Forskningsrön som stöd för beslutsfattandet – kommunikation och interaktion i fokus

(5.12.2012)

Enligt utvärderingsrapporten Vetenskapens tillstånd och nivå i Finland 2012 bör forskningsrön användas oftare som stöd för det politiska beslutsfattandet och den offentliga förvaltningen. I rapporten föreslås också att öppenhet ska främjas i forskning som finansieras med allmänna medel. Undervisningsminister Jukka Gustafsson ställer sig bakom dessa tankar. ”Inom den offentliga förvaltningen kan man dra nytta av forskning om både själva förvaltningsområdet och forskning inom vilket område som helst”, säger han.

”Om vi ser på undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde, kan till exempel forskning om högskolepolitiken, befolkningens åldersutveckling och den kommande ekonomiska utvecklingen tillämpas direkt i ministeriets handlingsstrategier. Resultat från andra vetenskapsområden – från molekylärgenetik till språkteknologi och från musikpedagogik till partikelfysik – behövs vid beredningen av ministeriets ståndpunkter i olika frågor”, beskriver ministern med ansvar för vetenskapsfrågor.

Information och direkta kontakter

Enligt undervisningsminister Gustafsson är det möjligt att mer aktivt utnyttja forskningsrön i det politiska beslutsfattandet, men detta kräver åtgärder och aktivitet av alla parter.

”Jag önskar att olika forskningsgrupper och forskningsprojekt skulle beakta även andra grupper än vetenskapssamfundet i sin kommunikation. Å andra sidan – det går helt säkert att förbättra även tjänstemännens förmåga att leta fram de informationskällor som är viktigast med tanke på beslutsfattande.”

Dessutom kunde de som producerar och utnyttjar informationen tillsammans fundera på om man kan eller behöver skapa nya strukturer för en mer etablerad kommunikation och hur de kunde se ut, föreslår undervisningsministern.

”Som riksdagsledamot har jag goda erfarenheter av ett direkt samarbete, en växelverkan med universitetsprofessorerna och forskarna. Tutkas, föreningen för forskare och riksdagsledamöter, har i drygt fyrtio år varit ett forum för kontakt och informationsutbyte mellan beslutsfattarna och forskarkåren, något som har främjat den vetenskapspolitiska planeringen och beslutsprocessen. Det är viktigt att Tutkas förnyar sig i takt med det som händer inom forskningen och det samhälleliga beslutsfattandet.

Gustafsson har också positiva erfarenheter av campussamarbete. ”Exempelvis Villmanstrands tekniska universitet och yrkeshögskolan Saimaan ammattikorkeakoulu samarbetar naturligt i fråga om forskning och spridande av forskningsresultat. Jag tror att ett sådant samarbete samtidigt förbättrar högskolornas samhälleliga växelverkan.”

Trenden går mot öppen information 

En möjligast fri användning av resultaten av offentligt finansierad forskning får starkt stöd av undervisningsministern.

”Äntligen har det kommit en tid då material som producerats med offentliga medel och de möjligheter de medför intresserar alla centrala aktörer så mycket att ärendet går framåt både nationellt och internationellt! Forskarna har aktiverat sig, och även den offentliga förvaltningen har börjat inse hur viktigt det är med öppenhet.”

Samtidigt, medan detta främjas, bör man se till att en mängd aspekter tas i beaktande, påpekar han. Det är viktigt att komma överens om vilka förfaranden som ska tillämpas vid lagringen av forskningsmaterialet och informationen så att de kan användas även i kommande frågeställningar. Man måste följa den internationella utvecklingen och delta i beredningen för att säkerställa att arrangemangen blir kompatibla med varandra. Man måste utveckla de redskap och metoder som behövs för att använda informationen. Uppmärksamhet bör också ägnas åt immaterialrättsliga frågor.

Många praktiska frågor kring öppenheten drivs framåt av projektet Tutkimuksen tietoaineistot (Datamaterial för forskning) som startats av undervisningsminister Gustafsson. Det syftar till att identifiera strukturer och lösningar som bäst främjar förenhetligande, lagring och användning av beskrivningar av datamaterial. En central aktör i projektet är Tieteen tietotekniikan keskus CSC, som också samordnar ett stort forskningsinfrastrukturprojekt inom det sjunde europeiska ramprogrammet.

”En investering i nationens framtid”

Främjande av öppet innehåll är också en kostnadsfråga. Vad kostar den öppna informationen när systemen ska byggas upp? Vilka kostnader medför underhållet av systemet? Hur täcks kostnaderna? Bland annat dessa frågor måste redas ut.

”Öppenhet är inte synonymt med gratis. Redan nu använder forskarkåren informationskällor som man inte behöver betala för, men som någon instans har betalat”, påpekar Gustafsson.

Han anser att främjande av öppenhet är värt att satsa på. ”I Finland finns i internationell jämförelse unik  information som producerats med offentliga medel. Att öppna upp den gynnar medborgarna och samhället och ger forskningen inom flera områden ett försprång”, såsom det konstateras i rapporten Vetenskapens tillstånd och nivå i Finland 2012.

Text: Paula Böhling
Bild: Janne Suhonen och STT-Lehtikuva/Statsrådets kansli