ERA-NET-projektet för nanovetenskaper visar att nanoskalan är pop

04.09.2008

NanoSci-ERA (NanoScience in the European Research Area), ERA-NET-projektet för nanovetenskaper, ligger bra till: projektet kommer att fortsätta med s.k. ERA-NET plus-status. ”Nanovetenskap är nu ett mycket populärt forskningsområde i Europa”, säger Anssi Mälkki, programchef vid Finlands Akademi.

Det händer ganska mycket just nu inom forskningen på nanoskalan, berättar Mälkki. ”Det finns också en hel del pågående nationella forskningsprogram på området, såsom Akademins forskningsprogram FinNano.”

Det är idag något av en omöjlighet att formulera en särskild definition av nanovetenskap eller nanoteknologi, då allt fler vetenskaps- och forskningsgrenar går in för att inkludera nanoskalan i forskningen. ”I NanoSci-ERA plus syntes det här t.ex. i att det nu var svårare att definiera forskningstemana än år 2005 då det första NanoSci-ERA-projektet kom igång.”

Nanovetenskapen har redan trängt sig in särskilt i molekylärbiologi, kemi, materialteknik och elektronik. ”Det är nog mycket svårt att säga om nanovetenskap överhuvudtaget finns som ett gemensamt och allmänt begrepp”, dryftar Mälkki.

Lätt, rätt och slätt

Anssi Mälkki kom med i NanoSci-ERA-projektet vid årsskiftet. ”Allt har fungerat bra. Samtliga 18 finansiärer som deltar i projektet har liknande vetenskapliga målsättningar, så det är lätt att komma överens om en gemensam linje.” 

De deltagande finansiärerna omfattar sammanlagt tolv länder. ”Forskarna på området uppskattar den smidiga byråkratin, den högklassiga projektforskningen samt nätverkets omfång.”

De ERA-NET-pengar som beviljats enskilda forskningskonsortier har möjliggjort konkret samarbete mellan forskargrupper inom nanovetenskapen. ”Ofta känner dessa forskare varandra från tidigare, men de har inte lyckats skaffa finansiering för gemensamma forskningsprojekt”, berättar Mälkki.

Smidigt samarbete

Professor Jukka Pekola och hans forskargrupp PICO var bland de som beviljades finansiering i den första NanoSci-ERA-utlysningen, för deras forskning kring en mikroskopisk elektronkylare.

”Forskningsarbetet inleddes i februari i fjol. Samtliga forskarteam i det italiensk-fransk-nederländsk-finska konsortiet forskar i nanoelektronik, och alla ur olika synvinklar. Samarbetet har löpt utmärkt och varit till nytta för alla team”, berättar Pekola.

Den forskning som Pekola och hans forskarteam har utfört vid det nanoteknologiska forskningscentret Micronova i Esbo är till sin natur grundforskning. ”Den elektronkylare som vi har utvecklat kan eventuellt användas inom rymdteknologin, till exempel för att avkyla känsliga sensorer på satelliter.”

200 ansökningar till den nya omgången

NanoSci-ERA plus håller som bäst på att bereda utvärderingen av andra stegets projektförslag. Utvärderingen ska genomföras i oktober 2008. ”Över 200 ansökningar lämnades in och projektet kommer att kunna finansiera ett tjugotal av dessa för tre år. Till den andra omgången med 60 sökande kom även två finländska forskargrupper”, berättar Anssi Mälkki.  

För den pågående utlysningen har man fastställt en budget på 24 miljoner euro, varav EU-kommissionen står för åtta miljoner euro.

Finansieringen av NanoSci-ERA plus utgår från tanken att europeisk forskning ska finansieras ur en gemensam pott. ”I den här utlysningen deltar inte Finland i samfinansieringen. Beroende på forskningstemat löper de små ERA-NET-länderna alltid risk för att deras andel av den gemensamma potten blir mycket liten. Därför vill man finansiera sina egna forskargrupper på nationell basis”, poängterar Mälkki.

ERA-NET gav bra såddfinansiering

Jukka Pekolas nanoelektroniska forskargrupp deltog inte i den nya NanoSci-ERA-omgången, eftersom Pekola ansåg att forskningstemat var tämligen svårt att närma sig.

”Men vi lyckades få pengar för vårt konsortium från andra EU-källor. Konsortiet kommer också att växa nu när vi får med forskningen i utnyttjandet av ny teknologi.”

Enligt Pekola har ERA-NET-projektet på sätt och vis säkrat dels såddfinansiering för forskningen, dels en möjlighet till fortsatt samarbete. ”Vi fick till exempel mer stöd än en forskares lön för tre år. Jag gillar också det att finansieringsmodellen inte förutsätter en alltför rigorös rapportering.”

Text: Tiina Ruulio

Läs mer

• ERA-NET
• www.nanosci-era.org

Andra aktuella nyheter