Närmare universitetssamarbete behövs

(18.09.12)

Marja Makarow började sitt jobb som överdirektör med ansvar för forskning vid Finlands Akademi i början av september. Som en erfaren påverkare inom vetenskap på det internationella planet anser hon att finländsk vetenskapspolitik håller hög klass i en europeisk jämförelse och att Finlands Akademis processer kunde tjäna som förebilder. Enligt Makarow bygger de finländska universitetens framtid på intensifierat samarbete och profilering. 

Universiteten söker modeller för inbördes och internationellt samarbete

I och med den nya universitetslagen befinner sig hela universitetsfältet i ett brytningsskede. Enligt Makarow är målet för reformen, dvs. att utveckla ett synergistiskt och högkvalitativt universitetsnätverk i vårt land, ännu bara i sitt inledande skede. Hon bedömer även att de allt knappare resurserna kommer att driva universiteten till ett närmare samarbete.  

”Vissa regionala – och i vissa fall till och med gränsöverskridande – sammanslutningar av europeiska universitet och forskningsinstitut fungerar väl, för de har uppstått ur ett genuint forskningsbehov. I ett dylikt samarbete finner forskarna varandra, universiteten fungerar i en promotorroll och även den privata sektorn deltar. Det bästa partnerskapet är just precis ett sådant samarbete där alla kan lära sig något nytt.” Ett sådant samarbete över landsgränserna bedrivs enligt Makarow exempelvis mellan franska, tyska och schweiziska universitet och företag i Biovalley i Rhenområdet.

Makarow anser att de finländska universiteten förutom att öka sitt samarbete även borde profilera sig.

”Ett sunt, effektivt och högkvalitativt forskningsekosystem kommer framöver att förutsätta att de finländska universiteten profilerar sig, då blir den inbördes konkurrensen universiteten emellan positiv och gagnar helheten. Om ett universitet är det bästa i Finland inom ett visst område kommer det att vara intressant för nya studenter från hela landet, säger Makarow.

Effektivare utnyttjande av internationella infrastrukturprojekt

Finland är genom statsfördrag med i många internationella infrastrukturprojekt, de mest kända av dessa torde vara forskningslaboratoriet för partikelfysik CERN samt det molekylärbiologiska forskningscentret EMBL. ”Finlands Akademi betalar årligen medlemsavgifter till dessa forskningsinstitut”, påminner Makarow.

Hon frågar sig dock om vi förstår att utnyttja alla möjligheter till samarbete som dessa erbjuder.

Makarow anser att det lönar sig att klarlägga kvaliteten på samarbetet. ”Hur attraktivt ett medlemskap är beror på samarbetets omfattning och kvalitet. Om dessa villkor uppfylls bör vi medverka i internationella projekt och till fullo dra nytta av de fördelar som medlemskapet innebär, säger Makarow.

Också i Finland måste vi givetvis satsa på infrastrukturer och här har Finlands Akademi en viktig ny uppgift. Finlands Akademi tillsatte under våren en expertgrupp för nationella forskningsinfrastrukturer, som har i uppgift att kartlägga och utveckla de finländska forskningsinfrastrukturerna.

”Infrastrukturerna utvecklas snabbt inom alla vetenskapsområden. Tillgången till aktuella instrument är en förutsättning för att bedriva kvalitativ forskning och lockar också hit internationella forskare, påminner Makarow.

Spetsforskningens attraktionskraft och europeisk fortsatt finansiering

Makarow anser att de finländska forskarna har blivit bättre på att ansöka om ERC-finansiering.

”Det är viktigt att uppmuntra i synnerhet unga forskare att ansöka om finansiering från det europeiska forskningsrådet ERC, och äldre kollegor har en direkt skyldighet att fungera som mentorer för de yngre. Spetsforskarna bör omge sig med en excellence-kultur, där den utmaning som uppställs för unga forskare t.ex. kan vara att få ERCs Starting Grant-finansiering. Nobelpriser har t.ex. ofta gått till just sådana forskarsamfund där det råder en gemensam spetsforskningskultur”, konstaterar Makarow.

Finländska forskare borde kunna dra bättre nytta av möjligheterna till finansiering via de europeiska ramprogrammen.

”Finland borde få loss mer pengar från EU:s ramprogram: nivån på vår forskning är tillräckligt hög för att vi ska kunna ta hem mer av de gemensamma pengarna än vad som sker i nuläget”, säger Makarow.

De stora utmaningarna – en gemensam ansträngning för Finlands Akademi och forskarna

Styrelsen för Finlands Akademi har dragit upp riktlinjerna för sex forskningsteman, de så kallade ”stora utmaningarna” som ligger nära de forskningsteman som planerats ingå i Europeiska kommissionens följande ramprogram Horisont 2020. Alla de utmaningar som räknas upp är internationella till sin natur.

”Det internationella samarbetet ger finländska forskare möjlighet att dra nytta av internationella strukturer och internationell finansiering. Andra stora utmaningar är de samhälleliga. Med hjälp av forskning eftersträvar man inflytande såväl som lösningar på globala samhälleliga frågor”, säger Makarow.

”Innan nästa ramavtal inleds kunde Finlands Akademi öppna riktade utlysningar inom de stora utmaningarnas områden, så att våra forskare är beredda att söka ramprogramfinansiering. En färsk utredning visar att många av våra forskare redan på eget initiativ arbetar inom de forskningsområden som styrelsen för Finlands Akademi har utstakat.”  

Finlands Akademis processer som modell för europeiska finansiärer

”I mina internationella uppgifter har jag upplevt att Finlands Akademi har ett enastående rykte. Den kvalitet, transparens och etik som präglar våra verksamhetsprocesser åtnjuter respekt i vida kretsar. Också våra nästan helt internationella utvärderingspaneler är i en klass för sig. Såväl de paneldeltagare som deltagit i dessa utvärderingar som Akademins systerorganisationer har vittnat om den goda praxis som råder inom Akademin”, konstaterar Makarow.