Grundforskning utgör en bas för forskning och högskoleutbildning
(23.08.10)
Sami Pihlström står främmande för motsättningen mellan grundforskning och tillämpad forskning. Direktören för forskarkollegiet vid Helsingfors universitet anser att bägge typerna av forskning behövs för främjandet av mänsklighetens välbefinnande. Han menar att forskarsamhället ska stå i ständig interaktion med samhället, men att olika fenomen endast kan förklaras med hjälp av god grundforskning. Universitetens framgångar ska inte bedömas på kort sikt eller med näringslivets mätare.
"Från näringslivets håll kommer ett visst tryck på att styra universiteten i riktning mot tillämpad forskning. Det står ändå klart att vi utan grundforskning inte skulle ha någon högklassig undervisning vid universiteten eller kompetenta magistrar och doktorer i arbetslivet", säger Pihlström.
En av forskarkollegiets viktigaste uppgifter är att främja den fria grundforskningens ställning och den akademiska friheten. Även grundforskning styrs av värderingar och tillför i bästa fall välbefinnande i människors liv.
"Tillämpad forskning är omöjlig utan en stark grundforskning. Universitetsreformen är så ny att man ännu inte tydligt kan se hur forskningen kommer att förändras i Finland. De företag som är intresserade av att finansiera grundläggande, humanistisk forskning är inte särskilt många. Det viktiga är att staten bär sitt ansvar för basfinansieringen."
Tvärvetenskapligheten allt viktigare
Forskarkollegiet är en självständig enhet vid Helsingfors universitet vars grundläggande uppgift är att bedriva och främja högklassig forskning inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området. Samarbetet mellan vetenskaperna har en central ställning. I dag omfattar kollegiet över 50 forskare: nästan hälften kommer från utlandet, från 11 olika länder.
"Den finländska forskningen ligger på en hög nivå och vi är också ett attraktivt land för våra utländska kolleger. Vi kan erbjuda en högklassig forskningsmiljö som står sig i den internationella jämförelsen."
Forskarkollegiets verksamhet bygger på omsättningen bland forskarna; vanligen stannar forskarna på sin post i 1–3 år.
"Vi började som en institution med ett tjugotal personer och har vuxit till en sammanslutning med 70 personer, vilket är en ganska lämplig storlek," funderar Pihlström.
Finansiärerna bör inte glömma den grundläggande uppgiften
Kollegiet finansieras i huvudsak av Helsingfors universitet; övriga finansiärer är forskningsprojekt vid Finlands Akademi, Konestiftelsen, Jane och Aatos Erkkos stiftelse samt Helsingin Sanomats stiftelse. Att universitetens finansieringskanaler breddas oroar inte Pihlström så länge staten bär det primära ansvaret för universitetens verksamhetsförutsättningar.
"Målet med vetenskaplig forskning är att producera resultat som hela mänskligheten får ta del av. Finansiären, vare sig det är staten eller en privat instans, ska alltid hålla universitetens grundläggande uppgift i minnet."
Pihlström vill uppmuntra forskarna till internationell rörlighet, men varnar samtidigt för att göra det till ett värde i sig.
"Det är bra att bekanta sig med olika forskningsmiljöer och skapa internationella nätverk. Man kan nå framgång även genom att delta i konferenser och fokusera på publikationsverksamhet, men en forskare blir inte automatiskt bättre av att arbeta utomlands."
Akademin kan lyfta fram forskning som avviker från huvudströmningen
Som direktör för kollegiet har Pihlström framhävt att kollegiet inte är någon isolerad ö, utan har nära samarbete med de olika fakulteterna vid Helsingfors universitet. Förändringar i vetenskapsvärlden återspeglas oundvikligen också i kollegiet.
"Den senaste tidens debatt om grundforskning och tillämpad forskning är inte särskilt akut för oss, men visst återspeglas universitetens linjer i samhället och i våra verksamhetsförutsättningar. Jag är övertygad om att kollegiet kan ha en positiv inverkan på de humanistiska vetenskapernas område och föra fram sin egen synvinkel i värdedebatten."
Pihlström anser att Finlands Akademi och forskarkollegiet har nära besläktade roller. Bägge har i uppgift att stödja och främja högklassig grundforskning.
"Universitetens institutioner och fakulteter uppfordras att profilera sig. För att pluralismen inte ska försvinna behövs forskningsfinansiering som riktas till sådana ämnen som faller utanför fakulteternas strategier. De mer okonventionella forskningsobjekten kan ha en central betydelse för samhället."
Text: Liisa Tanninen
Bild: Wilma Hurskainen