ERA-NET-utlysning om patogena mikrober avgörs i slutet av september

26.09.2008

PathoGenoMics är ett europeiskt ERA-NET-nätverk för vetenskapsfinansiärer. Inom ramen för nätverket idkas genomforskning kring sjukdomsframkallande bakterier och svampar. Finlands Akademi har varit med i PathoGenoMics från första början, dvs. sedan år 2004. Akademin har även deltagit i de två utlysningar som ordnats inom nätverket.

”De slutliga besluten om den pågående utlysningen fattas i slutet av september i Lissabon. Allt som allt gick 22 ansökningar vidare, bland dem sex finländska forskargrupper”, berättar programchef Soile Juuti.

Till utlysningen lämnades in totalt 50 ansökningar och dessa rymde 14 finländska forskargrupper. Utlysningens budget är ungefär 14 miljoner euro, som kommer att användas för att finansiera 12–15 forskningsprojekt.

Forskningstoppen på området i Finland är vass, men förhållandevis snäv. ”Det finns inte så hemskt många grupper i spetsen. Trots att den finländska forskningen har mycket att erbjuda den europeiska forskningen på en allmän nivå, är nyttan av ERA-NET-programmet ännu större”, säger Juuti. Tack vare ERA-NET-samarbetet får finländska forskare bland annat möjlighet att använda utrustning och metoder som de annars inte hade tillgång till.

Kunskapsförmedlingen en utmaning

Soile Juuti har även varit programchef för Akademins finsk-svenska forskningsprogram Mikrober och människan (MICMAN). ”PathoGenoMics var en naturlig fortsättning på Akademins forskningsprogram. De deltagande forskargrupperna har delvis varit de samma.”

Temat för den nya ERA-NET-utlysningen gäller på ett konkret sätt förebyggandet, diagnostiseringen, behandlingen och uppföljningen av sjukdomar orsakade av bakterier och svampar. PathoGenoMics fortsätter ända till år 2012.

Ett mål för projektet har varit att förmedla kunskap om sjukdomsframkallande mikrober till den breda publiken i Europa. ”När det gäller att informera hela Europa, är kunskapsförmedlingen ingen lätt uppgift”, poängterar Juuti.

Genbibliotek i Tyskland

”Vårt forskarteam deltog i den första utlysningen. Vi kom med i ett konsortium som består av 8–9 forskargrupper från olika håll i Europa. Konsortiets tyska koordinator har varit mycket effektiv, såsom också hela konsortiet”, berättar professor i bakteriologi och forskaren Mikael Skurnik. Skurnik har under de 30 senaste åren forskat kring bakterien yersinia: ”Jag har närmare undersökt hur bakterier orsakar sjukdomar. Yersiniabakterien har varit en bra modell.”

Inom ERA-NET-nätverket har Skurnik och hans forskargrupp koncentrerat sig på RNA-interferens (RNAi), där man försöker tysta en gen så att den inte uttrycks. En del forskare anser att RNA-interferens är ett av de största framstegen inom hälsovård sedan upptäckten av antibiotika.

Skurnik arbetar tillsammans med en spansk och en tysk forskargrupp för att utveckla en metod för att med hjälp av robotteknik registrera förändringar i cellodlingar infekterade med yersinia. Meningen är att omfattande RNAi-bibliotek ska kunna användas automatiskt. ”Den egentliga screeningen av RNAi-biblioteket äger rum i Berlin, där all robotik och andra nödvändiga resurser finns”, berättar Skurnik.

Ett ERA-NET i mänsklig storlek

ERA-NET-finansieringen gjorde att Skurnik kunde anställa en postdoc-forskare. ”Inte på långa vägar alla av mina kolleger har haft det så här rosigt, utan finansieringen har varit mycket mer begränsad.” 

Skurniks forskarteam gick inte vidare till utlysningens andra omgång. ”Den här gången passade mitt forskningstema helt enkelt inte in tillräckligt tydligt i utlysningens tema.”

Det som Skurnik gillar när det gäller ERA-NET-projekt är deras mänskliga storlek. ”Jag tror nog att ERA-NET ger bättre resultat än något slags EU-mammutprojekt.”  

Text: Tiina Ruulio

Mera information:

ERA-NET

www.pathogenomics-era.net/

Andra aktuella nyheter