Student- och forskarrekryteringen måste uppmärksammas

(13.11.2012)

”Som det konstateras i den färska utvärderingen av vetenskapens tillstånd i Finland 2012 är en förbättring av student- och forskarrekryteringen ett utmärkt sätt att höja den finländska vetenskapens nivå och konkurrenskraft. Effekten syns dock inte omedelbart, utan steg för steg”, säger ordföranden för Finlands universitet UNIFI rf, Tammerfors universitets rektor Kaija Holli.

Ett område som enligt henne kräver insatser är doktorsutbildningen, som universiteten redan nu förnyar, vart och ett i sin egen takt.

Doktrosutbildningen kommer i de flesta universiteten att bygga på ett ansökningsförfarande. Antalet doktorander begränsas. Finansieringen ska säkerställas så att doktorsexamen kan avläggas inom den eftersträvade tiden, fyra år. Alla doktorander garanteras handledning. Teoriundervisningen utökas och ges vid rätt tid så att den stöder arbetet på avhandlingen.

”De bästa sökandena tas med i doktorsutbildningen. Arbetet på avhandlingen ska inte bli ett evighetsprojekt, utan forskarkarriären kommer i gång tidigt – för dem som väljer den banan”, berättar Holli.

Klarare karriärstig

Det är viktigt att ge akt på valet av postdoktorala forskare och professorer i begynnelseskedet, eftersom det kan göra det finländska vetenskapssystemet mer internationellt, påpekar Holli i linje med rapportens förslag.

”Post doc-forskarnas ställning, karriärmöjligheter och produktion förbättras klart med ett karriärstigssystem, dvs. med tenure track-uppgifter, som universiteten redan har tagit eller håller på att ta i bruk. Finansieringssituationen begränsar dock många universitets möjligheter att införa systemet i bred skala.”

Också medverkan i internationella nätverk och arbetsperioder utomlands är viktiga. Holli skulle uppmuntra alla forskare att gå den vägen, eftersom det har en klar effekt på den vetenskapliga produktionen och karriärmöjligheterna.

”Finansieringsinstrumenten är viktiga, men därutöver behöver man strategiska partner ute i världen med vilka det är lätt att idka utbyte och bedriva samarbete”, konstaterar hon.

Rekryteringen och forskarnas möjligheter att avancera i sin karriär är aktuella frågor också därför att många professorer kommer att gå i pension under de närmaste åren.

”Då den erfarna generationen forskare med starka internationella nätverk går i pension kan vi åtminstone tillfälligt uppleva en nedgång i forskningen. Därför är det viktigt att stödja den unga generationens entusiasm och motivation för forskning, och bäst sker det om omständigheterna är så gynnsamma som möjligt.”

Tammerfors visar vägen

Tammerfors universitet har redan förnyat sin doktorsutbildning och infört ett karriärstigssystem. Universitetet har beslutat att satsa allt mer på doktoranderna.

”De som tidigare studerade vid Finlands Akademis forskarskolor fortsätter, och universitetet betalar lön åt dem på samma sätt som åt andra doktorander – i den mån finansieringen räcker till. I stället för stipendier får doktoranderna med andra ord lön för att arbeta på sin avhandling, och de är således arbetstagare med samma förmåner som universitetets övriga anställda. En del av dem får externa stipendier och avlägger sin doktorsexamen med hjälp av den”, berättar Holli.

Hon är bekymrad över uppgiften i rapporten om vetenskapens tillstånd i Finland enligt vilken mindre än tjugo procent av de finländska forskarna har doktorerat. Vid universiteten är situationen förvisso en annan, men likafullt tänker Tammerfors universitet satsa på forskarnas kvalitet. Dessutom ämnar man sammanföra forskningen till större, starkare helheter.

”Många problem och flaskhalsar är lokala. De kan åtgärdas utan större tilläggsresurser, men också pengar kommer att behövas.”

Kärnan i utvecklingen av rekryteringen gäller kvaliteten, summerar Holli. ”Kriterierna och minimikraven måste vara klara och genomskinliga, både internationella och interna utvärderingar ska göras, processerna ska vara smidiga och flexibla.”

Ursprunglig text: Paula Böhling