Nytt ERA-NET-projekt för havsforskningen

03.10.08

Europeiska ERA-NET för havsforskningen, MarinERA, kommer nästa år att lägga om kursen. ”Kommissionen önskar av europeiska forskningsfinansiärer att havsforskningen ingår i endast ett ERA-NET-nätverk. Det betyder att åtminstone tre ERA-NET inom den marina forskningen kunde slås ihop”, berättar ledande vetenskapsrådgivare Jaana Roos från Finlands Akademi. Dessa tre är MARIFISH, AMPERA och MarinERA.

I framtiden blir det också aktuellt att länka både det Östersjöfokuserade BONUS ERA-NET och dess två närbesläktade program BONUS+ och BONUS-169 med det nya ERA-NET som ska bildas för den marina forskningen.

Östersjöforskningen viktig för Finland

Finlands Akademi har deltagit i samarbetet inom MarinERA och koordinerat BONUS-samarbetet. Av de övriga nordiska länderna har bara Norge deltagit i MarinERA.

”Östersjöforskningen är särskilt viktig för Akademin också i det nya marina ERA-NET”, säger Roos.

Kommissionen har lovat att satsa maximalt två miljoner euro på detta nya ERA-NET. Beloppet ska användas till att utveckla samarbetet mellan europeiska havsforskare och deras finansiärer.

Regionala forskningskonsortier?

Redan tidtabellsmässigt har MarinERA, som grundades 2004 som ett koordineringsprojekt för havsforskningen med 15 medverkande partner, kommit till vägs ände. Projektet har koordinerat och främjat nätverksbildning inom havsforskning, som årligen beviljats omkring 80 miljoner euro i nationell finansiering.

”Såväl arbetsmetoderna som föremålen för intresset varierar då det i ett och samma ERA-NET finns både forskningsfinansiärer och forskningsinstitut”, konstaterar Roos. Nationella forskningsfinansiärer kan göra konkurrensbaserade utlysningar som är öppna för alla och där forskningsprojekten väljs med hjälp av en sakkunnigbedömning. Den möjligheten har forskningsinstituten sällan.

Att hitta europeiska forskningskonsortier eller gemensamma forskningsteman är inte alldeles lätt i det nya marina ERA-NET heller. ”Ett sätt att närma sig problemet är att söka regionala forskningskonsortier.” Så har man gjort t.ex. i ERA-NET CIRCLE, som fokuserar på koordinering av forskningen kring klimatförändringens konsekvenser.

Havsforskning kostar

De stora EU-länderna har starka intressen på havsforskningens område beroende på vilka hav de har inflytande över. Så kan t.ex. Östersjö- respektive Atlantforskningen redan till sina utgångspunkter vara mycket olika. Samtidigt har EU en stark strävan mot en gemensam havspolitik och en mer integrerad havsforskning. Att havsforskningen till sin karaktär är mångvetenskaplig ställer också sina egna krav.

”Trots att forskningsintressena är nationella är det centrala att forskarna känner till varandras arbete. Också havsforskningens infrastruktur, såsom dyra havsforskningsfartyg, kunde utnyttjas i bredare utsträckning i hela Europa”, menar Roos.

Den frågan har faktiskt redan diskuterats på olika forum som MarinERA ordnat.

Finland kartlade utvärderingsmetoderna

Finlands och Akademins uppgift i MarinERA har varit att kartlägga de medverkande finansiärernas utvärderingsprocesser och de indikatorer med vilka programresultaten mäts.

Kartläggningen innehöll ett förslag till hur samfinansierade forskningsprogram kunde genomföras. Resultaten utnyttjades i planeringen av MarinERAs första gemensamma utlysning i våras.

Text: Tiina Ruulio

Mer information:

Andra aktuella nyheter