Fritidssysslorna formar ungdomarnas identitet allt kraftigare
9.9.2008
Hur ungdomars identitet utvecklas beror i stor grad på ekonomiska faktorer, utbildning, hemmet, sociala kontakter och medierna. Ny forskning tyder på att ungdomarnas fritidssysslor har allt större betydelse för hur deras identitet och socialt kapital utformas. Också ungdomarna själv tycker att fritiden är allt viktigare. De ungas identitet och hur det sociala kapitalet utvecklas har undersökts inom ramen för Finlands Akademis forskningsprogram Socialt kapital och förtroendenätverk (SoCa).
”Ungdomar väljer sina hobbyer utgående från sina personliga egenskaper och sociala kontakter. Hobbyerna påverkar allt från utbildnings- och yrkesval till lycka och välbefinnande. De unga som har många hobbyer får mycket socialt och kulturellt kapital och identitetskapital för framtiden, och det hjälper dem att bli vuxna”, sammanfattar forskningsprofessor Helena Helve, som lett forskningsprojektet i fråga.
Helves mångvetenskapliga forskningsprojekt ingick i forskningsprogrammet SoCa och det studerade familjeförhållanden och sociala nätverk hos ungdomar med olika utgångspunkter och kulturbakgrunder. Målet var att reda ut hur familjeförhållandena och de sociala nätverken berikar ungdomarnas sociala kapital. ”Vi kom också fram till att föräldrarna i dagens läge allt mer lyssnar på sina barn och motiverar genom diskussion de regler som de tillämpar i uppfostran”, berättar Helve.
Också under lupp: flickor med invandrarbakgrund och minoritetsungdomar
Som en del av forskningsprojektet undersökte man också hur flickor med invandrarbakgrund formar sin identitet. I invandringsdiskussionen beskrivs dessa flickors ställning ofta som marginell, genom att framhäva deras sårbara situation i samhället. Flickor med invandrarbakgrund har trots allt byggt upp sociala nätverk som vanligen sträcker sig också utanför Finlands gränser, vilket är något man inte ofta lägger märke till. ”Även om det är viktigt att man erbjuder dessa flickor olika fritidsmöjligheter ur en kultursynvinkel, är det minst lika viktigt att se deras fritid med familjen som en form av medborgaraktivitet”, säger Helve.
En grupp av ungdomar som undersöktes inom projektet var religiösa minoritetsungdomar – ett rätt sällsynt forskningsobjekt inom den finländska ungdomsforskningen. Undersökningen visade det sociala kapitalet inom en religiös gemenskap stöder ungdomarnas egen socialisering. En åskådningsmässig identitet överförs i hemuppfostran särskilt inom referensramen för en religiös minoritet.
Etniskt ursprung och religion har stor betydelse för hur ungdomars identitet och sociala kapital formas. Trots att dessa traditionellt utvecklas i familje- och vänskapsförhållanden, får de unga också individuella värden som skiljer sig från föräldrarnas värden. De unga får utöver en individuell identitet dessutom en gruppidentitet och en social identitet på basis av sin egen bakgrundsgrupp. Det här stärker ungdomarnas band till sin egen minoritetsgrupp.
”Socialt kapital har man forskat mycket i, men inte i dess betydelse för barn och unga. I det avseendet har vårt forskningsprojekt varit beaktansvärt att det tar fram ny kunskap om just barnens utveckling”, konstaterar Helve. Ämnet har även sammanställts till en bok, ”Youth and Social Capital” (red. H. Helve & J. Bynner, 2007) i samarbete med finländska och brittiska forskare.
Mer information:
Forskningsprofessor, docent Helena Helve, Kuopio universitet, tfn 0400 450 619, helena.helve@uku.fi
Forskningsprogrammet Socialt kapital och förtroendenätverk: www.aka.fi/forskningsprogram > Avslutade > SoCa
Finlands Akademi, kommunikationen
informatör Riitta Tirronen
tfn (09) 7748 8369, 040 828 1724
riitta.tirronen(at)aka.fi