Fysikerna måste söka nya öppningar och möjligheter

(07.11.2012)

”Fysikforskningen i Finland håller hög kvalitet och forskningsfältet täcker de viktigaste internationella forskningsområdena”, sammanfattar ordföranden för den internationella utvärderingspanelen, professor Christian Enss. Forskningen borde emellertid också försöka förnya sig och finna nya områden.

”Fysikens olika delområden är välrepresenterade i den finländska forskningen och forskarna väljer forskningsämnen utifrån sina egna intressen. Det är viktigt, för människor är bäst på att göra sådant som de tycker om”, sammanfattar ordföranden för den internationella utvärderingspanelen, professor Christian Enss.

Under utvärderingens lopp besökte professor Enss med kolleger 30 enheter för forskning i fysik runtom i Finland. I några av dem bedrivs mycket högklassig forskning, och dessa enheter ligger i den internationella toppen inom sina respektive områden. Berömligt betyg fick bl.a. den finländska kärnfysiken, atmosfärfysiken, nanovetenskapliga forskningen och lågtemperaturforskningen. ”Också inom optik och fotonik håller forskningen generellt hög kvalitet. Å andra sidan är forskningen inom dessa områden så splittrad att det är svårt att t.ex. bilda en spetsenhet.”

”Det var intressant att se hur högklassig fysikforskningens infrastruktur är vid många forskningsenheter i Finland. Finländarna deltar också med en viktig insats i många europeiska infrastrukturer, t.ex. i verksamheten vid CERN”, konstaterar Christian Enss.

I framtiden borde man framför allt satsa på att stödja framväxande nya forskningsområden. Forskningsfinansiärerna bör identifiera sådana spirande framtidsområden och skapa tillväxtmöjligheter för dem. ”På nationell nivå borde Finland undvika att skapa och stödja mer eller mindre likadan verksamhet i flera olika enheter. För det är landet för litet”, konstaterar panelen i sin rapport.

Finansieringen är tillräcklig – den administrativa bördan tung

Finansieringssituationen är överlag rätt bra, menar panelen. Ett problem är att den externa finansieringens andel har blivit för stor jämfört med budgetfinansieringen. Fysikenheterna får största delen av sin externa finansiering från Finlands Akademi. År 2007 stod moderuniversitetet i medeltal för ca 50 procent av en enhets finansiering; år 2011 hade andelen sjunkit till 37 procent.

I praktiken har denna situation lett till att de mest framgångsrika forskargrupperna klarar sig väl i konkurrensen om finansiering, medan andra enheter inte får tillräckligt med pengar vare sig från moderuniversitetet eller från externa källor. En ökning av budgetfinansieringens andel, tycker panelen, kunde hjälpa forskare att ta modigare initiativ inom nya områden vars betydelse syns på lång sikt.

”Samhället investerar stora belopp i fysikforskningen. Därför borde det vara intresserat av hur denna forskning kunde förbättras.”

”Ett allmänt problem inom de finländska forskningsenheterna är bristen på administrativt stöd. Den administrativa börda som forskarna måste bära känns mycket tung. Forskningsfinansieringen är splittrad och ska sökas från flera olika källor. Det ökar behovet av administrativt stöd”, menar professor Enss.

Enss anser att konkurrensen om t.ex. Finlands Akademis finansiering är för hård. De godkända ansökningarnas andel bör höjas från 17 till 30 procent. ”Med dagens låga andel spelar slumpen en för stor roll. Forskarna blir tvungna att skriva många ansökningar för att åtminstone en ska ge utdelning. Det är ett tidskrävande jobb.

Enss menar att problemet kunde lösas på två sätt: antingen genom att öka Akademins finansiering eller genom att ändra detaljerna i utlysningarna. Sammantaget ser han det som positivt att Akademin uttryckligen finansierar vetenskaplig grundforskning utan krav på tillämpningar eller företagssamarbete. ”Håll fast vid den linjen!”

Fysiken populärare

Christian Enss, som är professor i fysik vid universitetet i Heidelberg, har med oro följt det sjunkande antalet fysikstuderande i många europeiska länder. ”Vi måste försöka öka de ungas intresse för fysik. Naturvetenskaplig kunskap är en nödvändig byggsten i de moderna samhällena, och behovet av den sortens förståelse växer ständigt inom olika samhällssektorer.

Enss påminner om att de som studerat fysik inte har svårt att hitta arbete, och även de som disputerat placerar sig bra förutom i den akademiska världen också i olika företag. ”Fysikforskningens samhälleliga genomslag är mycket starkt. Det framgick också i den här utvärderingen. Universiteten utbildar duktiga experter för arbetslivets behov, men det visade sig också att den finländska grundforskningen i fysik har ynglat av sig många nya företag.”

Professor Enss vill att forskarna ska gå ut till skolorna och röra sig bland unga för att locka dem till fysikstudier och fysikforskning. ”Vi måste visa att fysik är intressant och att ämnet ger mångsidiga arbetsmöjligheter”, säger han och drar även själv sitt strå till stacken: Enss har grundat företaget Stella Nova Entertainment, som specialiserat sig på vetenskapspedagogik och vetenskapskommunikation.

För blivande fysiker ger han rådet att först studera över ett så brett fält som möjligt och skapa en solid grund för kunnandet. ”Därefter lönar det sig att följa sina egna intressen och fördjupa sig grundligt i något visst ämnesområde.”

Ordförande för den internationella panelen för utvärdering av fysikforskningen var professor Christian Enss och medlemmar var professorerna Angela Bracco, Jörg Büchner, Franco Cacialli, Hans-Friedrich Graf, Ulf Karlsson, Finn Ravndal och Clare Yu.

Utvärderingspanelen granskade 30 finländska forskningsenheter där man utvärderade forskningens kvalitet, forskningsmiljöerna och forskningens infrastrukturer, finansieringen samt forskarutbildningen. Utvärderingen gäller åren 2007–2011.

Utvärderingsrapporten kan laddas ner i pdf-format på Finlands Akademis webbplats www.aka.fi/publikationsserien

Ursprunglig text: Riitta Tirronen

Foton: Anita Westerback