samt deras finansiering och finansieringskriterier. Arbetsgruppens avgav sin rapport i mars 2006.

Undervisningsministeriet tillsatte i oktober en arbetsgrupp med uppdrag att bereda en nationell politik för forskningens infrastruktur. Finlands Akademi är representerad i arbetsgruppen.

Forskningsprogram och spetsforskningsenheter

Forskningsprogram

På forskningsprogrammens område var Akademin synnerligen aktiv. År 2006 pågick 17 forskningsprogram. Inom fem nya forskningsprogram genomfördes både utlysning, bedömning av ansökningarna och val av medverkande forskningsprojekt som skall finansieras. Fyra avslutade program utvärderades.

Utgångspunkterna för Akademins forskningsprogram är att höja den vetenskapliga nivån inom det valda forskningsområdet, att utveckla en forskningsgren eller vetenskaplig disciplin och att skapa ny eller förstärka redan existerande vetenskaplig tradition och kompetens. Forskningsprogrammen främjar en tvärvetenskaplig infallsvinkel och utvecklar både det nationella och det internationella samarbetet mellan forskare, finansiärer och slutanvändare.

Forskningsprogrammen bidrog till att göra finländska forskare synligare både nationellt och internationellt. Inom programmen ordnades olika forskarworkshops, seminarier och vetenskapsfrukostar kring programmens teman. Dessa evenemang fick synlighet också i massmedierna. Genom att programmen var kopplade till internationella nätverk bidrog de till att både utöka och förstärka det internationella samarbetet.

År 2006 gjordes en kartläggning av vilka erfarenheter de inhemska finansieringsorganisationer som tillsammans med Finlands Akademi finansierat forskningsprogram har haft av sin medverkan. Det visade sig att finansiärerna för det mesta var nöjda med hur deras önskemål hade beaktats i programsamarbetet, men de önskade mer information bland annat om hur ämnena för forskningsprogrammen väljs. I slutet av året blev det möjligt för forskarsammanslutningar och andra intressentgrupper att via internet föreslå forskningsprogram för Akademin.

Forskningsprogrammet Hållbar produktion, hållbara produkter (KETJU) påbörjades under redovisningsåret. Inom programmet finansierar Akademin 15 forskningsprojekt med totalt 7,5 miljoner euro under åren 2007–2010. Projektens forskningsteman varierar från katalysforskning, bioraffinaderier och användning av molekylärbiologiska metoder till utveckling av halogenfria material för fördröjning av brandförlopp.

Det nanovetenskapliga forskningsprogrammet FinNano (2006–2010) påbörjades. Akademin har anvisat det fyraåriga programmet sammanlagt nio miljoner euro. Forskningsprogrammet skall svara mot de vetenskapliga kraven inom denna nya forskningsgren och skapa en sådan innovationsmiljö som den kräver. Inom såväl beredning som det praktiska genomförandet av programmet har Akademin samarbetat med Tekes teknologiprogram FinNano och undervisningsministeriets utvecklingsprogram för nanovetenskap. Inom Akademins program finansieras inalles tio forskningskonsortier samt den finländska andelen i ett forskningsprojekt inom NanoSci-ERA-NET. Genom annan finansiering kopplas dessutom fyra finsk-ryska nanovetenskapliga samarbetsprojekt till forskningsprogrammet.

Forskningsprogrammet Berusningsmedel och beroende (2007–2010) finansieras förutom av Finlands Akademi av social- och hälsovårdsministeriet, det kanadensiska Institutet för neurovetenskap, mentalvård och beroende, Rysslands grundforskningsfond samt Rysslands humanistiska vetenskapsfond. Finansieringen på 5,5 miljoner euro fördelades på åtta nationella projekt och fem internationella forskningskonsortier, varav två var finsk-kanadensiska, två finsk-ryska och ett finsk-rysk-kanadensiskt.

Syftet med forskningsprogrammet Näring, livsmedel och hälsa (ELVIRA, 2006–2010) är att ta fram högklassig och innovativ information om livsmedels- och näringsfrågor. Forskningens vetenskapliga, samhälleliga och ekonomiska genomslag ges särskild vikt i programmet. Till programmet antogs 15 fyraåriga projekt som Akademin finansierar med sju miljoner euro. Också Tekes och jord- och skogsbruksministeriet deltar i finansieringen.

