Talvivaaragruvan förde miljövården och forskningen närmare medborgarna

(31.12.2012)

”Läckaget vid Talvivaaragruvan är en bra påminnelse om att miljöförändringar sker även lokalt. Ibland känns det som att människor har svårt att uppfatta globala förändringar och att det krävs ett lokalt problem för att de ska inse vad som faktiskt sker i omgivningen”, menar Atte Korhola, professor i miljöförändring vid Helsingfors universitet.

Korhola forskar kring globala miljöförändringar och allt mer kring hur människan påverkar dem. Han undersöker bl.a. klimatförändringen och dess effekter, ozonhål, försurning och övergödning i ekosystem.

”Talvivaaraläckaget är en punktkälla, dvs. en lokaliserad föroreningskälla, och den värsta miljöolyckan i Finland på flera årtionden. Olyckan lär oss att vara mer omsorgsfulla med preliminär miljökonsekvensbeskrivning och -uppföljning. Nu har vi varit för slappa och miljökonsekvensbeskrivningarna har inte genomförts på rätt sätt. Dessutom har Talvivaaras unika process orsakat fler problem än förväntat”, påpekar Korhola.   

Korhola anser det viktigt att man grundligt testar olika tekniker som påverkar miljön på nya sätt.

”De pilotprojekt som rör nya tekniker borde genomföras under säkra förhållanden. Liknande problem finns världen över, t.ex. i nyttiggörandet av nya naturgasfyndigheter eller utnyttjandet av vindkraftsparker till havs. Naturgas håller på att bli stor business, men fyndigheterna exploateras med tekniker som kan hota omfattande grundvattenområden”, säger Korhola.

Olyckan i Talvivaara kan även bidra till vetenskaplig forskning. Förutom miljöbelastningsforskningen har också miljöjuridiska frågor fått stor uppmärksamhet. Den miljödebatt som uppstod i och med Talvivaaraläckaget är också föremål för forskning vid Korholas hemcampus i Vik i Helsingfors. Ämnet har redan lett till flera doktorsavhandlingar.

Forskare vid Helsingfors universitet undersöker interaktionen mellan miljö och samhälle

Forskningen kring interaktionen mellan miljö och samhälle är ett växande och mångsidigt forskningstema. I Finland koncentreras forskningen till Helsingforsområdet. Till exempel på Helsingfors universitets campus i Vik finns en nationellt betydande enhet för miljöforskning.  Nära Atte Korholas arbetsplats i Vik finns dessutom också Helsingfors stads miljöcentral och snart flyttar även Finlands miljöcentral dit.

”Universitetens administrativa autonomi har stärkts och Helsingfors universitet har klart satsat på forskningen kring miljöns och samhällets interaktioner. Man har dessutom rekryterat flitigt. Det finns nu nya professurer inom miljöpolitik, urbana miljöer, riskbedömning och hållbar utveckling”, berättar Korhola.

Det finns också en institution för bio- och miljövetenskaper vid Jyväskylä universitet, men där ligger tyngdpunkten klart mer på naturvetenskaperna.

Var det universitetslagsreformen år 2010 som satte igång denna specialiseringsvåg?

”Svårt att säga, själva processen kunde ha startat oberoende av reformen”, resonerar Korhola.

Bedömarna ”portvakter” för forskning kring de stora utmaningarna

Klimatförändringens teman syns också i hur Finlands Akademi planerar nya forskningsprogram. Som bäst pågår arbetet att dra igång ett forskningsprogram om arktiska regioner. Dessutom pågår forskningsprogrammet om hållbar utveckling.

”Det är mycket viktigt att de experter som bedömer de finansieringsansökningar som lämnas in till Akademin känner till vad Akademins styrelse har beslutat om de stora utmaningarna. Det bästa sättet för Akademin att möta dessa utmaningar är att rikta finansiering till specifika teman. Till exempel i septemberutlysningen 2012 fästes särskild uppmärksamhet vid ansökningar inom bioinformatik. Också Tekes håller på att öppna ett eget forskningsprogram inom bioinformatik”, poängterar Korhola.