Varför hör Finlands kärnenergiteknik till den internationella toppen?

(11.4.2012)

Samarbetet mellan forskning och praktisk tillämpning håller toppklass. Strålsäkerhetscentralen är en internationellt ansedd och kompetent myndighet som också bedriver forskning. De vetenskapliga framsteg som görs vidarebefordras direkt till anläggningarna, de ligger inte och samlar damm i forskningsinstitutens arkivskåp. Här är några av orsakerna till att lilleputtlandet Finland har spurtat sig fram till den internationella täten, anser Riitta Kyrki-Rajamäki, professor i kärnenergiteknik vid Villmanstrands tekniska universitet.

Byggnadsarbetena vid Finlands nyaste kärnkraftverk börjar stå klara. Debatten om kärnkraftens nödvändighet eller totala onödighet, dess säkerhet eller andra egenskaper glider lätt från det sakliga till det emotionella. Professor Riitta Kyrki-Rajamäki talar med många decenniers erfarenhet som expert på området. Här under björken och stjärnan ligger vi före andra i fråga om säkerhet. När det gäller införskaffandet av dyr forskningsutrustning skulle vi dock behöva ett ökat samarbete.  

”Den finländska kärnteknikkompetensen håller världsklass. Här utvecklar vi hela tiden de säkerhetsrelaterade teknikerna och anläggningarna.” Finland levererar dock inte hela stora anläggningar.

Kärnteknologin som bransch har ända sedan början varit internationell. ”Finländska experter har alltid varit ansedda. Här har man vant sig vid striktare säkerhetskrav än på andra håll. Det syns exempelvis i det att importerade kraftverk av ryskt ursprung eller svenskdesignade kraftverk fixas i bättre skick”, beskriver Kyrki-Rajamäki. Här förnyar vi också tekniken i gamla kraftverk.

”Ett kärnkraftverk kan jämföras med en bil. När det blir äldre är det inte tillräckligt med en besiktning; här i Finland gör vi inte bara reparationer utan även förbättringar”, konstaterar professorn.

Forskning och praktik i nära samverkan  

Vad är det som tar oss till den internationella toppen? Ligger förklaringen i vår utbildning, arbetskulturen eller något annat?

”När vi började en gång i tiden var det en hård bransch som var på uppgång, och det var säkerligen de mest begåvade studenterna som sökte sig hit. Arbetet kräver uthållighet, noggrannhet och omsorgsfullhet och det passar finländare”, funderar professorn. De viktigaste orsakerna till framgången hittas dock bland de praktiska omständigheterna.

”Ett litet land har sina fördelar och det märks bland annat i det att samarbetet och informationen löper smidigt mellan myndigheter, forskning och de som bygger. Amerikansk universitetsforskning i anslutning till kärnkraft är mer akademisk och separerad från det praktiska arbetet. Professorn funderar som bäst över vad Finland kärnsäkerhetsrelaterade hälsning till Japan kunde vara. Budskapet är bland annat att den nyaste säkerhetsforskningen måste förankras vid anläggningarna. Nu återspeglas de vetenskapliga framstegen inte nödvändigtvis i de japanska kärnkraftverkens vardag.

Fungerar det eller fungerar det inte? I ett kärnkraftverk kan man inte testa sig fram.

I Finland har vi förmågan att samla in driftserfarenheter och utifrån dem tar vi fram tryggare och bättre teknologi. Utvecklingsarbetet sker med hjälp av testanläggningar och datorprogram. Finland har en av världens största experimentella anläggningar för värme- och strömningsteknik.

”Fukushima påminde oss om hur värme och vattnets strömning är ödesfrågor när det gäller kärnkraftverk. Ute på kraftverken kan man inte testa, därför måste det finnas testanordningar och lämpliga program. Vi blir tvungna att bedriva omfattande vetenskaplig forskning för att få dataprogrammen att fungera korrekt. På så sätt klargör vi om säkerhetssystemet fungerar, om resultaten är bra. Om så inte är fallet måste systemet ändras. När det gäller detta arbete är Finland i världsklass.”

Dyra anordningar, samarbete oundvikligt

I en miljardbusiness döljer sig den faran att bolagen kan bestämma hur forskningen ska bedrivas eller fingra på resultaten. Hur kommer de forskningsetiska frågorna till uttryck i Finland?

”Det nationella kärnsäkerhetsforskningsprogrammet dikterar ganska långt vad som undersöks. Finansieringen kommer via staten och Strålsäkerhetscentralen har inflytande över vilken forskning som bedrivs." Som riktig, opartisk forskning godkänns bara sådan forskning som är utförd vetenskapligt och öppet.

Som bäst pågår en utvärdering av vetenskapens tillstånd, resultaten av denna väntas längre fram. Innehållet i utredningen vill Kyrki-Rajamäki inte diskutera, men hon hoppas att energiteknologin i Finland kunde koordineras bättre. ”I många fall kräver utvecklingen så stora och dyra anordningar att en enskild aktör inte har några möjligheter att skaffa dem. Därför borde man sträva efter ett ännu bättre samarbete."

Den största frågan för Finland, sett ut professorns arbetsrum, är att här är kallt och vi har också en industri som kräver stora mängder energi. Här i norr måste vi bevara förutsättningarna för en säker storproduktion av energi och för kompetens i branschen.

”Jag tror att energisparande teknologi är framtidens grej, inte speciella och dyra metoder för energiproduktion. Produktutvecklingen ger hela tiden konsumenterna fler produkter som minskar elbehovet.”

Text: Marja Nousiainen