Forskningsprogrammet Makten i Finland (VALTA, 2007–2010) kom i gång. Makten intresserar forskarna: av sammanlagt 114 ansökningar gick 55 vidare till andra steget, och av dessa antogs slutligen 21. Projekten beviljades sammanlagt 6,5 miljoner euro. Projektens forskningsteman varierade från ledarskap och rädsla till makteliter, könssegregerade organisationer och styrning av den finländska energipolitiken.

Neurovetenskapliga forskningsprogrammet (NEURO, 2006–2009) kom i gång i början av året. Inom programmet finansieras 23 forskningsprojekt. Av forskningsprojekten i programmet genomförs fyra som finsk-kinesiska och tre som finsk-kanadensiska forskningskonsortier. Programmet finansieras förutom av Finlands Akademi dessutom av det kanadensiska Institutet för neurovetenskap, mentalvård och beroende och den kinesiska Nationella naturvetenskapliga stiftelsen.

Forskningsprogrammet Genmodifierade organismers inverkan på miljö, samhälle och hälsa (ESGEMO, 2004–2007) fokuserade under redovisningsåret på de samhälleliga konsekvenserna av genmodifierade organismer. Inom programmet fortsatte man att ordna öppna diskussionstillfällen.

Beredningen av forskningsprogrammet Hållbar energi (SusEn) fortsatte. Akademins styrelse anvisade programmet nio miljoner euro ur 2007 års bevillningsfullmakt. Förutom det nationella finansieringssamarbetet fördes förhandlingar om internationellt finansieringssamarbete med bl.a. en österrikisk och flera nordiska finansieringsorganisationer.

En forskarworshop för beredning av forskningsprogrammet Arbete, välbefinnande och 2000-talets utmaningar samlade över hundra arbets- och välfärdsforskare till Finlands Akademi. Akademins styrelse anvisade programmet åtta miljoner euro. Andra inhemska finansiärer är undervisningsministeriet och Arbetarskyddsfonden. Forskare från många olika forskningsområden visade intresse för det kommande programmet, och programmet kommer därför att bli genuint multi- och tvärvetenskapligt.

Akademins styrelse förlängde förhandlingsfullmakten för forskningsprogrammet "Responding to Public Health Challenges" och beviljade förhandlingsfullmakt för programmen Människan i kommunikationens mångfald och Fotonik och moderna avbildningsmetoder. Programmen skall beredas under år 2007.

År 2006 gjordes utvärderingar av forskningsprogrammen Östersjöforskning (BIREME), Affärskunnande 1 (LIIKE 1), Mikroberna och människan (MICMAN) och Proaktiv datateknik (PROACT).

Nationella program för spetsforskningsenheter

Akademins styrelse utsåg 18 nya enheter inom det nationella programmet för spetsforskningsenheter 2008–2013. Av dem är åtta helt nya, medan tio är enheter som ingick i de tidigare programmen för spetsforskningsenheter för åren 2000–2005 och 2002–2007 och som väsenligt har förnyat sina forskningsplaner och sitt arbete. Sammanlagt deltog 113 enheter i utlysningens första steg. Av dem gick 44 vidare till andra steget på basis av internationella vetenskapliga expertutlåtanden och Akademins forskningspolitiska val. I det andra steget bedömde de internationella experterna ansökningarna och besökte de olika enheterna.

De senaste årens starka nationella satsning på forskning har gett utdelning. Forskningen i Finland är idag tvärvetenskapligare och internationellt synligare än förr, dess nationella och internationella nätverk har byggts ut och forskningen är konkurrenskraftigare. De utländska experter som bedömde ansökningarna berömde också utanför sina egentliga utlåtanden de finländska forskargruppernas höga nivå. De bedömningsbesök som grupperna ordnade för bedömarna var intressanta skyltfönster för den finländska vetenskapen.

De 16 enheter som ingår i det andra nationella programmet (2002–2007) fortsatte under redovisningsåret sitt arbete. Beredningen av den internationella utvärderingen av de två första programmen (2000–2005 och 2002–2007) fortsatte. Programmen utvärderas samtidigt år 2008.

