Alkoholkonsumtionen kommer sannolikt
att sjunka i Finland

Det finns god orsak att anta att alkoholkonsumtionen kommer att sjunka i Finland, om trenden här i landet följer utvecklingen i de flesta av de europeiska länder som används som jämförelseobjekt. Trenden är redan på nedåtgående i bland andra Frankrike, Tyskland och Danmark, som har den högsta alkoholkonsumtionen bland de nordiska länderna. Finlands nuvarande konsumtion börjar närma sig nivån i dessa länder, enligt professor Jussi Kauhanen, som leder undersökningen FinDrink vid Kuopio universitet. Undersökningen är en del av Finlands Akademis forskningsprogram Berusningsmedel och beroende.

”Hur saken i fortsättningen utvecklas i Finland beror till stor del på den allmänna ekonomiska utvecklingen och även i viss utsträckning på statens alkoholpolitiska lösningar. De viktigaste faktorerna för stora förändringar utgörs dock alltid av kulturfaktorer. Om den allmänna opinionen och till exempel arbetslivets förändrade krav inte längre stödjer de vidlyftiga dryckesvanor folk hade tidigare så föreligger det möjligheter för större förändringar i alkoholkonsumtionen”, framhåller Kauhanen.

Totalkonsumtionen har inte stigit nämnvärt sedan 2004. Konsumtionen av starksprit nådde toppen redan på 1970–1980-talen, och sedan dess har nivån sjunkit stadigt med undantag av en mindre ökning som orsakades av skattesänkningen år 2004. Vin har sakta men säkert ökat i popularitet på bekostnad av andra alkoholdrycker under en längre tid.

Daglig men begränsad alkoholkonsumtion ter sig rätt främmande för den finländska dryckeskulturen, även om undersökningar har visat att riskkonsumtion och berusningsinriktat drickande har minskat under de senaste åren. Dessutom håller andelen av befolkningen som aldrig dricker alkohol på att öka.

De motsägelsefulla uppgifterna om alkoholens inverkan på hälsan har gett upphov till en viss förvirring. En hög alkoholkonsumtion medför entydiga risker, men samtidigt förekommer det hela tiden information om att måttlig alkoholkonsumtion och då särskilt rödvin kan ge ett visst skydd mot hjärt- och kärlsjukdomar. Internationella undersökningar har gett klara bevis för att en låg daglig alkoholkonsumtion om 1-2 portioner minskar risken att dö i kransartärsjukdom och liknande. Man känner även rätt väl till de fysiologiska mekanismer som ingår i detta samband.

Alkohol kan naturligtvis inte betraktas som ett funktionellt livsmedel. Många av alkoholens verkningar är ytterst individuella. Till och med på befolkningsnivå märks nyttan med måttligt alkoholbruk först i över fyrtioårsåldern bland män och i över femtioårsåldern bland kvinnor. Yngre människor har ingen som helst nytta av alkohol. Däremot finns det ett flertal befolkningsgrupper för vilka även små mängder alkohol utgör en riskfaktor eller som inte alls klarar av alkohol. Äldre människor kan även drabbas av problem med samverkningar mellan alkohol och olika läkemedel även vid en måttlig konsumtionsnivå. 

Kauhanen talar om ämnet på Gamla studenthuset måndagen 24.11. kl. 18–20 under rubriken ”Alkoholi ja terveys: vain huonoja uutisia?” (”Alkoholen och hälsan: bara dåliga nyheter?”)  vid Café Scientifique som arrangeras av Finlands Akademi, vetenskapscentret Heureka och Franska kulturcentret. 

Mer information ges av professor Jussi Kauhanen, Kuopio universitet, 
jussi.kauhanen(at)uku.fi

Finlands Akademi, kommunikationen
informatör Leena Vähäkylä
tfn (09) 7748 8327
leena.vahakyla(at)aka.fi