Risktagning inom forskningsfinansieringen

Den allt hårdare konkurrensen om forskningsfinansiering har väckt farhågor om att kollegial sakkunnigbedömning (peer review) är ägnad att gallra bort projekt som bryter mot invanda mönster och öppnar nya perspektiv. Å andra sidan har konkurrensen mellan forskningssystemen medfört växande krav på vetenskaplig förnyelseförmåga och diversitet. Under de senaste åren har många internationella forskningsfinansiärer börjat undersöka behovet av och olika modeller för finansiering av banbrytande projekt.

Akademin har gjort en utredning av riskfyllda, banbrytande vetenskapliga satsningar. I den ingick en kartläggning av internationella finansieringsmodeller, en diskussionsrond i Akademins forskningsenheter och forskningsråd samt en genomgång av 2005 års utlysning av allmänna forskningsbidrag beträffande vissa utvalda forskningsgrenar inom de olika forskningsrådens verksamhetsområden.

Diskussionsronderna visade att banbrytande vetenskapliga satsningar kräver dels mer uppmärksamhet, dels också en precisering av begrepp. Genomgången av 2005 års ansökningar och bedömningarna av dem visade att Akademin finansierar också högriskprojekt, ifall de är exceptionellt innovativa och vetenskapligt högklassiga. Potentiella banbrytande projekt återfanns också bland sådana avslagna ansökningar vilkas vetenskapliga nivå hade bedömts som genomsnittlig eller högre. Av inalles 206 granskade projekt visade sig en tiondedel vara potentiellt banbrytande. Av dem hade omkring hälften bifallits. Av samtliga finansierade projekt hörde en dryg femtedel till de banbrytande.

Akademin kommer framdeles att försöka stödja banbrytande vetenskapliga satsningar genom att uppmuntra forskarna att föreslå exceptionellt innovativa och riskfyllda och samtidigt vetenskapligt högklassiga forskningsplaner i sina ansökningar och genom att utveckla både bedömningen av ansökningarna och projektrapporteringen så att de bättre än idag förmår ta vara på nya vetenskapligt banbrytande projekt.

GENOMSLAG, VERKNINGSFULLHET

Vetenskaplig framsyn och utvärdering är nödvändig

Forsknings- och teknologipolitikens och forskningsfinansieringens resultat och genomslag är en fråga som diskuteras i alla utvecklade länder. De informationsbaserade strategier som allmänt omfattats i OECD-länderna och den snabbt växande forskningsfinansiering som de resulterat i understryker vikten av att genomslaget bedöms.

Universitetslagen från 2005 definierar genomslagskraften i samhället som universitetens tredje uppgift. Också statsrådet understryker i sitt principbeslut om strukturell utveckling av det offentliga forskningssystemet vikten av att forskningens genomslag bedöms. I principbeslutet fastslås en förstärkning av forskningsfinansieringens verkningsfullhet som det främsta kriteriet inom samarbetet mellan forskningsfinansiärerna.

Finlands Akademi har till uppgift att främja vetenskaplig forskning och nyttiggörandet av dess rön. I den strategi som Akademin godkände i oktober 2006 är forskningens effektfullhet ett av Akademins strategiska teman.

År 2006 blev ett omfattande bedömnings- och utvecklingsprogram för Akademin färdigt. SIGHT 2006 bedömde den finländska vetenskapens nivå, tillstånd och genomslag på tre nivåer: forsknings- och innovationssystemet, Akademins organisation och Akademins finansieringsformer. Samtidigt var dess syfte att på forsknings- och innovationssystemets nivå förena framsyn (foresight) och genomslagsbedömning (impact assessment). Resultaten från SIGHT 2006-projekten publicerades i tretton publikationer som kan laddas ner på Akademins webbsidor (de flesta på finska).

Den första framsynen i sitt slag i Finland

FinnSight 2015 är Finlands hittills mest omfattande framsynsprojekt och överhuvudtaget den första nationella framsynen för vetenskapen och teknologin. Inom projektet fastslogs särskilda kompetensområden som enligt experternas bedömning kan spela en viktig roll för Finlands välstånd och det finländska näringslivets konkurrenskraft.

Framsynsprojektet genomfördes gemensamt av Finlands Akademi och Tekes. Inom tio högklassiga paneler med sammanlagt 120 experter avgränsades inalles 80 kompetensområden.

Resultaten från FinnSight 2015-projektet har utnyttjats i Akademins och Tekes strategiarbete. De har också fungerat som en kunskapsbas inom arbetet kring strategiska center för vetenskap, teknologi och innovation.

Utvärderingar betygsätter den finländska vetenskapen

Akademin bedömer forskningens vetenskapliga och samhälleliga genomslag på systemnivå. I detta arbete använder man förutom sakkunnigbedömningar också bibliometriska metoder. Akademins internationella jämförelse från 2006 visar att den vetenskapliga publikationsverksamheten har utvecklats mycket gynnsamt. Mätt både per capita och i förhållande till bruttonationalprodukten placerar sig Finland som fjärde OECD-land. Vetenskapen i Finland är klart högklassigare än i OECD-länderna i genomsnitt och den blir dessutom hela tiden högklassigare.

Av de främsta vetenskapliga disciplinerna i Finland ligger jordbruksvetenskaperna och de medicinska vetenskaperna på en märkbart högre nivå än i OECD-länderna i genomsnitt. Internationaliseringen har fortsatt att utvecklas gynnsamt allt sedan 1990-talet. Särskilt kan man notera universitetens växande samarbete med utländska universitet och forskningsinstitut.

Verkningsfullheten av Akademins forskningsfinansiering bedömdes med hjälp av en modifierad kollegial sakkunnigbedömning. Bedömningen gjordes av en extern expertgrupp under ledning av Folkhälsoinstitutets tidigare generaldirektör Jussi Huttunen. Enligt expertgruppen har Akademin varit mycket framgångsrik i sitt arbete, och Akademins genomslag i hela det nationella innovationssystemet är stort.

Expertgruppen ansåg att Finlands Akademis forskningsfinansiering bör utökas. Mer anslag bör reserveras framför allt för oberoende projektfinansiering, finansiering som stärker forskaryrkets ställning, stödjande av forskningens infrastrukturer samt för forskningsfinansieringens omkostnadsandel. Den vetenskapliga nivån och innovativiteten skall fortsättningsvis vara avgörande kriterier inom forskningsfinansieringen. Det samhälleliga genomslaget och samhällets behov bör beaktas bättre framför allt inom forskningsprogrammen och i valet av forskarskolor.

Akademins vetenskapliga forskningsråd gjorde åren 2005 och 2006 utvärderingar av vilket genomslag deras respektive forskningsfinansiering och forskning har haft. Utvärderingarna gällde dels genomslagsmekanismernas och
-processernas allmänna karaktär inom olika forskningsgrenar, dels de specifika finansieringsformernas verkningsfullhet.

Utvärderingarna stärkte uppfattningen att genomslaget, verkningsfullheten i ett utvecklat forsknings- och innovationssystem som det finländska uppstår som ett resultat av flera olika aktörers samspel. Detta är naturligt, eftersom en obehindrad rörlighet för både information och forskare är ett viktigt kännetecken på ett välfungerande forsknings- och innovationssystem. Akademin anser därför att i synnerhet forskarnas mobilitet ytterligare bör ökas.

Ett problem är informationsproduktionens och kompetensens strukturer, där det krävs förnyelse. De strukturella problemen inom informationsefterfrågan samt sakkunskapen har rönt mindre uppmärksamhet. Lösningen på detta är, liksom överlag då man vill förbättra verkningsfullheten, strategiskt samarbete mellan forsknings- och innovationssystemets olika aktörer. För finansiärernas vidkommande har ett sådant samarbete redan gett goda resultat inom internationaliseringen, forskningsprogrammen och programmen för spetsforskningsenheter samt inom utvecklingen av strategiska center för vetenskap, teknologi och innovation. Enligt Akademins mening är det motiverat att bygga ut samarbetet så att det omfattar också informationens eventuella slutanvändare.

Utvärderingarna visar att gott genomslag ofta bäst kan nås med små insatser, om beredningen och målsättningen är tillräckligt exakta och klara.

Den forskning som finansieras av Akademin producerar i genomsnitt mer vetenskapliga publikationer och examina, i synnerhet doktorsexamina, än den övriga akademiska forskningen. Överraskande är att de av Akademin finansierade projektens tillämpande och industriella betydelse inom naturvetenskap och teknik är betydande, trots projektens grundforskningskaraktär. Detta syns dels som direkt utnyttjande av forskningsresultaten, dels som patentansökningar och beviljade patent. Fenomenet stödjer uppfattningen att innovationsprocessen har blivit klart snabbare under de senaste årtiondena och att den direkta kontakten mellan grundforskning och innovationer har förstärkts.

BEDÖMNING OCH UTVÄRDERING

Bedömnings- och utvärderingsarbetet vidareutvecklas

Högklassiga internationella kollegiala sakkunnigbedömningar, peer reviews, är Akademins främsta instrument för att vaska fram de bästa och mest löftesrika projekten. Akademin fattar sina finansieringsbeslut på basis av utlåtanden av expertpaneler. Årligen bedömer över tusen experter de ansökningar som Akademin tagit emot.

Dessutom utvärderas Akademins avslutade forskningsprogram årligen av utländska experter. Också olika vetenskaps- och forskningsgrenar och deras forskning och struktur utvärderas, t.ex. de nationella forskarutbildningsarrangemangen.

Bedömningen av forskningsfinansieringens verkningsfullhet har under de senaste åren fått en växande betydelse. Akademin utvecklar sin egen bedömnings- och utvärderingsverksamhet med hjälp av sin interna expertgrupp och genom att tillämpa olika metoder då bedömningar och utvärderingar görs.

Akademin har aktivt deltagit i den debatt som förts i nordiska workshops och europeiska seminarier om utvecklingen av utvärderingen av forskningsprojekt. Utmaningarna på detta område är gemensamma för många finansiärer. Jämförelsen av den praxis som tillämpas i olika länder har påvisat både de starka sidorna i Akademins utvärderingsarbete och de utvecklingsmöjligheter som där finns.

Forskningsrådet för hälsa bedömde de inkomna ansökningarna så att de bedömare som kallats till vissa paneler representerade en liknande forskningskultur. Forskningsrådet samarbetade också med Akademins svenska systerorganisation Vetenskapsrådet i bedömningen av ansökningarna till forskardoktorstjänsterna inom hälsoforskning.

Akademin har undersökt vilken inverkan övergången till elektronisk kommunikation och reformeringen av finansieringsformerna har haft på bedömningen av ansökningarna samt vilka möjligheterna är att göra denna bedömning lättare. Bedömningsblanketterna och bedömningsanvisningarna till experterna utvecklades. Arbetet fortsätter år 2007. Målet är att tvärvetenskapliga aspekter och riskfyllda, vetenskapligt banbrytande projekt skall kunna beaktas bättre än idag i bedömningen av ansökningarna.

Övergången till elektronisk kommunikation i samband med ansökningarna, expertutlåtandena, behandlingen av ansökningar och rapporteringen var ett av Akademins centrala utvecklingsobjekt 2006.

I utvecklingsarbetet underströks att hög kvalitet alltid bör vara bedömningens främsta mål och att detta mål inte får äventyras av några utvecklingsåtgärder eller försök att underlätta bedömningsprocessen.

Utvärderingarnas långa tradition

Akademin har systematiskt utvärderat sina forskningsprogram. I Akademins publikationsserie har under åren 1997–2006 publicerats sammanlagt 26 utvärderingar av forskningsprogram. Största delen av utvärderingarna är gjorda av utländska experter.

Utvärderingen av forskningsprogrammet Finländska företag och den globala konkurrensens utmaningar (LIIKE) publicerades 2006. Andra forskningsprogram som utvärderades 2006 var Proaktiv datateknik (PROACT), Mikrober och människan (MICMAN) samt Östersjöforskning (BIREME). Dessa utvärderingsrapporten publiceras på våren 2007.

Akademin har utvärderat enskilda vetenskaps- och forskningsgrenar allt sedan 1983. Under de senaste tio åren har sammanlagt 14 utvärderingsrapporter publicerats, varav två år 2006. Internationella expertpaneler utvärderade den finländska energiforskningen under åren 1999-2005 samt den finländska livsmedelsforskningen och därmed sammanhängande forskning i näring och konsumtion under åren 2000-2004.

Forskningsrådet för hälsa beredde en utvärdering av den odontologiska forskningen. Utvärderingen kommer att genomföras 2007. Forskningsrådet för naturvetenskap och teknik fattade beslut om att genomföra en utvärdering av den datatekniska forskningen 2007.